Karin Bergöö Ripell har skrivit en magisteruppsats i pedagogik. I det här blogginlägget delar hon med sig av sina resultat.

Just nu får både elever och skolpersonal tillgång till AI på olika sätt runt om i många kommuner. Den nya teknologin ger många möjligheter samtidigt som den utmanar. I Helsingborg kommer därför en representant från alla kommunala skolor få delta i en masterclass med fokus på generativ AI i skolan. Skolorna får också möjlighet att delta i ett nätverk kring AI där syftet är att dela erfarenheter, stödja varandra och utforska tillsammans.

Det här dialog- och aktivitetsmaterialet för grundskolan är anpassat för att användas under fem dagar för att arbeta med hemberedskap. Gärna under Beredskapsveckan som äger rum varje år vecka 39.

Henrik Schlüter och Josefin Lillsjö arbetar på Ängslyckans förskola i Helsingborg. De har båda testat AR-teknik i undervisningen.

I Helsingborg deltar Högastensskolan i Skolverkets försöksverksamhet inför digitala nationella prov. Här har man också fått vara med i ett första test av central rättning och extern bedömning av de nationella proven i Engelska. Engelsklärarna Louise Hall och Kristin Jarring berättar om sin medverkan i försöket under vårterminen.

Lena Ljungström, förskollärare i Båstad, har tillsammans med kollegor i Portugal och Belgien blivit beviljad 60 000 Euro för ett EU-projekt som ska ta fram digitaliseringsstrategier för barn 3-12 år.

Jan Kristoffersson undervisar i SO i årskurs 7–9 på Holstagårdsskolan i Helsingborg. Han är också IKT-ansvarig på skolan och möter därför elever i alla årskurser på skolan. I början av 2022 fick han tips av sin rektor om att söka innovationspengar som var avsedda för projekt om VR. Jans projekt blev beviljat pengar och det blev starten för eleverna på Holstagårdsskolan att få börja upptäcka världen med VR.

I februari 2022 genomförde årskurs sex på Nanny Palmkvistskolan för första gången nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk digitalt i provtjänsten Trelson Assessment. Pedagogerna Fatbardha Trstena och Max Nilsson svarar på frågor om sina lärdomar efter första tillfället. De är eniga om att fördelarna med den nya formen är många.

Sphero, Makey makey och andra digitala verktyg väcker de små barnens nyfikenhet på Tegskiftets förskola. Landskrona stad har anordnat olika workshops inom digitala verktyg som pedagogerna i hela förskoleområdet har deltagit i med syftet att sprida det digitala lärandet till ännu fler barn.

Hanaa Albert arbetar som modersmålslärare och studiehandledare i Båstads kommun. Hon har under 3 års tid deltagit i ett projekt om fjärrundervisning inom ramen för FDLIS, Framtidens Digitala Lärande I Skolan. Inom detta projekt utvecklades en tanke om att använda VR som ett sätt att förstärka lärandet.

Pojkar och flickor är lika aktiva i programmeringsundervisningen. Den inspirerar också eleverna att hjälpa varandra, konstaterar Helén Viebke som skrivit en utvecklingsartikel vad elever lär sig och vad lärare tycker om det nya inslaget i kursplanen.

Nu är snart väntan över! Om bara några dagar är det den 1 december och vi får äntligen öppna den första luckan i KomTeks julkalender – en kalender som blandar pyssel med teknik.

Inger Edforss Fuchs är en av de som deltog i forskningsprojektet VASS, Virtuell värld möter autentisk värld i ett sinnligt och samlat lärande, som genomfördes 2012-2015. Nu publiceras en rapport som beskriver projektet i en vetenskaplig tidskrift.

Staden som lärrum är ett initiativ som utforskar om teknologier som VR kan stödja lärandeprocesser och utöka möjligheterna till att använda elevskapat material till upplevelsebaserat lärande. I projektet har elever från flera olika årskurser arbetat med upplevelsebaserat lärande på olika sätt.

