Så arbetar Ättekullaskolan med att fånga upp elevers frånvaro i tid

Johanna Björk är speciallärare i svenska och har jobbat de senaste 9 åren på Ättekullaskolan i Helsingborg. Hon har också rollen som närvaroombud på skolan. Som närvaroombud är hon länken mellan lärarna och elevhälsoteamet och fångar upp elever med hög frånvaro på skolan. I den här intervjun delar hon med sig av hur tidiga insatser och ett nära samarbete med kollegor, elever och vårdnadshavare kan förbättra elevernas närvaro i skolan.

– Mitt huvuduppdrag är att stötta elever som har svårt med läsning och skrivning. Jag sitter i skolans elevhälsoteam och jobbar ganska nära med ledningen och andra professioner i elevhälsan. Sen har jag en kollega på skolan som är speciallärare i matematik. Jag jobbar även med handledning till framför allt resurser, men även till pedagoger om det är i ämnet svenska. Och så är jag då närvaroombud på skolan också, säger Johanna Björk.

En tydlig rutin för närvaroarbete

Ättekullaskolan har precis infört ett nytt arbetssätt för närvaroarbetet. Tidigare mejlade mentorerna frånvarostatistiken till Johanna, men nu testar Ättekullaskolan i stället att Johanna kommer ut till arbetslagen och pratar om elevernas frånvaro en gång i månaden. Mötena med mentorerna ligger på måndagar för att Johanna ska kunna ta med sig informationen till mötet med elevhälsoteamet som hon har på tisdagar. Mentorerna får också ett automatiskt mejl från närvarosystemet Skola24 var fjortonde dag.

– På våra möten med mentorerna frågar jag till exempel mentorn varför en elev har haft så hög frånvaro och det kan vara helt vanliga anledningar så som sjukdom och då är det inget oroväckande. Men om en elev haft hög frånvaro under en längre tid så bestämmer vi att det här behöver vi kolla upp om mentorn inte redan har gjort det.

– Vi kan inte gå in på djupet på våra avstämningar, men om det behövs så bokar vi in en ny tid där vi sitter ner och pratar djupare om det. Då slipper vi också ta det oplanerat i korridoren utan vi har en tid och lärarna vet att jag kommer.

Tidiga insatser och omtankessamtal

Det är viktigt att fånga upp frånvaro tidigt för att stötta en elev som är på väg att få för hög frånvaro. Lika viktigt är det är fånga upp frånvaro tidigt i åldrarna så att frånvaron inte följer med genom hela skolgången.

– Det är viktigt att tidigt bjuda in till ett omtankessamtal med vårdnadshavarna så att de förstår att närvaron i skolan är jätteviktig. Att prata om att skolan är obligatorisk och att barnet missar mycket både kunskapsmässigt och socialt av att inte vara i skolan. Det har fått en del vårdnadshavare att ändra inställning till skolan. Sen har det nära samarbetet med lärarna också fungerat bra. Att lärarna inte är rädda för att lyfta det tidigt med vårdnadshavarna. Vi vill att barnet ska komma till skolan och vi gör det av omtanke. Har man till exempel varit borta 10 procent har man till slut missat ett helt år av skolan.

Om ett omtankessamtal inte räcker till går frånvaroärendet vidare till elevhälsoteamet och skolan gör en frånvaroutredning. Är en elev fysiskt sjuk varje månad får de till exempel se om skolan behöver erbjuda skolläkarbesök eller hälsosamtal med skolsköterskan. Och om en elev mår psykiskt dåligt kan hjälp från kuratorn vara en möjlig lösning. Vilka anpassningar skolan gör beror helt på elevens individuella situation.

Långvarig frånvaro är den största utmaningen

Den största utmaningen enligt Johanna är att lyckas vända frånvaron för de eleverna som redan har väldigt hög frånvaro. Det blir ofta ett mönster av frånvaro som börjar väldigt tidigt och sedan fortsätter. Det finns också elever som har väldigt hög frånvaro och som inte kan komma till skolan för att de inte mår bra. Oftast finns då andra insatser inkopplade när det gått så långt, som till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen och socialförvaltningen. Skolan kan också ta hjälp av råd och stödkoordinatorer.

– Elever kan ha olika diagnoser som gör det väldigt tufft för eleverna och hur mycket anpassningar vi än gör så räcker det inte alltid. Det kan till exempel vara halva dagar, att ha en resurs eller få sitta avskilt, men det är inte alltid anpassningarna räcker till. Det handlar mycket om steget att gå från att vara hemma till att klara av att komma tillbaka. För många elever är det svårt att ta sig till skolan på morgonen. Jag hade önskat att vi till exempel hade kunnat hjälpa elever att ta sig till skolan, men det kan vi tyvärr inte. Så där finns ett litet glapp som är väldigt svårt att lösa kring hur mycket skolan kan göra och var gränsen för ansvaret går.

– Men det är en jättesvår fråga. Det gäller att möta frånvaron tidigt och möta eleven och vårdnadshavarna tidigt. Därför är det viktigt med utvecklingssamtalen också och möta upp där och ställa frågor kring eventuell frånvaro.

Nätverksträffar med andra närvaroombud i Helsingborgs stads skolor är en viktig resurs

Johanna betonar också vikten av det nätverk om finns för närvaroombud i de kommunala skolorna i Helsingborg och berättar att nätverksträffarna de har tillsammans med elevhälsan är väldigt givande.

– Våra nätverksträffar är väldigt viktiga eftersom vi får höra hur andra skolor i staden gör och får möjlighet att diskutera och dela erfarenheter med varandra. Vi får också tips, får höra vad som ligger i framkant just nu och vad nästa steg i närvaroarbetet är. Nätverksträffarna gör också rollen som närvaroombud mycket tydligare och alla kommunala skolor i Helsingborg har minst ett närvaroombud beroende på hur stor skolan är. Men att det finns närvaroombud gör att det inte är ett arbete som faller mellan stolarna utan det finns ett tydligt ansvar.