Blickspårning som stöd i utveckling av undervisning?
Har du som lärare någon gång funderat över vad dina elever verkligen tittar på under lektionerna? Vad fångar egentligen deras blick och fokus? Och hur kan vi använda kunskaper om blickspårning för att utveckla undervisning?
I Helsingborgs stads skolor är vi nyfikna på vad som fångar elevernas uppmärksamhet i undervisningen. Mer specifikt har vi velat förstå mer om hur lärare kan engagera elever i undervisningen genom sina olika pedagogiska och didaktiska val. Därför har vi valt att undersöka följande frågeställningar.
- Vilka pedagogiska/didaktiska val i lärares undervisning fångar elevernas uppmärksamhet?
- Vilka eventuella skillnader kan identifieras mellan hur låg-/högpresterande elever reagerar på lärarnas pedagogiska/didaktiska val?
- Vad skulle lärare kunna förändra för att öka elevernas fokus och uppmärksamhet?
Vi har haft tillgång till blickspårningsteknik, som enkelt uttryckt, innebär ett par glasögon som filmar elevens ögonrörelser och som tillsammans med en mjukvara ger oss visualiseringar om hur elevens blick rört sig.
För att lära oss mer startade vi ett forskningsprojekt, i samarbete med två forskare från Stockholms universitet och fyra lärare i matematik i årskurs 4-6 under läsåret 23/24. Lärarna fick använda blickspårningsglasögonen i olika valda lektionssekvenser vid fyra olika tillfällen var och en hade sedan parvisa dialoger mellan filmningarna för att analysera ögonrörelser och därefter ställa sig nya didaktiska frågor som gick att besvara med blickspårning.
Blickspårningsglasögon är ett par glasögon; Tobii pro glasses 3 med eye-tracking teknologi, vilket innebär att glasögonen registrerar ögonrörelser. Eye-tracking har tidigare använts i bla sportsammanhang när man vill analysera tex fotbollsspelarens överblick på plan och andra spelare. I detta innovationsprojekt har vi i stället tittat närmare på elevers ögonrörelser i olika klassrumsscenarier.
För att analysera ögonrörelserna finns olika outputs:
- Renodlad filmsekvens med tillhörande ljud. Här kan man följa ögonrörelsen i ”realtid” via en färgad markör.
- Area of intrest – området eleven förväntas titta på delas in i ett eller flera fält. Glasögonen loggar sedan antalet tillfällen eleven fäster blicken i något av fältet. Dessa värden presenteras i tillhörande excel-ark.
- Heatmap – färgkodning utifrån hur länge och ofta ögonen fokuserar på en viss punkt.
- Scanpath – visar i vilken ordning och hur länge ögat fokuserat.
Blickspårning som stöd för lärares reflektion
Projektet har i sin uppbyggnad gett exempel på och skapat erfarenhet kring olika situationer, där blickspårning kan användas som verktyg för utveckling av lektioner, lärares didaktiska val samt kollegiala samtal.
Lärarna har fått möjlighet att fundera över olika situationer i klassrummet som de önskar titta närmare på genom blickspårning. Till en början undersöktes tavlan som resurs för elevers fokus, både vid så kallad genomgång och som resursbank när eleven sedan arbetar vidare med uppgifter. Nour Edriss på Brunnsparksskolan, en av de deltagande lärarna, uttrycker hur hon upptäckte vikten av att dels strukturera upp vad som skrevs på tavlan tydligare samt att inte sudda tavlan efter genomgången utan låta informationen stå kvar hela lektionen. Hon hade sett hur elever letade med blicken och sökte efter information från tavlan vid eget arbete.
Lärarna har även undersökt elevers samarbete. Sofie Persson på Rydebäcksskolan undersökte hur eleverna samarbetade kring en gemensam matematikuppgift. Genom att de båda eleverna som samarbetade hade blickspårningsglasögon på, och båda elevers filmningar kunde visas parallellt med varandra inklusive ljudupptagning, kunde man följa om eleverna följde varandras förklaringar, till exempel om de följde med blicken vad den andre pekade på. Här var ljud och blick en bra kombination för att få en inblick i elevernas samarbete samt ge möjlighet för läraren att göra didaktiska ställningstagande för att till exempel öka elevernas samarbetsförmåga.
Förutom lärdomarna som lärarna gjort utifrån sina egna frågeställningar upplever lärarna stora vinster i det kollegiala utbytet i samtalen mellan filmningarna. Att få samtala och utbyta erfarenheter både kring elevernas ögonrörelser, men även matematikdidaktik i stort.
Under projektet har Tina Eriksson på Pedagogiskt center varit ett digitalt stöd. Tina har åkt ut till lärarna och hjälpt till med tekniken vid genomförandet. Det har också varit Tina som bearbetat allt råmaterial till diverse outputs.
Erfarenheter på vägen
Undersökningar med glasögonen behöver förekommas av en aktuell frågeställning som ska undersökas. Därtill behövs kunskaper om de olika visualiseringsformerna som finns. Olika output ger olika information. Visualiseringen är bara ett stöd i analysarbetet och för att göra bra analyser och få djupare förståelse av vad eleven tittar på och varför bör blickspårningen kompletteras med tex elevintervjuer för att inte riskera en eye-mind assumtion, dvs att vi gör antagande om varför eleven tittar där den tittar. I nuläget kräver tekniken en hel del manuell bearbetning vilket är tidskrävande.
Utmaningar
Blickspårningen har fortsatt många outforskade möjligheter i skolans värld, där de kan vara ett stöd för lärares utforskning och undersökning av didaktiska val. Då blickspårning fortsatt är relativt ny teknik, är användandet ännu relativt resurskrävande jämfört med tex vanlig filmning av lektioner. Glasögonen och tillhörande datorer behöver startas upp och kalibreras till varje enskild filmning. Glasögonen kan i nuläget inte filma alltför långa sekvenser, dels kopplat till att glasögonen blir varma, vilket kan kännas obehagligt för eleven, men även kopplat till möjligheten att efterarbeta råmaterialet samt outputen. En annan utmaning i nuläget är att glasögonen enbart klarar ett fokusområde tex tavlan eller ett papper på ett bord, inte både och.
Hur ser framtiden ut för blickspårning i våra skolor?
Det vet vi inte riktigt än – men vi har samlat på oss en massa praktisk kunskap om hur tekniken fungerar, och utrustningen finns kvar på Pedagogiskt Center för dig som är nyfiken på att testa. Testerna har också öppnat upp en hel del tankar kring hur vi skulle kunna lära oss mer om hur vår undervisning fungerar för olika elever. Vad skulle vi mer kunna undersöka? Kan vi arbeta med tekniken för att stödja läsandet till exempel? I vilka fler ämnen och situationer skulle blickspårningstekniken kunna ge oss nya insikter?
Läs hela forskningsrapporten Jag får syn på mig själv – Blickspårning i matematikundervisning (pdf)
Vill du veta mer?
Kontaktperson Andreia Balan, lektor, skol- och fritidsförvaltningen andreia.balan@helsingborg.se