Mr.Q är en av två robotar som under oktober och november besöker Rönnowska skolan och International School of Helsingborg. Eleverna i klass EC2C på Rönnowska skolan har fått träffa Mr.Q tillsammans med Maria Sjödin, UX-designer och Tommy Boije som är intraprenör i Helsingborgs stad och drivande i initiativet.

Marcus Åbingers elever på Gantoftaskolan har byggt upp sin skolgård i Minecraft och visualiserat sina skolgårdsidéer, bland annat ett växthus med smart bevattningssystem. Några av eleverna har dessutom använt sig av Blender för att skapa 3D-objekt. Vi blev nyfikna och ville veta mer om tankarna kring arbetet.

Kan vi stärka elevernas digitala kompetens med hjälp av Storyfication? Hur gör vi då? Det var något som Annika Schell, förstelärare inom digitalisering, testade på Gantofta skola.

Hur är det möjligt med en AI i förskolan och kan barnen relatera till en robot? Enligt styrdokumenten är det viktigt att vi ska följa med i samhällets utveckling. Det betyder också att fasa in nya digitala verktyg på rätt sätt i verksamheten så att det skapar ett lärande hos barnen.

Om du som barn får möjligheten att känna delaktighet i din egen stad har du förmodligen bättre chanser att växa upp till en framtida demokratisk medborgare. Ett sätt att lära känna sin stad är genom att utforska historiska platser. Det fick 5-årsgruppen på Furutorpsgatans förskola göra under förra året. Dessutom fick de göra en egen rundvandring i appen Guide Helsingborg där de kunde berätta om allt det de lärt sig i sitt projekt och på så sätt sätta sitt eget digitala spår i staden.

Många skolor och många lärare har tillgång till Googles verktyg. Som pedagog kan du använda Meet för att kommunicera och spela in lektioner och genomgångar. För att kunna göra detta så bra som möjligt finns det en del saker som kan vara bra att ha koll på!

Är du nyfiken på Simon Melin, förskollärare och IKT-pedagog på Råå förskola? Simon är bland annat en av personerna som ligger bakom idén och utvecklingen av förskoleroboten Laiban. Här svarar han på fyra frågor om digitala verktyg i förskolan.

Matilda Amilon arbetar på Påarps förskola, där är roboten Laiban sedan en tid tillbaka en aktiv del i verksamheten. Här svarar Matilda på fyra frågor om hur arbetet med Laiban funkar och vad hon tycker om den nya kompisen på förskolan.

Låt mig presentera mig lite kort. Matilda Amilon, förskollärare och arbetar en hel del med digital kompetens på en relativt stor förskola utanför Helsingborgs centrum. Jag fick idén till att börja skriva här om digital kompetens riktat till förskolan utifrån det behov och funderingar som mina kollegor själva har.  Jag vill kunna delge och ha ett ökat kollegialt lärande mellan oss på en digital plattform, där tips, idéer samt kunskap blandas.

Eva Svensson var nyfiken på att undersöka vad det är som lärare gör när de är duktiga användare av digitala resurser. Hon blev överraskad över lärares uppfinningsrikedom och över hur enkla verktyg kan användas på väldigt varierande sätt.

Ledningen på Gläntanskolan i Helsingborg hade under en längre tid funderat på hur de skulle tillgodose elevernas intresse för att testa ny teknik. Lösningen blev slutligen en satsning på det som kommit att kallas Kreativum, ett kreativt rum fullt av potential och möjligheter för både elever och lärare.

Så var vårens kompetensutvecklingsdagar för fritidshemmen kring kooperativt lärande färdigplanerad. I så god tid! Så skönt! Sen kom Covid-19… dags att börja om. Hur gör vi nu? Vi kan inte sammanföra fritidspersonal från flera olika enheter. Vi vägrar att ställa in. Dags att tänka nytt och genomföra en kompetensutvecklingsresa på många plan.

Tiden går så fort att vi knappt hinner reflektera över det som sker. Ett fantastiskt arbete sker ute på förskolor och skolor – superhjältar som kavlar upp ärmarna, provar nytt, utmanas och med ett stort lösningsfokus! 

