Sometimes reading is hard!

Sedan 2019 har Toftaskolan och Össjö skola arbetat målmedvetet för att stärka språk-, skriv- och läsundervisningen. Nyligen fick de möta två mycket inspirerande föreläsare, Dr. Robin Bright och Dr. Larry Swartz. Här delar rektor Petra Johnsson Jähnke med sig av skolornas erfarenheter, förhållningssätt och nästa steg i arbetet.

Vi – personalen på Toftaskolan och Össjö skola. Båda skolorna finner du i Ängelholms kommun, närmare bestämt i Munka-Ljungby skolområde. Vi har, genom flera års systematiskt utvecklingsarbete gemensamt tagit fram en strukturerad modell, ett förhållningssätt, kring hur vi undervisar systematiskt med utveckling av våra elevers språk-, läs- och skrivförmågor.

Jag är en i detta ”vi”. Jag är rektor i Munka-Ljungby skolområde och jag leder vårt arbete tillsammans med speciallärare (med inriktning språk, läs och skriv), biträdande rektor (med stor erfarenhet som speciallärare i högstadiet) och sju lärare. Alla berikar de vårt utvecklingsarbete med sina diverse spetskompetenser.

Till vår hjälp har vi också haft hela kommunens gemensamma systematiska kvalitetsarbete där vi kunnat samarbeta kring kompetensutvecklingsinsatser och även fått stöd kring ledarhandlingar kopplat till detta arbete. Vi har med andra ord befunnit oss i en väldigt gynnsam miljö för att kunna genomföra vårt arbete och för detta är jag mycket tacksam. Det är min erfarenhet att ett utvecklingsarbete behöver vila i de behov en skola har, grundas i de mål som sätts upp och insatserna behöver formuleras utifrån de egna förutsättningarna. Det är min bestämda uppfattning att vi har gjort detta och att det är därför vi är på god väg att förändra vår skolkultur.

Vårt upplägg, vår modell, för hur vi systematiskt utvecklar vår kvalité, vår undervisning, så att eleverna når en högre måluppfyllelse är en modell vi kommit fram till tillsammans. Med vi menar jag eleverna, vårdnadshavarna, pedagogerna i vårt skolområde och jag och min rektorskollega.

Mål

Vid läsårets start 2019 visade resultatanalys att det fanns utvecklingsområden inom läsförståelse och skrivförmåga för elever i samtliga årskurser och i samtliga ämnen. Vårt långsiktiga mål blev då högre måluppfyllelse i alla ämnen genom ökad läsförståelse och dito skrivförmåga. Vår processanalys (analys av vår undervisning) visade tydligt att språk-, läs- och skrivundervisning behövde utvecklas.

Detta mål har vi hållit fast i över tid och vår undervisning har utvecklats och elevernas resultat har likaså långsamt förbättrats i takt med undervisningens utveckling. Målet, och insatserna med detta, har blivit allt mer specifikt över tid.

Läsåret 2024/2025 är vårt mål att öka elevernas skrivförmåga specificerat av varje lärare med hjälp av digitala undervisningsobservationer (foto och film inklusive kommentarer med hjälp av appen MOSO). Varje lärare får på detta sätt exakt specificerat vad det är hen behöver utveckla i sin undervisning i förhållande till vårt gemensamma mål.

Insatser

Tid har avsatts, och avsätts i kalendariet för kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen har bland annat bestått av:

• Studiebesök i Alvesta (Grönkullaskolan), Helsingborg (Maria Park, Helsingborgsmodellen), Västerås stad (Reading power) samt Kelowna (Reading och Writing power).
• Föreläsningar av Erica Eklöf, Carina Hermansson, Fredrik Thornberg, Adrienne Gear, Robin Bright och Larry Swartz.
• Inläsning av aktuell litteratur kring ämnet samt haft därtill kopplade boksamtal.
• Undervisningsobservationer och reflekterande samtal i anslutning till dessa.

Dessa insatser har gett oss en gedigen kartläggning av lärarnas metodval, ny och fördjupad kunskap men framför allt har den utvecklade undervisningen höjt våra elevers resultat.

Vi har, förutom facklitteratur, även gjort inköp av skönlitteratur och rustat upp vårt skolbibliotek.

Vårt förhållningssätt

I Munka-Ljungby Skolområde förhåller vi oss nu till följande gemensamma riktlinjer gällande språk-, skriv- och läsundervisning.

Struktur och rutiner

För att skapa en god tillgänglig lärmiljö för samtliga elever eftersträvas struktur och  rutiner i klassrum och skolarbete. I samtliga årskurser kan detta ske genom följande upplägg:

• I klassrummet: Lärarna modellerar i hur alla bör bete sig i klassrummet, tydliga förhållningsregler, bildstöd (dagsschema och lektion), gemensam avslutning av dagen med reflektion/återkoppling av elevernas lärande samt bibehållande av den fysiska lärmiljön.
• I skolarbetet: Ökad tydlighet genom planering, mallar, metoder samt uttalat mål och syfte.

Tid

Målsättningen är att anamma betydelsen av tid. Att verksamheten är medveten om att det tar tid för elever att lära sig nya moment. Att låta lärandet vara en process där eleverna ges tid för färdighetsträning och befästande av kunskap.

