Språket är nyckeln till framgång
Att kunna uttrycka sig i tal och skrift är en förutsättning för att aktivt kunna delta i samhället och språk är i grunden en demokratifråga. Att förbättra den språkutvecklande undervisningen är just nu ett prioriterat arbetsområde i Helsingborgs stads skolor. Monica Andersson, Ulrika Borkmar och Tina Sjöberg är språk-, läs- och skrivutvecklarna på Pedagogiskt center. Deras uppdrag är att stötta och handleda förskolor och grundskolor genom språkutvecklande insatser.
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Med hjälp av språket lär sig barn att förstå sig själva, sin omgivning och att sortera upplevelser. En språk- och kunskapsutvecklande undervisning stöttar barnen att utveckla både sitt vardagsspråk och ett kunskapsrelaterat språk.
En central faktor som många studier visar på är vikten av den vuxnes pedagogiska förmåga, eftersom barns språkutveckling är beroende av den input som en kunnig och språkligt utmanande pedagog kan ge. Genom att ha höga förväntningar och ställa krav men samtidigt ge mycket stöttning lär sig barnen bäst. Att få syn på och bli medveten om sitt eget sätt att arbeta är något som kan vara svårt, men med stöttning och handledning av språk- ,läs- och skrivutvecklarna får arbetslaget ofta en mer gemensam syn på sitt arbete och får lättare att arbeta vidare med att utveckla undervisningen.
Stödet utvecklar både metoder och strategier
Enligt Monica är det avgörande att pedagogerna har en strategi för det språkutvecklande arbetet. Varje barns språkutveckling är resultatet av pedagogernas språkstimulans. Det innebär att barn och elever får möjlighet att fördjupa sina kunskaper och att pedagogerna erbjuder optimala förutsättningar för barnens lärande. Språk lärs in bäst i meningsfulla sammanhang och det är viktigt att pedagogerna använder sitt eget språk på ett rikt och varierat sätt.
– Mitt stöd kan innebära att jag gör besök på förskolornas avdelningar, observerar lärandesituationer och ger arbetslagen handledning efteråt. En samstämmig forskning visar att om man ger barnen ett fullgott kunskaps- och skolspråk redan under förskoletiden ökar möjligheterna för dem att tillgodogöra sig skolans undervisning. Genom stöd och handledning får arbetslaget ofta en mer gemensam syn på sitt arbete, säger Monica.
Monica och Ulrika har varit ett stöd för lärare i förskoleklass kring kartläggningsmaterialet Hitta språket och Hitta matematiken. Det kan även handla om att lärare i lågstadiet och i förskoleklass vill ha stöd i hur de kan arbeta med den tidiga läs- och skrivinlärningen.
– Det är av vikt att lärarna får syn på vad de redan utför i undervisningen som fungerar väl och vilka delar som behöver utvecklas. Många gånger kan det handla om att lärare vill få fler verktyg i sin verktygslåda så att undervisningen kan anpassas utifrån olika elevers behov, säger Ulrika.
En röd tråd genom alla årskurser
Byggstenar som undervisningen behöver fokusera på inom den tidiga läs- och skrivundervisningen är språklig medvetenhet, individuell läsning, högläsning, att skriva sig till läsning med digitala verktyg, vägledd läsning och lässtrategier. En insats som många lärare har deltagit i under årens lopp är vår egen så kallade Helsingborgsmodellen.
– Det finns rektorer som hör av sig till oss då hela skolan, från förskoleklass till årskurs nio samt fritidshem, vill utveckla arbetet för att få en röd tråd kring den språk- och kunskapsutvecklande undervisningen, säger Ulrika.
I insatserna får pedagoger och lärare tips på undervisningsmetoder som de sedan provar med sina elevgrupper. Arbetet kan utgå från cirkelmodellen (cykeln för undervisning och lärande) så att eleverna får ett bra stöd och igenkänning oavsett ämne och lärare. Det kan också vara en workshop för pedagoger i fritidshem utifrån tänket “Hela barnet – hela dagen”.
– Att pedagogerna arbetar medvetet med språket även på fritidshemmet stärker lärandet, säger Tina.
När en rektor har hört av sig och uttryckt behov från förskolan, fritidshemmet eller skolan kan Monica, Tina och Ulrika stödja lärarna med sin kunskap.
– Det viktiga är att arbetslag och skolledning analyserar behovet så att vårt stöd blir anpassat efter var skolan befinner sig och vad de vill uppnå med insatsen, påpekar Ulrika.
Ett års professionsutveckling
Ett prioriterat uppdrag i verksamhetsplanen för Helsingborgs stads skolor är språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att höja elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen. På flertalet skolor pågår en drygt ettårig professionsutveckling där innehållet anpassas efter de deltagande skolornas behov. Utbildningsansvarig är Ulrika tillsammans med Lena Ohlén, pedagogisk utvecklingskonsult på avdelningen flerspråkighet.
– Vi har haft en inledande utbildningsdag för alla lärare med introduktion kring flera delar som språk- och kunskapsutvecklande undervisning, läsning och lässtrategier, flerspråkighet och transspråkande. Vi menar att språket är kärnan till kunskapsinhämtning och därför deltar alla lärare från förskoleklass till årskurs 9 i professionsutvecklingen, berättar Ulrika.
I de omfattande insatserna tillämpas teorier och metoder och lärarna får prova på flera olika aktiviteter i undervisningen. Efterföljande diskussioner och reflektioner sker i kollegiala grupper som handleds av lärare på respektive skolor.
– Vi som utbildningsansvariga har kontinuerliga träffar med handledarna för att stötta dem i sin roll. Handledarna har gjort en fantastiskt insats och drivit processen framåt. Många lärare lyfter vinsterna med det kollegiala lärandet. De beskriver att de fått mycket bra stöd av utbildningsansvariga men också kollegialt av de andra handledarna. Det har lett till ökad samsyn på skolan och de har uppskattat att lära av och med varandra, till exempel genom lektionsobservationer, fortsätter Ulrika.
Målet med professionsutvecklingen i grundskolan är att alla elever får möta en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i samtliga ämnen vilket ger god effekt på elevernas måluppfyllelse.
I språk- och kunskapsutvecklande undervisning synliggörs förmågorna och kunskapskraven för eleverna. Lärarna arbetar medvetet och strukturerat med språket och tar tillvara elevernas erfarenheter och förkunskaper. De ges rikliga möjligheter att arbeta med språket i meningsfulla sammanhang genom att läsa, skriva och samtala kring ämnet.
– Läraren visar, vägleder och stöttar under arbetets gång. TILLSAMMANS är ett ord som sammanfattar ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt väldigt bra. Att först visa, sedan göra tillsammans och slutligen får eleverna prova själv, skapar en trygghet hos eleverna, sammanfattar Tina.
– Du som pedagog, lärare och skolledare får gärna kontakta oss på Pedagogiskt center om du har några funderingar kring vårt stöd, avslutar Monica, Tina och Ulrika.
Att lära sig ett språk handlar inte bara om att memorera glosor. Man måste lära sig ordens barlast, deras värderingar, kultur och historia.
Theodor Kallifatides
Kontakt: pedagogisktcenter@helsingborg.se