Undervisning på distans är just nu vardag för många lärare och för andra kan det vara aktuellt att tillgängliggöra en del av undervisningen på nätet. Men hur gör man och hur kan man tänka inför att planera och genomföra nätbaserad undervisning?

För mindre än en månad sedan släpptes boken Digitalt meningsskapande i förskolan och redan nu har boken fått stort fäste hos en lärarkår som brinner för att skapa helhet. Efter en inledning av Susanne Kjällander följer tio kapitel där pedagogistor, förskollärare, ateljeristor och forskare delar med sig av sina erfarenheter kring ämnet.

Safer Internet day uppmärksammades tisdagen den 11 februari i år. Dagen är instiftad för att öka kunskapen och informera om barns och ungas närvaro på internet, men även för att visa på och utbilda inom säkerhet på internet. En av de saker som barn och unga framför allt behöver informeras om och skyddas från på internet är ju näthat.

Du behöver bara fem ord – granska, fråga, analysera, skapa och samtala – för att greppa din omvärld och ta del av din samtid.

I takt med att kraven på digitalisering i förskolan ökar också kritiska röster som menar att barn förlorar den viktiga sociala interaktionen och att språkutvecklingen hämmas. Under hösten har flera förskolor i Bjuvs kommun därför valt att visa upp sin syn på digitalisering under föräldramötena för att nå ut med budskapet till så många som möjligt.

Just nu pågår i Sverige en kraftsamling för ökad medie- och informationskunnighet, MIK. En satsning med sikte på att vi alla ska kunna navigera i en alltmer komplex och digitaliserad värld, med utmaningar som polarisering, desinformation och näthat.

I Bjuvs kommuns förskolor växer intresset för användningen av digitala verktyg och matchas med ett ökat utbud av kompetensutvecklingsmöjligheter för personalen.

De kommunala förskolorna på Drottninghög arbetade under läsåret 18/19 med förändring. Alla barngrupper arbetade med sina egna projekt utifrån olika observationsfokus och arbetet tog olika riktning och form. Titta in ett av projekten och förundras tillsammans med barnen på avdelning Flodhästen på Kristallens förskola!

Beroende på vem man frågar så varierar svaret på frågan ”Varför digitala prov?” Det kan vara för att eleverna kräver det, för att Skolverket kräver det, för att lättare kunna följa upp studieresultat eller kanske för att det är mer effektivt. Det finns också flera skäl till att en kommun väljer att erbjuda skolorna digitala system så att lärare och elever kan genomföra sina prov digitalt.

Jonas Svensson har arbetat inom Helsingborgs stads skolor i 20 år varav de senaste fem åren med IKT-frågor. Hans breda kompetens av digitala verktyg gjorde att han blev inbjuden som talare under SETTdagarna som nyligen gick av stapeln på Kistamässan i Stockholm. Nu hoppas han att fler pedagoger börjar jobba med digitala verktyg på ett mer kreativt sätt.

Vad innebär egentligen programmering i klassrummet och hur kan man göra? Lyssna på det senaste avsnittet av Välkommen till kvartsamtal så får du veta mer.

I Bjuvs kommuns förskolor växer intresset för användningen av digitala verktyg och matchas med ett ökat utbud av workshops för personalen.

Är du en av Helsingborgs 1226 lärare inom grund-  eller gymnasieskolan som har genomfört och publicerat självskattningen LiKA lärare? Eller är du skolledare och har varit delaktig i skattningen LIKA ledning av din verksamhet? Vad är då nästa steg?

I Bjuvs kommuns förskolor växer intresset för användningen av digitala verktyg och matchas med ett ökat utbud av workshops för personalen.

I Bjuvs kommuns förskolor växer intresset för användningen av digitala verktyg och matchas med ett ökat utbud av workshops för personalen.

Film som läsfrämjare – hur funkar det? Filminstitutet skapade ett projekt för ett par år sedan som handlar om hur man kan använda filmen för att väcka barns och ungas läslust.

