Eleverna fick upptäcka staden och sedan berätta om det i en utställning på Dunkers

Efter en stadsvandring fick treorna på Ättekullaskolan skriva om och rita informativa affischer till olika tidsepoker, historiska personer och Kärnan i Helsingborg. De fick göra sitt eget läromaterial. Affischerna och faktatexterna har nu resulterat i en utställning av elevernas alster på Dunkers kulturhus.

Upptäck staden är ett skräddarsytt skolprogram för årskurs 3 och är tänkt att fungera som en resurs i arbetet med lokalhistoria. Varje år går hundratals elever från Helsingborg programmet där de får leta spår och fundera kring dåtid, nutid och framtid, höra om människor som levt i Helsingborg och undersöka stadens historia. En del av programmet är ett besök i utställningen På Gränsen, en utställning om vad som gör en människa till människa och Helsingborg till Helsingborg.

Johanna Hanski och Anette Qvist är stolta lärare till eleverna som den här gången också fick ställa ut sina alster i utställningen de själva besökt och blivit inspirerade av.

Varför ville ni genomföra det här projektet just nu och med just de här eleverna?

– I årskurs 3 erbjuds alla elever i Helsingborgs stad att delta i en stadsvandring för att eleverna ska lära sig mer om hemortens historia. Här får eleverna leta spår i dåtidens historia för att fundera över nutiden och tänka hur vi vill ha det in i framtiden. Här fick barnen lära sig om mäns och kvinnors levnadsvillkor förr i tiden.

Vilka resultat hoppades ni på innan ni påbörjade arbetet?

– Att eleverna efter att ha undersökt hemortens historia skulle kunna ge exempel på människors levnadsvillkor under olika tidsperioder. Vi ville även att de skulle kunna göra enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Att de skulle kunna redogöra för några yrken man hade förr och vilka som behövs idag.

Hur gick den första stadsvandringen till?

– Vi samlades på Dunkers och våra 34 elever delades in i två grupper. Två guider tog hand om oss och visade först runt inne på Dunkers. Efter det berättade de om betydelsefulla personer och platser i Helsingborgs historia. Därefter gick vi ut på stan och besökte historiska platser som guiderna berättade om.

Hur reagerade eleverna?

– Eleverna var mycket intresserade och ställde många frågor. De var nyfikna på de personer som guiderna berättade om och ville veta mer om hur det var att leva under en viss tidsepok.

Vad har ni lärare lärt er i den här processen?

– Vi har lärt oss att engagemanget hos eleverna blev väldigt stort när de fick lära sig om olika människoöden i historien och de ville gärna veta mer om dem. De var även mycket intresserade av att höra om olika människor som hade levt i Kärnan och de var förvånade över hur olika liv man kunde leva beroende på vilken våning man bodde på.

Vad vill ni berätta för andra om ert arbete med lokalhistoria?

– Att eleverna fick lära sig om lokalhistorien i meningsfulla sammanhang. Våra elever fick arbeta i mindre grupper. De arbetade ämnesövergripande i historia, svenska och bild kring olika tidsepoker och betydelsefulla personer vilket medförde att de blev experter inom var sitt område. De fick skriva faktatexter och rita informativa affischer till. Detta innebar att de fick skriva sitt eget läromaterial och blev experter på sitt eget historiska område. De fick träna sig på att redovisa för klassen vilket medförde att de kunde dela med sig av sina kunskaper till klasskompisarna. De fick göra detta i autentiska sammanhang vilket gjorde deras arbete meningsfullt och viktigt.

Åka buss, räkna trappsteg i Kärnan och äta hamburgare

Emma, Sofia och Charlie går i klassen.

– Jag lärde mig mycket fakta och en av dem var att det finns 146 trappsteg i Kärnan. Jag vill gärna att andra ska tänka eller lära sig att Kärnan är över 700 år när de tittar på mitt verk, säger Emma.

– Jag fick veta att källaren i Kärnan var ett skafferi och jag trodde att det var ett fängelse. Vid Norra Strandgatan lärde jag mig att där började havet som man hade byggt upp med sopor och skräp för att för länge sen var det litet och om de inte byggt på skulle Dunkers ligga i havet just nu. I mitt verk gillar jag mer texten än bilden för att det var mest där jag och min kamrat samarbetade mest och bättre, säger Sofia.

Charlie skriver i sin egen reflektion:

”Guiden berättade om var rådhuset var förr och så visade hon oss Mariakyrkan och statyn av Magnus Stenbock. Därefter följde hon oss till Kärnan. Vi gick upp i den. Det var exakt 146 trappsteg. När vi var uppe såg vi en kikare. Jag tittade i den och såg några människor i Danmark. Vi var där en liten stund och sen när vi hade varit där en liten stund gick vi ner för trapporna igen. Sammanlagt var det 292 trappsteg upp och ner.

Till slut sade vi hejdå och gick till bussen. När vi var framme vid bussen gick vi på den och åkte tillbaka till skolan. Istället för lunchen i matsalen åt vi hamburgare i klassrummet med äpple och päronsaft.

Det roligaste var att äta hamburgare i klassrummet och att titta i kikaren.”

Charlie vill gärna att fler ska lära sig av den fakta som finns på hans affisch och han, precis som övriga elever i klassen, är mycket stolt över sin egen affisch.

– Jag vill att andra ska ta fakta om Helsingborgs historia. Jag gillar min affisch för Kärnan är stor och fin om man tänker på färgen och utsikten, säger han.

– I mitt eget verk gillade jag mest min text. Men i andras verk gillade jag mest silverskatten, säger Emma.

Kontaktuppgifter
Vill du veta mer om arbetet kan du kontakta Anette och Johanna på anette.qvist@helsingborg.se och johanna.hanski@helsingborg.se