Dataanalys för smartare uppföljning i förskolor och skolor

Nu får fler förskolor och skolor i Helsingborg lära sig att använda dataanalys för smartare uppföljning. Under läsåret 21/22 började kommunen med tre pilotskolor och nu är det dags att skala upp. Arbetssättet kommer i förlängningen att implementeras på alla kommunala förskolor och skolor.

Det finns många utmaningar när det gäller att följa upp och analysera kvalitet i förskolor och skolor. Ett exempel på det är betyg som i skolan traditionellt sett är en huvudindikator för framgång, men att använda betyg som enda indikator är problematisk eftersom elever inte betygsätts i alla årskurser och det finns bristande likvärdighet i betygsättning.

I förskolan finns som exempel ett traditionellt stort fokus på barnens mående, lek och aktiviteter. Fokuset på att tillvarata undervisningen och utmana barnens lärande tenderar då att vara mindre.

– Här såg vi att dataanalys kan öppna upp för nya perspektiv. Dataanalys erbjuder ett holistiskt sätt att tänka om lärande och undervisning. Vi får möjlighet att ställa fler frågor och få nya insikter. Dataanalys är förstås inte lösningen på allt, men ger oss ett verktyg som hjälper oss att förändra en kultur och attityder kring hur vi tänker vid uppföljning och analys av kvalitet. Det är ett nytt förhållningssätt som sätter systemtänkande och datainformerat beslutsfattande i centrum, säger Andreia Balan, FOU-enheten, som tillsammans med ett antal skolledare drivit arbetet med att ta fram ett analysverktyg för oss i Helsingborgs stads skolor.

För att kunna arbeta med dataanalys på det här sättet har Helsingborgs stads skolor medverkat för att ta fram ett stödverktyg, Skolanalys, som använder sig av machine learning (ML) för att analysera olika typer av data. Skolanalys automatiserar analysprocessen och använder sig av styrkan i ML för att ta fram samband och illustrera dem i historiskt och nulägeperspektiv. Skolanalys tar även fram prediktioner av framtida resultat vilket kan användas för att förutse framtida behov och utmaningar. På det sättet kan dataanalys leda till mer proaktiva åtgärder och bättre planeringar.

Din förskola var med i pilotomgång ett. Kan du säga något om era lärdomar från arbetssättet?

– Vi såg en stor möjlighet i att se samband mellan olika faktorer som spelar roll och de pedagoger som var med i dialogerna gjorde kopplingar till undervisningens planering och utformning med tanke på hur den kan utvecklas vidare. Vi såg också att våra kvalitetsdialoger utvecklades, då vi fick en ny typ av data att använda i vårt systematiska kvalitetsarbete, säger Jenny Sonesson, rektor på Olympia förskolor.

– En faktor som vi tittade extra på är hur högläsningen ofta valdes bort när det var vikarier i barngruppen, här tänkte vi om och planerade för interaktiv högläsning även om det finns vikarier i barngruppen den dagen. Vi har också varit nyfikna och tittat på närvaro och hur vi tänker om begreppet närvaro nu i förhållande till tidigare, vi är tidigare i dialog med vårdnadshavare kring begreppet och arbetar mer främjande med familjen nu än tidigare, säger Jenny.

Nu börjar implementeringen

Alla förskolor och skolor kommer introduceras i det nya arbetssättet och den 1 mars gick startskottet för att komma i gång med dataanalys i sammanlagt sju grundskolor.

Planen är att enheterna under det första året får stöd inom fyra olika områden.

• Kompetensutveckling i dataanalys samt hur man tolkar och använder data för att fatta informerade beslut.
• Stöd i att utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt samt omsättning av dataresultat till genomförbara åtgärder.
• Inkludering i det systematiska kvalitetsarbetet.
• Samarbeten och nätverk.

För att dra igång arbetet samlade arbetsgruppen för dataanalys i skolan representanter från de sju skolorna för en kick-off. En av deltagarna är Tony Holmer, rektor på Mörarps skola och Bårslövs skola. Han har sett fram emot att få komma igång med dataanalys sen en tid tillbaka vilket gör det extra kul att nu vara med på tåget.

– Förväntningarna är ju att kunna ta beslut för verksamheterna som gynnar eleverna. Jag tycker det är intressant att se hur olika delar påverkar varandra utifrån alla de olika faktorerna som Andreia presenterat. Det är det jag tycker är intressant när man jämför, vad som påverkar vad och hur vi kan se till att det ger bättre förutsättningar för eleverna.

– Jag har varit intresserad av det här ända sedan en presentation Andreia gjorde för alla oss rektorerna i Malmö. Då gick jag fram direkt och frågade när det skulle bli tillgängligt och hon sa att vi måste lugna oss lite i. Så nu är jag jätteglad och känner verkligen ett driv och en lust att komma igång!

Vilka förväntningar av verktyget har du som rektor?

Elinebergsskolan har varit med och testat på Skolanalys sedan pilotomgång ett och så här säger rektor Patrik Persson om sina förväntningar framåt med dataanalys i skolan.

– Vi har varit inne i detta ungefär ett år nu och jag vänder på frågan och säger: “Vad har jag haft för nytta i detta som jag önskar utveckla ännu mer?” Då är det när man till exempel tittar med personalen på vilken behörighet till gymnasiet och vilka meritvärden vi har hos oss. När man då jämför det med statistik från Skolanalys kan man reflektera över våra förväntningar och var vi borde ligga. Genom att titta på exempelvis socioekonomiska förhållanden hos vårdnadshavare och deras utbildningsbakgrund kan vi se var vi förväntas hamna. Om vi då presterar högre eller lägre än förväntat kan jag visa för personalen att vi kanske gör ännu bättre resultat än förväntat. Då kan jag alltså använda Skolanalys för att styrka detta, eftersom den faktan finns i systemet. Jag förväntar mig att kunna fortsätta att använda detta för att stärka och utveckla vår skola, med hänsyn till de olika förutsättningar vi har.

Vad tar du med dig från kick-offen?

– Detta kändes som en fantastisk kick-off. Nu kommer vi i skolledningen att komma igång och börja jobba med verktyget i vår analys.