Simon Melin och Alexandra Ivö är förskollärare på två olika förskolor i Helsingborgs stads skolor. En sak som de har gemensamt är att de båda arbetar mycket med rörlig bild tillsammans med barnen. I det här avsnittet av podden Välkommen till kvartsamtal svarar de bland annat på frågan om hur barn kan utveckla digital kompetens genom rörlig bild.

För dig som vill ha fler bra resurser för att undervisa om filmkunnighet eller vill lära dig mer för egen del, bjuder jag idag på bra material från Filmpedagogerna Folkets Bio.

Barn och ungdomar som av olika anledningar inte kan komma till skolan har idag med teknikens hjälp möjlighet att ändå delta och vara delaktig i undervisningen. Dock är den sociala delaktigheten en utmaning bland annat som ett resultat av tekniska begränsningar. Men det kan finnas sätt att lösa utmaningarna, och lärarna är centrala.

Kan en robot vara lösningen när en elev har svårt att gå till skolan? Det ville Eva Svensson, kommunlicentiand i Helsingborgs stad, ta reda på.

Ibland kan avsaknaden av digitala verktyg skapa nya möjligheter och ökat samarbete. Så var det på Brogårdaskolan i Bjuv.

Annika Rignell tror att det är viktigt att alla elever som ska börja arbeta med programmering får börja med något enkelt, även de äldre. 

Äntligen dags för uppstart av Bårslövs skolans projekt “7 Islands of Bårslöv”. Alla elever på skolan från förskoleklass till årskurs 6, är med i detta gemensamma projekt. Ett arbete där vi vill skapa lust och engagemang med hjälp av storyfication.

I analog programmering arbetar man med tydliga instruktioner och tittar till exempel på mönster och upprepningar. Och det är det enkla och det lilla man ska börja med, när man ska börja arbeta med programmering, tycker Ola Sandén.

Viveca Vidberg och hennes kollegor upptäcker att eleverna kan jättemycket mer än de själva. Då tänker de att eleverna får bli projektledare och på så sätt sprida sina kunskaper vidare.

Har de nya formuleringarna i läroplanen för grundskolan skapat tydligare riktlinjer för hur vi ska jobba med just filmen i skolan? Det finns ofta en osäkerhet hos oss som jobbar med film i skolan om vilken grund vi har att stå på.

När man som pedagog arbetar med programmering tycker Louise Karlsson att det viktigaste är att våga. Våga prova sig fram och våga ta hjälp. Gärna av eleverna.

Vi är tre pedagoger som går kursen Datalogiskt tänkande och programmering för matematiklärare åk 7-9 i samarbete med Lunds universitet på Pedagogiskt center.

Det viktigaste när det gäller programmering är att börja så tidigt som möjligt. Det tycker i alla fall Jonas Svensson, IKT-pedagog på Högastensskolan i Helsingborg.

Har du upptäckt att film är ett bra sätt att fånga dina elever? Funderar du på om film som medel i skolan skulle kunna ge eleverna kunskap, ökad digital kompetens och bättre resultat? Om detta handlar dagens blogginlägg.

Är det bra eller dåligt att arbeta med digitala verktyg i undervisningen? Enligt Karin Ollinens forskningsstudie är frågan mer komplex än så.

Alla är olika men ändå LIKA! I Helsingborgs stads skolor är det beslutat att alla ska genomföra LIKA och ett av skälen är på sätt och vis att det ska bli mer lika, eller åtminstone att man ska få syn på olikheterna. 

Enligt skollagen ska undervisning ske på vetenskaplig grund. Vad innebär det och hur kan man arbeta med det på ett mer aktivt sätt än vad som görs idag på våra skolor? Kan beprövad erfarenhet och vetenskap mötas på ett effektivt sätt i en forskningscirkel och därmed vara en del av ett sätt att driva skolutveckling?

Hur använder man sig av digitalisering inom idrott och hälsa? Enligt Jens Nilsson på Sandåkerskolan i Häljarp, Landskrona, har surfplattan varit en stor tillgång för både elever och för honom som pedagog.