Kartläggning

Läsåret inleds med en kartläggning/formativ bedömning av alla elevers kunskaper i samtliga årskurser. Hitta språket i förskoleklass och Bedömningsstödet i åk 1-3. Bedömningsstödet genomförs även på vårterminen. Kartläggning genomförs för att ge lärarna en god översiktsbild av klassens styrkor och utvecklingsområden. Kartläggningen används därefter i planeringen av språk-, skriv- och läsundervisningen.

Övergripande språk-, skriv- och läsundervisning

Munka-Ljungby skolområdes språk-, skriv- och läsundervisning vilar gällande läsning på modellen The Simple View of Reading, Läsning = Avkodning × Språkförståelse. Undervisning i avkodning, språkförståelse, läsförståelse och skrivning sker parallellt i alla årskurser. Samtliga årskurser undervisas i Adrienne Gears läsförståelse- och skrivstrategier. Eleverna ska utveckla sin språkliga medvetenhet samt lära sig läsa och skriva. Lärarna har ett gemensamt språk i undervisningen och använder sig av samma begrepp i språk-, skriv- och läsundervisningen.

I förskoleklass fokuseras lärandet på elevernas språkliga medvetenhet genom undervisning i språkets grunder med stöd av Bornholmsmodellen. Vidare sker undervisning i avkodning med stöd av den multisensoriska läsförberedande arbetsmetoden Fonomix. Undervisningen strävar även efter att medvetandegöra eleverna om tänkandets betydelse i förhållande till att läsa och skriva. Eleverna introduceras i Gears läsförståelse- och skrivstrategier. Lärarna modellerar för eleverna. Eleverna arbetar även med varierande finmotoriska övningar. Lärarna har ett gemensamt språk i undervisningen och använder sig av samma begrepp i språk-, skriv- och läsundervisningen.

I årskurserna 1-3 fortskrider arbetet kring att medvetandegöra eleverna om tänkandets betydelse i förhållande till att läsa och skriva. Eleverna undervisas i språklig medvetenhet, språkets struktur, grundläggande läsinlärning samt i läsförståelse- och skrivstrategier. Dagligen sker olika former av läsning. Skrivning i olika former är också en del av den dagliga undervisningen. Skrivningen sker företrädesvis för hand i de lägre årskurserna. Gemensamt för samtliga årskurser är att undervisningen genomsyras av olika former av samtal. Att eleverna ges tid att prata om sin läsning, skrivning och sitt tänkande. Dagligen sker högläsning i klassrummen och tillfällen ges för att eleverna ska få uttrycka sig genom olika estetiska former. Årshjul för läs- och skrivundervisning är gemensamt framtagna för samtliga årskurser.

Resultat

Resultat kan anges i olika former. Om vi använder oss av nationella prov för våra elever i årskurs tre som en mätpunkt kan vi se en i huvudsak positiv trend. Om vi jämför en elevgrupps resultat över tid ser vi nästan enbart progression och ökande resultat över tid.

100-procentig måluppfyllelse har vi ännu inte och det är mot denna vi strävar.

Vår fortsatta strävan

Som ett led i vår fortsatta strävan mot vårt mål besökte, 8 och 9 januari 2025, Dr Robin Bright och Dr Larry Swartz Toftaskolan och Ängelholms kommun. De gjorde klassrumsbesök, föreläste och hade workshop.

Dr Robin Bright är professor vid fakulteten för pedagogik vid University of Lethbridge, Lethbridge, Alberta. Hon är provisorisk dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten 2021-2022. En lärare, forskare, läskunnighetsledare, prisbelönt författare och tidigare grundskollärare. Robins passion för barns utveckling som läsare och författare drog henne till ett liv med forskning om språk och läskunnighet i skolan och hemmet. Robin undervisar grund- och doktorander inom områdena tidig barndom/grundutbildning/medelutbildning, läsning, skrivning och barn- och ungdomslitteratur.

Dr Larry Swartz har utbildat blivande lärare i läskunnighet såväl som dramatisk konst vid Ontario Institute for Studies in Education, University of Toronto i 18 år. Han har varit utbildare i fyra decennier och är känd för sin användning av barnlitteratur för att hjälpa unga människor att växa som läsare, författare och medborgare i världen. Som klassrumslärare, konsult, författare och talare har Larry delat sin entusiasm och expertis med lärare, administratörer, lärare-bibliotekarier och föräldrar i hela Kanada, USA och Asien. Att använda barnlitteratur, The Arts, Confronting the Bully Issue och skapa omsorgsfulla klassrum är några av de pedagogiska händelserna som är viktiga för Larry.

Både föreläsarna bjöd generöst på vetenskapligt grundad kunskap och exemplifierade framgångsrik, beprövad erfarenhet.

De exemplifierade framgångsrika, beprövade erfarenheterna delgavs och fick provas av alla deltagare vid föreläsningar och workshop. Dessa konkreta delar av föreläsningarna var särskilt uppskattade och många av våra lärare kände sig berikade metodiskt efter dagarna.

Avslutningsvis

Vi har haft förmånen att få uppleva fantastiska dagar tillsammans.

Förutom Larry och Robin vill vi särskilt tacka alla våra deltagare som bidrog i dialog; vår partnerskola i Helsingborg Gläntanskolan, deltagare från Pedagogiskt center i Helsingborg, specialpedagoger och skolledare från flera skolor och förskolor i Ängelholm samt våra verksamhetschefer för grundskolan i Ängelholm. Tack för att ni alla var med och breddade och fördjupade vår dialog och vår kunskap.

Petra Johnsson Jähnke, rektor, Toftaskolan och Össjö skola.