Vart har sjön tagit vägen?

Vart har sjön tagit vägen?

Vi gör en resa in i hållbar utveckling med hjälp av en aktuell dokumentär, olika kartböcker, 100 frågor och våra egna kläder. Vi reser in i vår konsumtionsvärld, vi ännu inte riktigt förstår.  Våra frågor bär oss vidare. Vi känner oss som detektiver. Vi löser problem och besvarar frågor på vägen.

Vi söker efter en sjö i årskurs 5.

Vi söker efter en av världens största. För 40 år sedan fanns den. Nu är den svår att hitta.
Vi undrar varför?

Hur kan en sjö försvinna, när den för 40 år sedan var nästan lika stor som halva Storbritannien? Hur är det möjligt?

Sjöns namn är Aralsjön. Vi letar efter den med hjälp av Google map, och drar upp den på storskärmen. Vi ser kartan och det som kanske ska vara sjön. Ett annat foto, som kopplas till kartan, dyker upp och där ser vi rostiga båtar, som vilar på det som har varit sjöbotten. Bredvid de strandade båtarna, vilar kameler i skuggan, och vi vet ju att kameler och öken hör ihop.

Sjön kan anas och den liknar nästan en halv parentes.

Men fortfarande undrar vi.
Varför verkar stora delar av sjön ha försvunnit?

Vi hissar också ned den gamla världskartan, som fortfarande hänger i klassrummet. Där ser vi sjön, blå och ganska stor, strax öster om Kaspiska havet. Även eleverna längst bort i rummet ser den blå sjön. Vår gamla karta är historisk, säkert minst 35 år. Det är gammalt för att vara en karta.

Vi börjar sedan slå i våra nya kartböcker. Finns sjön kvar, här? Vi hittar Aralsjön i namnregistret och vi lyckas leta oss fram till den. Även i kartboken är sjön som ett parentestecken, men med en granne, som liknar ett vitt moln med röda prickar. Förklaringen av kartsymbolen, vit botten och röda prickar, säger att det är en saltsjö.

Hmm?

Vad kan ha hänt?

Nu vet vi, sjön är verkligen, nästan puts väck…

Vi ser därefter första halva programmet “Modeindustrins smutsiga baksida” från Svtplay (kan ses tom 191118) och där får vi följa modejournalisten Stacey, som tar sig till det som var Aralsjön. Hon åker bil på det som varit sjöns botten. Hon åker i över 3 timmar. Hur är det möjligt?

Vi hör om bomullsodlingar, som kräver mängder av vatten och att det finns flera sådana odlingar i området. Hänger det ihop?

Vi får dessutom veta, att till ett par vanliga jeans, krävs det 15 500 liter vatten för att odla bomullen som behövs. 15 500 liter!

Vi tittar i sömmar och på lappar

Vi börjar undra, var våra kläder kommer ifrån. Var tillverkas de? Hänger det ihop med Aralsjön? Eller inte alls? Ja, var kommer våra kläder egentligen ifrån?

Vi börjar leta i sidsömmar och i halsringningar. Vi studerar små små tvättlappar i flera lager i bänkkompisens tröja. Och i vår egen. Vi tittar i frökens. Vi fortsätter med skorna i korridoren, skolväskan på kroken och hjälmen på hyllan. Vi tittar på kuddarna i soffan.

Vi hittar länder som Bangladesh, Indien, Pakistan, Kina, Myanmar, Bangladesh, Bangladesh, Indonesien och Turkiet. Någon enstaka gång, ser vi Italien och Serbien men aldrig Sverige eller ens något land från Norden. En elev ropar glatt,

– Mina kalsonger från Björn Borg – de måste komma från Sverige!

Men nej, inte ens de är från Sverige.

Vi försöker föra någon slags statistik på tavlan över vilka länder vi hittar på tvättlapparna.

Vi ser att ett stort antal av våra kläder kommer från Centralasien. Vi letar i kartböcker och hittar det ena landet efter det andra.

Vi avslutar med frågorna:

Varför tillverkas så många av våra kläder här? Vad är det dessa länder har gemensamt?

Varför tillverkas så många kläder så långt bort?

Nu närmar vi oss de Globala målen. Kan vi förstå världen och oss själva med hjälp av olika perspektiv? Till exempel med denna lektion om Hållbar konsumtion – mål 12 som stöd?

Fortsättning kommer att följa, då dessa frågor kräver svar och vi behöver ta reda på varför.
Varför ser det ut som det gör?

Ibland kommer vi att hitta svar, andra gånger får frågorna ligga och gro.

Ett verktyg som vi kommer att ta hjälp av är globalis.se där till exepel bilden av världskartan kan utmana mer eller statistiken över BNP/invånare. Givetvis får vi då försöka förstå vad BNP står för.

Kunskap är coolt. Kunskap ger makt. Kunskap växer med nyfikenhet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *