Om du mår bra presterar du bra

350 elever ingår i hälsoprojektet på Drottninghögsskolan där värdegrundsarbete, brain breaks, pulsglädje och utomhuspedagogik är i fokus.

Eleverna står förväntansfulla i kapprummet. De kommande tre läsåren kommer inte se ut som tidigare på Drottninghögsskolan. En timme in på lektionen, klockan är 9.15 och det är dags för pulsglädje. Skolgården fylls med elever. Hälsopedagogerna hälsar välkomna och kör igång veckans lek. Det är puls, glädje och gemenskap på samma gång och även klasslärarna är med i leken. Efter tjugo minuter är det dags att avsluta och eleverna är nu redo för inlärning.

Drottninghögsskolans hälsoprojekt 2017-2020 är ett konkret och övergripande helhetsarbete som innehåller både fysisk aktivitet, värdegrundsarbete och kunskapsområden. Mark Siegbahn, förstelärare i idrott och hälsa, har arbetat på skolan i tre år. Hans fokus har tidigare varit att modernisera idrottsundervisningen samt att utveckla skolans hälsoprofil. Han har samarbetat med några av klasslärarna för att påvisa att hälsoarbetet höjer elevernas resultat och att det ger en ökad sammanhållning i gruppen. Nu riktar han och nya projektledaren Lina Mårtensson, hälsopedagog, in sig på alla 350 elever på skolan, vilket gör projektet till en av Sveriges största hälsosatsningar.

I och med projektet satsar skolan på att utgå från elevernas välmående och hälsa, med det övergripande syftet att öka måluppfyllelsen. Tidigare har skolan arbetat fokuserat med bland annat genrepedagogik, IKT och matematik. Drottninghögsskolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt område med bland annat en hög arbetslöshet och ett högt ohälsotal, vilket kan spegla av sig på elevernas välmående och på deras resultat. Det nya arbetssättet effektiviserar lärandet och eleverna tycker det är roligt att arbeta. De är lugnare och mer koncentrerade, vilket ger dem bättre förutsättningar.

– Jag arbetar fortfarande med till exempel genrepedagogiken i klassrummet. Det ingår naturligt i arbetssättet och eleverna får många situationer att träna sitt språk, men hälsoarbetet fungerar som ett paraply, säger Mark.

Arbetet på skolan utgår från hälsa på vetenskaplig grund i olika former. Det finns exempelvis studier som visar att pulshöjande aktivitet innan lektionsstart ökar studieresultaten i matematik och språk samt att barn lär sig bättre genom att använda olika sinnen. Grundläggande för att nå studiero är också en känsla av trygghet och goda relationer mellan eleverna.

Konkret arbete med pedagoger och elever

Arbetet är indelat i konkret arbete kring fysisk aktivitet med pulsglädje och brain breaks, värdegrundsarbete och utomhuspedagogik.

En viktig del i arbetet är att det ska vara roligt och alla ska känna att de kan lyckas. Därför ligger mycket fokus på det positiva, framför allt i början. Pedagogerna kommer också kontinuerligt utvärdera sitt eget arbete för att kunna se sina egna utvecklingsområden och utifrån det bli bättre.

I arbetet ingår att skapa en hälsoredaktion (se exempel på Facebooksidan Hjärna – Puls – Glädje) som har uppdraget att sprida och synliggöra skolans arbete i olika sociala kanaler, både internt och externt. Mark och Lina ser flera fördelar med deras arbete sprider sig. Dels kan fler elever få en bra och hälsosam grund att stå på, dels kan de se ett behov av fler konkreta tips på hur man kan arbeta med hälsa. De ser ingen poäng i att alla ska uppfinna hjulet varje gång.

De upplever också att inställningen internt är mer positiv nu än tidigare och tror att det beror mycket på att det alla gör tillsammans är mer synligt.

– Den här typen av arbete svetsar samman personalgruppen och jag tror att det är för att man gör saker tillsammans som man inte brukar. När vi har olika aktiviteter tillsammans blir det en mer lättsam stämning, säger Lina.

Alla på skolan har öronmärkt tid till hälsoarbetet, vilket Cissi Warntoft, rektor på Drottninghögsskolan, tror är en förutsättning för alla former av utvecklingsarbete. Tiden är bland annat fördelad på varje kompetensutvecklingsdag med olika insatser. Den hälsoplanering som varje team gör sträcker sig över några veckor och alla får feedback från ledningsgruppen på innehållet. Efter varje period får teamen utvärdera sina hälsoplaner samt göra en ny för nästa period.

Projektets fokusgrupp är årskurs 1. Där är personaltätheten högre och vikarierande personal prioriteras i gruppen. Mark och Ann-Sofi Derwik, ansvarig för fritidshemmet, förlägger en del av sin tid i årskurs 1 och Emily Weber, som är restaurangvärd kommer arbeta med hälsotänk kopplat till kost. Utöver det har specialpedagoger också en viktig del i att stötta pedagogerna i sin lärandeprocess.

Hälsoplanen

Hälsoarbetet utgår från en övergripande projektplan som ger struktur och riktlinjer i arbetet för alla på skolan. Cissi ser ledaregenskaper hos pedagogerna som mycket viktigt för att leda eleverna i det här området. Många som söker arbete som lärare idag är obehöriga, men hälsoprojektet skapar en struktur som hjälper pedagogerna att vara tydliga ledare och Cissi har goda förhoppningar om att det kommer fungera som ett användbart verktyg.

– För att arbetet ska komma framåt krävs en hälsoplan och för att vi ska kunna följa och utvärdera arbetet vill vi att det praktiska arbetet ska speglas i hälsoplanen, säger Lina.

I hälsoplanen är utevistelse, värdegrundsarbete och brain breaks alla representerade och för att kunna planera varje område får pedagogerna en tydlig mall att följa och utgår från de övergripande målen:

• 30 min pulsglädjande aktivitet de dagar eleverna inte har idrott och hälsa
• 1 utelektion i veckan (3 lektioner för årskurs 1)
• 20 min värdegrundsarbete per dag
• 10 min brain breaks per dag

Fritidshemmet har en egen hälsoplan som istället för brain breaks ska innehålla hälsosamma mellanmål.

Pulsglädjande aktivitet sker varje dag, planeras separat och ersätter rasten på förmiddagen. Istället för rast handlar det alltså om undervisning, en styrd paus i form av pulshöjande lekar. Veckans lek introducerar pedagogerna för eleverna genom att visa inspelade videoklipp av hur leken går till innan genomförandet. På det sättet får alla samma förförståelse och dessutom blir alla videoklippen en egen bank för pedagogerna att kunna använda.