Är jag en beteendedesigner?

Jag tänkte att jag skulle leda ett hälsoprojekt, men det visade sig att jag sysslar med beteendedesign. Visserligen sysslar jag rent formellt med ett hälsoprojekt också.

Det har hänt en hel del sedan vi startade Hjärna – Puls – Glädje på Drottninghögsskolan i Helsingborg höstterminen 2017. Visionen och målen i projektet är tydliga. Du som följt oss en tid vet vad det handlar om. All personal och elever vet vad Hjärna – Puls – Glädje innebär.

Projektets syfte är att skapa förutsättningar för inlärning utifrån den forskning som finns kring hjärnan och psykologi. Men vad är då beteendedesign?

Beteendedesign, eller nudging som det kallas på engelska, syftar till att skapa förutsättningar för att få människor att göra de val vi vill att de ska göra. Jag älskar att tänka ur det perspektivet.

Processen kan se ut på följande sätt för min del:

• Problemställning: vi har dålig måluppfyllelse. Vi har en del konflikter på rasterna. Vad säger forskning?

Genom fysisk rörelse/ pulshöjande aktivitet skapas förutsättningar för ökad inlärning. Elever som ingår i ett organiserat sammanhang hamnar inte lika ofta i konflikt.

• Lösning/ beteendedesignen: vi tar bort förmiddagsrasten och låter eleverna ägna sig åt pulshöjande aktivitet på ett organiserat sätt. Vi kallar det pulsglädje.
• Effekt: alla elever ingår i ett sammanhang och alla elever höjer pulsen. Ökad studiero. Mer koncentrerade elever. Förhoppningsvis får vi ökad måluppfyllelse.

Och så där håller jag på. Jag ser en problemställning, kollar på forskning (oftast kopplad till psykologi) och därefter designar jag miljön.

Skapar förutsättning för undervisning

I mitt fall har jag förmånen att designa den för alla skolans 388 elever. Lärarna, hälsopedagogerna och de övriga pedagogerna är min förlängda arm och ser till att anpassa den till sin elevgrupp.

Beteendedesign utgår från hur människor gör sina val när de egentligen inte funderar över vad de gör. Det ska vara en minimal ansträngning.

Genom beteendedesignen skapas förutsättningar för eleven och pedagogen att ägna sig åt undervisning. Den här designen finns omkring dig var du än befinner dig.

När du går på restaurang så finns det alltid en dyrare rätt som du inte väljer för att den är för dyr. Då verkar den näst dyraste ändå rimlig i pris. Om de ansvariga i staden vill att du ska slänga ditt skräp i en papperskorg så placerar de ut papperskorgar som syns tydligt. Och kanske några fotsteg målade på asfalten som leder dig dit. Och när du går i mataffären så frontas erbjudanden tydligt (som du dessutom kan ta med högerhand eftersom varvet du går är anpassat för högerhänta).

Varje dag gör vi val som vi inte reflekterar över. Vi blir nudgade. Någon har designat vår omgivning för att vi ska göra vissa specifika val. Det tankesättet behövs i skolan. Någon som formar och designar miljön utifrån det beteendet som önskas.

Anpassa miljön efter behoven

Vill du inte att eleverna ska springa i studiehallen? Då är det dumt att ha en lång raksträcka. Kanske bör du placera ut bord och stolar på den sträckan. Har du elever som har svårt att sitta still? Inför då brain breaks så att de får en paus och dessutom ökar flödet till hjärnan för att öka inlärningen.

Vill du att eleverna ska vara tysta? Ha ett tecken, en klappning eller något som de gör för att bli tysta. Vill du att eleverna ska göra mer av något specifikt beteende. Belöna det beteendet varje gång de gör det. Då kommer det icke önskvärda beteendet försvinna efterhand. Även om det kan ta tid ibland.

Utmana sig själv. Testa metoden. Läs på! När du själv blir beteendedesigner så skapar du förutsättningar för sig själva att vara den grymma pedagogen du vill vara.

Samarbetet har gett bra resultat

En av anledningarna till att Hjärna – Puls – Glädje fått så positiv effekt på våra elever är att det är så genomtänkt och välarbetat. Samtliga pedagoger har varit med och kunnat påverka innan vi körde igång. Genom vår design har vi lyckats få otroligt positiva resultat.

Så nu uppmanar jag dig att prova för en dag. Känner du att du saknar kunskap och vill ha inspiration så kikar du in på instagramkontot @beteendedesigniskolan.

Så frågan är i dessa tider när alla har så märkvärdiga titlar; ska jag jag börja kalla mig för inlärningsdesigner?

Mark Siegbahn, förstelärare idrott och hälsa, Drottninghögsskolan, Helsingborg.

Läs fler inlägg i denna blogg: Hjärna-puls-glädje