Under ett retoriktema använde Camilla Göransson, lärare i svenska och engelska, sig av Moodle School för att skapa individuella och digitaliserade prov. Här delar hon med sig av både tips och material.

Fördelarna med att arbeta med rörlig bild i förskola och skola är många. I Lilla filmskolan får du tips på hur du enkelt kommer igång.

Digitalitet i förskolan, vad innebär det? Vad behöver barnen i form av digital kompetens 2018? Vad är adekvat digital kompetens? Vad är vårt digitala uppdrag i förskolan?

På Varagårdsskolan i Bjuv har vi gått från att skriva prov med papper och penna till att göra dem digitalt. Programvaran vi använder oss av uppfyller kraven för nationella prov, är säkert och kan individanpassas.

Skolbio är en möjlighet att bedriva undervisning med filmens hjälp, men även att introducera barn och ungdomar till biografen och filmen som konstart och medium.

Det finns gott om tänkvärda citat som handlar om att ta olika former av steg. Neil Armstrong och hans “a small step for man but a giant leap for mankind” är ett av de mer för allmänheten kända. Dock känns det inte som en helt adekvat jämförelse i vårt fall – inte ens jag är storsvulstig nog att jämföra våra framsteg i vår verksamhet med den legendariska månlandningen 1969.

På Gantofta skola arbetar stora delar av högstadiet med retorik och jämlikhet i ämnet svenska. Den pedagogiska planeringen kan ni…

Programmeringsdagen #HbgHack på Pedagogiskt center lockade 300 elever och ett 30-tal lärare och volontärer. Många var nybörjare och entusiasmen var stor när de lyckades programmera spel, lego och blinkande hjärtan.

Vår vardag är uppbyggd av tekniska system som gör vardagen lättare. Tänk om du ständigt skulle behöva tänka på att hämta vatten till matlagning och tvätt, eller att det i varenda korsning stod en polis som talade om vems tur det var att köra eller att du fick göra dina läxor på kvällen till ljuset av ett stearin ljus. Det har skett mycket när det gäller teknikutveckling men hur hänger olika tekniska system ihop och vad styr dem och vad gör dem sårbara?

Under #HbgHack den 13/2 får pedagoger och elever tillsammans chans att lära sig mer om programmeringens möjligheter. Från stadens håll hoppas man att många pedagoger kommer som inte har några förkunskaper för att våga prova, misslyckas – och prova igen.

“Hey Ho, Let’s Go!” skanderar Joey Ramone innan han själv och övriga Ramones rasslar igång klassiska rockpopdängan Blietzkrieg Bop, första singeln från minst lika klassiska debutalbumet Ramones som landade på skivdiskarna 1976. Föga visste de de då vilket kulturellt musikarv de skulle lämna efter sig innan resan var över. 

I Ödåkra trollar förskolebarnen bort sig med green screen, programmerar robotar, gör animerad film och fotograferar. Satsningen på digitala hjälpmedel har gett många spännande möjligheter i det pedagogiska arbetet.

Vi lever onekligen i förändringens tid. Efter förra terminens mjukstart som Ma-/NO-lärare i Samverkansklass, med ett tillhörande förstelärarskap med inriktning IKT, på Maria Parkskolan är det nu dags att växla upp ett par växlar.

Vi sitter på tåget mot Skåne och försöker samla tankarna efter ”Tekniken i skolan 2017″…

I Båstads kommun har vi under några års tid haft ämneskonferenser med fokus på kollegialt lärande. Startskottet för dessa träffar blev det år då alla kommunens matematiklärare deltog matematiklyftet. Under denna fortbildningssatsning i kommunen lades grunden och strukturen för fortsatta träffar över stadiegränserna men inom samma ämnesområde.

Till slut får man nog. Det räcker nu. Vi har nått vägs ände.

