Stenåldershjärnan i den digitala eran: Insikter från Olympiaskolans aula
Den 12 februari 2026 samlades pedagoger och elevhälsopersonal i Helsingborgs stads skolor för att lyssna till hjärnforskaren Sissela Nutley. Budskapet var tydligt: vår biologi hinner inte med i den digitala svängningen. Men hur översätter vi forskning om dopaminloopar och sömndeprivation till en hållbar skolvardag? Här utforskar vi vägarna framåt för både klassrummet och elevhälsan.
När Sissela Nutley kliver upp på scenen i Olympiaskolans aula är det inte för att moralisera över skärmtid, utan för att förklara de neurologiska spelregler vi alla lyder under.
Vi vet att det uppkopplade livet utmanar elevernas fokus. Hur kan vi tillsammans skapa verktyg som stöttar elevernas psykiska hälsa i en digital värld?
Belöningssystemet på högvarv
En av de viktigaste punkterna i föreläsningen handlar om hur digitala plattformar är designade för att trigga hjärnans belöningssystem. Varje notis och varje ”scroll” ger en liten dopamindusch. För ett barn eller en tonåring, vars pannlob (kontrollcentret för impulser) inte är färdigutvecklad, är det nästintill omöjligt att stå emot dessa krafter utan stöd från vuxenvärlden.
Nutley belyser att det inte bara handlar om vad vi gör på skärmen, utan vad skärmen ersätter. Tid framför skärmen tas ofta från sömn, fysisk aktivitet och ansikte-mot-ansikte-interaktion – tre pelare som är fundamentala för en växande hjärna.
Myten om multitasking och hotet mot arbetsminnet
En av de mest ögonöppnande delarna i Nutleys föreläsning handlar om vårt arbetsminne. Många elever (och vuxna) tror att de är bra på att ”multitaska” – att de kan lyssna på en genomgång samtidigt som de svarar på ett meddelande.
Forskningen är dock skoningslös: hjärnan kan inte göra två kognitivt krävande saker samtidigt. Istället hoppar den snabbt mellan uppgifterna, vilket skapar ett så kallat ”task switching-tillägg”. Varje gång fokus flyttas tar det tid och energi för hjärnan att hitta tillbaka till den djupa koncentrationen. För en elev innebär detta att arbetsminnet, som redan är en begränsad resurs, blir överbelastat.
När arbetsminnet är fullt av digitala distraktioner finns det ingen plats kvar för det nya lärandet. Resultatet blir att eleven sitter kvar efter lektionen med en känsla av att ”inte ha lärt sig någonting”. Som pedagog behöver du därför arbeta aktivt med att minimera dessa avbrott för att skydda elevernas kognitiva förmåga.
Social jämförelse och den digitala stressresponsen
Den sociala hjärnan är extremt känslig hos barn och unga. Sissela Nutley förklarar hur sociala medier fungerar som en ”spegelsal” där elever ständigt jämför sitt inre med andras polerade yttre. Detta skapar en konstant stressrespons i form av förhöjda kortisolnivåer.
För stenåldershjärnan är risken att hamna utanför gruppen förenat med livsfara. Denna digitala stress blockerar effektivt tillgången till de logiska delarna av hjärnan. En elev som befinner sig i en ”social stress-loop” kan helt enkelt inte ta till sig matematiska formler – hjärnan är fullt upptagen med att hantera det sociala hotet.
Nytt material för F-6: ”Det digitala livet”
Under föreläsningen presenterade Sissela Nutley en mycket efterlängtad nyhet för alla som arbetar med de yngre åldrarna. Det finns snart ett helt nytt och kostnadsfritt utbildningsmaterial anpassat för förskoleklass upp till årskurs 6.
Materialet, som går under namnet Det digitala livet, är framtaget för att hjälpa pedagoger att på ett lekfullt men vetenskapligt sätt prata med barnen om hjärnan, känslor och digitala val. Det handlar inte om pekpinnar, utan om att ge barnen verktyg att förstå varför det är så svårt att sluta spela, eller varför man kan bli ledsen av en kommentar på nätet. Med hjälp av det nya materialet kan du börja arbeta förebyggande tidigt med dina elever, innan de digitala vanorna hunnit bli alltför destruktiva.
Det digitala livet kommer testas under senare delen av våren, vilket innebär att skolor kan räkna med att börja använda det färdiga materialet fullt ut från och med höstterminen.
Fördjupning: Aktiv kontra passiv skärmtid
Nutley nyanserar debatten genom att skilja på aktivt skapande och passivt konsumerande.
- Passiv skärmtid: Att scrolla genom algoritmdrivna flöden. Detta tränar upp en snabb, fragmenterad uppmärksamhet.
- Aktiv skärmtid: När barnet är ”producenten” – programmerar, skapar film eller skriver. Här byggs den faktiska digitala kompetensen.
Olympiaskolans erfarenhet
På Olympiaskolan har kurator Emil Olsson och lärare Kristoffer Bertilsson arbetat med Det syns inte. De tycker att verktyget varit verkligt värdefullt genom att det gett dem verktyg för att prata om det som annars kan vara svårt att sätta ord på. De är också positiva till exemplen i modulerna som på ett autentiskt sätt gör att eleverna känner igen sig direkt, vilket sänker tröskeln för att prata öppet om mental hälsa och stress i vardagen.
– Det har gett oss ett gemensamt språk och situationer att referera till, vilket stärker både tryggheten i gruppen och elevernas känsla av sammanhang.
5 tips att skicka med till föräldrar
- Sovrummet är en skärmfri zon.
- Uppmuntra aktivt skapande.
- Var en digital förebild.
- Prata om algoritmerna.
- Prioritera fysisk rörelse.
Avslutning
Föreläsningen på Olympiaskolan belyste utmaningar du som pedagog kanske möter dagligen. Min förhoppning är att de nya materialen för F-6 ska vara ett stöd i arbetet med att skapa en miljö där elevernas fokus hamnar rätt. Genom ett fortsatt samarbete mellan olika professioner kan vi tillsammans utveckla den pedagogiska digitaliseringen.
// Michael Jensen, pedagogisk utvecklare, Pedagogiskt center.
Information för dig som arbetar i Helsingborgs stads skolor
Se inspelad föreläsning och presentationen från Sisselas föreläsning i Hbg Learns
Via länken når du som arbetar i Helsingborgs stad Hbg Learns. Där finns två filmer och en tillhörande presentation. Observera att materialet endast är tillgängligt fram till sommaren och inte får spridas vidare till externa parter.
Läs mer om Det syns inte och få svar på dina frågor om materialet på intranätet.
Som inloggad medarbetare kan du också få tillgång till utbildningsmaterial, moduler, föreläsningsmaterial och forskning.
