Vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet
Letar du efter vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet och sambandet med barn och ungdomars hjärnhälsa? Här har du det! Sammanställt av Arne Kastenbom, förstelärare på Rönnowska skolan.
Pulsträning och fysisk aktivitet är viktig för barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition, studieresultat och studieprestation och de flesta skolor i Helsingborg arbetar med fysisk aktivitet på olika sätt, precis som mängder av andra skolor i hela världen. Jag har samlat och sammanfattat forskning för att alla vi som arbetar med fysisk aktivitet har en trygg koppling till forskning.
När journalister, föräldrar eller andra har synpunkter kan det så ett tvivel som skapar osäkerhet kring fysisk aktivitet. Okunskap leder till onödiga missförstånd och jag tror att ord och begrepp behöver redas ut. Nu kan skolor, men även Fritid Helsingborg, som har 34 personer, som arbetar med ”Bli ditt bästa jag” förhoppningsvis hitta stöd i den här sammanställningen.
Sammanställning av studier och riktlinjer
Detta är endast ett litet urval av studier och riktlinjer som man kan luta sig mot. Jag rekommenderar att man läser bifogade länkar i sin helhet och diskuterar vad det betyder.
Fysisk aktivitet påverkar definitivt hjärnan och är viktig för hjärnhälsa, kognition och studieresultat hos barn och ungdomar.
Forskning på hjärnan
Neurovetenskapen är en av de vetenskaper som utvecklats mest de senaste decennierna. Det behövs generellt sett mer forskning på hjärnan och dess funktioner och i synnerhet hos barn och ungdomar.
Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har fått 35 miljoner till en ny stor forskningsstudie – ”Fysisk aktivitet och hjärnhälsa för skolungdomar” som ska ge ny, användbar kunskap om sambanden mellan fysisk aktivitet och kost för att främja hälsosamma hjärnfunktioner ur ett fysiologiskt, organisatoriskt och pedagogiskt perspektiv. Intressant med en tvärvetenskaplig studie på elever i årskurs 7.
I Helsingborgs stad har vi genomfört praktiknära forskning i ”Pulsstudien”, som undersöker hur sju minuters pulshöjande fysisk aktivitet påverkar koncentration (selektiv uppmärksamhet), arbetsminne och inlärning hos elever i årskurs 7. Studien publiceras under 2019.
Rörelse- och pulsprojekt
Mer fysiskt arbete i medel- och högintensitet, det vill säga pulsträning, ger många hälsovinster. Alla barn och ungdomar som deltar kan vinna något. Det finns stora individuella skillnader. Ett bra rörelse- och pulsprojekt i skolan tar hänsyn till helheten och bör arbeta med mer allsidig fysisk aktivitet med syfte att förbättra hälsa, välmående och stärka till exempel hjärnhälsa, kognition och studieresultat. Det ska vara lekfullt och utveckla motoriska färdigheter, i synnerhet för mindre barn. Man kan låta sig inspireras av andra skolmodeller, som tagit in relevant forskning och som provar om det fungerar utifrån deras förutsättningar. Skolmodeller kan inspirera, men är inte vetenskapligt prövade.
Det ska påpekas att det finns studier som endast visar på små samband, men inga som visar på försämringar. Stödmaterialet är förenklat och för att förstå skillnaden på olika begrepp, evidensgrad med mera krävs en muntlig fördjupad genomgång. Det är lätt att det skrivna ordet tolkas, förvrids och missuppfattas.
Ta gärna fortsatt kontakt med mig om du önskar fördjupa dig eller om du har tankar och frågor.
Tips: Klicka på Skriv ut högst upp på sidan om du vill skriva ut samtliga riktlinjer och bilagor i papperform!
Kontakt
Arne Kastenbom, förstelärare, Rönnowska skolan.
arne.kastenbom@helsingborg.se