– ett inlägg i debatten om skolans digitalisering Det finns många frågor och flugor som under årens lopp har diskuterats…

Tankar från Framtidens lärande 2017 Jag ska vara ärlig! Trots goda intentioner och ett antal försök att twittra i jobbvardagen,…

I den nya programserien Tänk till – Näthat med Nellie och Daniel träffar vi bloggarna Nellie Berntsson och Daniel Paris…

Vi programmerar. Vi tränar oss på att tänka kreativt, resonera systematiskt, arbeta strukturellt och att samarbeta.

Att ha ett eget e-bibliotek på skolan låter kanske som en dröm och något nästan ouppnåeligt. Men med verktyget Bookis är det lekande lätt och runt om i Sverige finns ett hundratal skolor med egna Bookis-bibliotek.

Hos Modersmålsenheten arbetar 90 lärare från jordens alla hörn som undervisar i 40 olika språk och ca 4500 elever i Helsingborgs stads skolor har valt att delta i modersmålsundervisningen.

Eleverna på Varagårdsskolan i Bjuv har använt Gleerups digitala läromedel sedan höstterminen startade och skolan blev en helt digital skola. Hur påverkas eleverna av den digitala omställningen? Var, när och hur använder de sina digitala läromedel? Alla elever har chromebooks och vi arbetar med G Suite. Här skriver pedagogerna Linus Lorentzon och Håkan Larsson om resultatet av undersökningen de genomfört bland eleverna.

“Jaaaaaaa!”
Hur ofta möts du av glada tillrop när du som språklärare föreslår en uppgift? Ofta? Ibland? Eller mer sällan? Här kommer ett tips på ett enkelt, roligt och lättillgängligt digitalt verktyg, nämligen Quizlet.

För Ola Sandén, mediepedagog och Jonas Christensen, teknikpedagog handlar programmering i skolan om ett tankesätt. Det är inte kopplat till ett ämne och det handlar inte bara om att skriva kod. Det handlar om tankesättet bakom programmering och om att utveckla förmågor.

Under hösten 2016 provade eleverna i skolår 2 på S:t Jörgens skola på att programmera. Eleverna fick först leka robotar…

Det börjar närma sig filmfestival och vi märker att nerverna är på helspänn runt om i området. Kommer vi hinna färdigt med filmen? Kommer planeringen att hålla? Hur ska det gå med allt det tekniska?

På de tre förskolorna Kristallen, Ametisten och Diamanten på Drottninghög är Bluebots, greenscreen och projektioner digitala verktyg som ingår i barnens vardag.

Vad tycker vi att digital kompetens är? Varför tycker vi att digital kompetens är viktigt?

Då var den binära dramaturgin satt och det är dags att välja sida, att göra prov digitalt är en sak,…

Har ni sett Statens medieråds senaste lärresurs? – Propaganda och bilders makt. Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda blir allt…

Eva Svensson arbetar på Laröds skola och är Helsingborgs stads kommunlicentiand i naturvetenskapernas didaktik på Campus Helsingborg. Under våren har…

I UR:s nya serie Programmera mera får 9-åringar olika utmaningar som ger övning i tankesättet bakom programmering. Detta är den första satsningen som UR gör kring programmering.

För några dagar sedan flög jag från Ängelholm till Stockholm för att lyssna på föreläsningen ”Ser vi nya kliv i lärandet med digitaliseringen?” av professor Åke Grönlund från Örebro Universitet. Jag blev inbjuden eftersom jag var nominerad till Guldäpplet 2015.

Jag har sedan vecka 7 arbetat med ett tema som jag kallar ”Travelling By Air” på engelskan. Här kan ni se min introduktion till temat.

På Brunnsberga förskola ser pedagogerna digitala verktyg som en del av allt material som finns på förskolan. Förskolan arbetar medvetet med material och miljöer och är inspirerade av Reggio Emilia. De vill att många olika språk och uttryck ska kunna användas i utforskande och lek.

Våra deltagare i Ifous digitalisering i skolan, Filbornaskolan, Högastensskolan, Rönnowska skolan och Wieselgrensskolan, har under hösten fördjupat sig i formativ bedömning med hjälp av digitala verktyg. Parallellt som de arbetar med detta sprider de sina erfarenheter.