Att lyckas anpassa för alla!

Publicerad: 2017-10-05

Om arbetet med extra anpassningar på Dammhagskolan

2016 gjorde Skolinspektionen med stöd av SPSM en kvalitetsgranskning av skolors arbete med extra anpassningar Syftet med granskning var att bedöma om elever som har behov av extra anpassningar fick det.

Läs Skolinspektionens rapport Skolans arbete med extra anpassningar

Dammhagskolan var en av de 15 skolor, spridda över landet, som granskades. Efter granskningen var vi en av tre skolor som lyckades så väl i arbetet att Skolinspektionen inte hade några anmärkningar. SPSM har tittat närmre på arbetet på de tre skolorna och utarbetat ett stödmaterial kring extra anpassningar som kom ut nu i veckan.

Jag heter Stina Hyltmark och är förstelärare och speciallärare på Dammhagskolan. I mitt blogginlägg vill jag kort berätta hur vi arbetar med extra anpassningar.

Dammhagskolans arbete med extra anpassningar vilar på fyra ben

Ledning och stimulans. Lärarnas engagerade arbete med att utveckla sin undervisning så att den på bästa sätt fångar upp eleverna i klassen är en absolut förutsättning för övriga ben. Lärarna är ovärderliga!
Extra anpassningar som görs för att möta de behov som uppstår i ordinarie undervisning.
Analysarbete med påföljande insatser som sätts in för att utveckla elevernas grundläggande förmågor i bl.a. läsning och matematik.
Öppet EHT där lärarna varje vecka har möjlighet att få stöd av elevhälsoteamet när de stöter på patrull med arbetet i gruppen eller kring enskilda elever.

1. Ledning och stimulans

Grunden för att lyckas väl i att möta elevernas behov av stöd genom extra anpassningar ligger i att göra ordinarie undervisning tillgänglig för så många elever som möjligt. I klasserna på Dammhagskolan behöver flera elever stöd utifrån olika slags behov och lärarna behöver anpassa sitt arbetssätt på gruppnivå för att lyckas.

Dammhagskolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt område och därför är det extra viktigt att vi har höga förväntningar på alla våra elever. Vi vet att lyckas i skolan är den starkast skyddande faktorn mot alla former av utanförskap och vi arbetar hårt för att alla elever ska utvecklas och nå sin fulla potential. Alla föräldrar har inte samma möjligheter att stötta sina barn och vi vet att skolan har en viktig uppgift i att kompensera för dessa olikheter. Vi har läxhjälp för alla, men vi lägger aldrig tid på att fundera på vad hemmen hade kunnat göra mer eller annorlunda. Skolan ska lägga sin tid och energi på det vi kan påverka, nämligen hur vi kan göra undervisningen och hela verksamheten så bra som möjligt för så många elever som möjligt!

Trygghet och studiero är grundläggande i en god lärmiljö och för att skapa det har lärarna en tydlig struktur i undervisningen och syftet med lektionen är känt för både dem och för eleverna. Eftersom det nästan uteslutande går elever med annat modersmål än svenska i våra klasser genomsyrar genrepedagogik och annat språkutvecklande arbete undervisningen i samtliga ämnen. Språk ger makt! Vi lägger också stort fokus på lästräning och på att utveckla goda lässtrategier eftersom vi vet att läsförmåga är centralt för all inlärning, och att läsning och litteratur på så många sätt utvecklar tanken och ökar livskvaliteten. Undervisningen på Dammhagskolan är formativ, varierad och vi använder visuellt stöd eftersom det är en förutsättning för inlärning för de flesta av våra elever.

2. Extra anpassningar i ordinarie undervisningssituation

Flera elever i varje klass behöver extra anpassningar för att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. På Dammhagskolan gör vi anpassningar dels för att ge stöd, dels för att utmana eleverna. Det kan handla om små saker som att någon behöver ha hörlurar i vissa situationer, att någon behöver ha en viss placering i klassrummet eller lite större anpassningar som att få extra repetition eller tydligare instruktioner. Några behöver digitala verktyg och andra behöver få redovisa sina kunskaper muntligt. Vilka extra anpassningar vi ska göra måste alltid utgå från varje elevs behov och förutsättningar. Tankekartan nedan är inget facit utan är tänkt att användas som inspiration att tänka vidare utifrån. De extra anpassningarna utvärderas löpande och dokumenteras i IST-lärande för att vårdnadshavarna och de skolor som eleverna går vidare till ska kunna följa vilka anpassningar som görs nu och har gjorts över tid.

3. Analysprocess med påföljande extra anpassningar i form av intensiva insatser i 6-8 veckor.

För att uppnå godkända betyg behöver eleverna grundläggande färdigheter och skolan behöver ha en bild av vad eleverna kan för att kunna ge rätt undervisning. I början av varje termin gör vi därför en screening av samtliga elevers färdigheter. Undervisande lärare genomför, till största del, testerna på egen hand, men får vid behov stöd av resurspersoner och elevhälsoteamet.

Efter genomförd screening träffas undervisande lärare och elevhälsoteamet för att analysera resultaten. Resultaten ger läraren feedback på vilken effekt deras undervisning och de insatser som gjorts för att utveckla elevernas färdigheter har haft.

Utifrån analysen beslutas vilka extra anpassningar i form av åtgärdande insatser som ska genomföras på gruppnivå- för hela klassen, i mindre grupper eller som individuellt stöd. Vi avgör även vilka extra personella resurser som krävs för att genomföra insatserna. Merparten av skolans extra pedagogresurser fördelas utifrån de behov som framkommer i analysprocessen, vilket medför att resurserna används optimalt. Insatserna påbörjas omedelbart efter analysmötet och löper över 6-8 veckor. Efter den första insatsperioden har vi ett uppföljningsmöte där effekten utvärderas och nya insatser beslutas. Denna andra insatsperiod sträcker sig över 6-8 veckor i slutet av terminen och efter lovet påbörjas en ny screeningperiod och hjulet snurrar vidare.

4. Öppet elevhälsoteam

Det sista benet i Dammhagskolans arbete med extra anpassningar är att elevhälsoteamet ska finnas som ett verkligt stöd i lärarnas arbete. Elevhälsomötena är alltid öppna och lärare är välkomna dit för att få stöd i arbetet. Frågeställningarna som lyfts behöver inte vara komplexa, vi vill uppmärksamma och undanröja hinder innan de växer till större svårigheter. De anpassningar som görs efter ett eht-möte kan exempelvis vara att kurator, specialpedagog eller skolsköterska under en period har samtal med en elev, att rektor har veckovis kontakt med vårdnadshavare eller att någon får extra stöttning i rastsituationen.

Arbetsgång:

Ansvarig pedagog eller arbetslag lyfter en fråga
Elevhälsoteamet beslutar i samråd med lärare om vilka extra anpassningar som behövs och dessa görs skyndsamt.
Uppföljning efter 6-8 veckor, eller tidigare om insatser inte ger effekt.

Arbete med extra anpassningar är ett samarbete!

För att lyckas i arbetet med extra anpassningar beskriver Anna Sjölander, rådgivare på SPSM, vikten av samarbete mellan olika professioner och jag känner väl igen Dammhagskolan i hennes ord:

”Vi har sett att samarbete mellan olika yrkesroller i skolan är nyckeln till framgång. Att låta arbetet ta tid, våga prova nya arbetssätt, utvärdera och ibland börja om. Vi har blivit imponerade av arbetsglädjen på skolorna, hur de arbetar tillsammans, att alla är noggranna med att ingen ska känna sig ensam med ett ansvar”.