Del 3 av 3. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt: Kommunikation och skapande på förskolan
I tredje och sista delen om språk- och kunskapsutvecklande arbete i Helsingborgs stads skolor pratar vi om kommunikation och skapande med dockteater på förskolan. I poddavsnittet får du följa med till Diamantens förskola och träffa Chris Danielsson, där hon berättar om avdelning Solens teaterprojekt.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt: Kommunikation och skapande på förskolan (Lyssna på Spotify)
Att arbeta med teater och handdockor skapar möjligheter. Möjligheter som barn kanske inte möter annars.
– Barnen behöver möjligheter och ett gott språk. De behöver veta att man kan och att man syns, att man finns. Och att man kan gå vidare och tycka skolan är rolig och lustfylld. Så det inte blir ett hinder att man tröttnar för att man inte hänger med för att man kanske inte har språket, säger Chris Danielsson. Chris arbetar som förskollärare på Diamantens förskola med barn som är 3-4 år gamla.
Tanken och idén med det teaterprojekt Chris arbetar med är ett långsiktigt arbete med handdockor. Ett arbete där barnen ska lära sig att kommunicera, hitta relationer och stärka sin självkänsla. Förskolan sökte pengar från statens kulturråd och fick stöd trots att projektet gällde förskola och inte skola, som de flesta andra Skapande skola-projekt.
I projektet har barnen på avdelning Solen skapat handdockor. De har arbetat med en skiss, tittat på sin omgivning och på olika videoklipp på youtube. Barnen har sökt sig fram till vad de vill göra.
– Många av våra barn behöver en förstärkning i sin jag-känsla och sin självkänsla för att sedan våga kommunicera. Vi har märkt att rolleken har tagit stor plats. Vi har också märkt att de vågar kommunicera med varandra och ta kontakt med oss vuxna, vilket är det första ledet i den språkliga debuten i svenskan.
Och arbetet med handdockor och teater har varit bra för barnen i gruppen på många olika sätt.
– Det är inte alla som vet vad en publik är. Men om du får hämta stolar och göra det till en upplevelsedel som du får kliva in i så inkluderar du språket och befäster det på ett annat sätt. Du får liksom vara i det. Du får sälja biljetter, du får sitta i publiken och ibland får du uppträda. Då blir det en gestaltning som du kan ta till dig.
Exempel på barnens egna handdockor.– Det gäller att få barnen att lära sig att kategorisera och sortera, att bredda deras ordförråd och stärka fackorden.
Diamantens förskola är en av fyra kommunala förskolor på Drottninghög. Förskolorna arbetar med språket i fokus. På Solen, precis som på alla de fyra förskolornas avdelningar, arbetar pedagogerna i en mix av Reggio Emilia, främst med fokus på barnens lärmiljöer. Fröbel, Montessori och en hel del genrepedagogik genomsyrar också avdelningarna. I projektet har pedagogerna bland annat fått hjälp av Mikael Sethson som är skådespelande dramapedagog.
Monica Andersson arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare på avdelningen pedagogiskt center. Hon talar om pedagogens aktiva deltagande som en mycket viktig del i barns språkutveckling. Har man barn som behöver stöd lyfter Monica bildstöd och TAKK som bra verktyg och hon påminner om att handmotoriken hos små barn brukar utvecklas snabbare än munmotoriken.
– Människans tal det är det mest komplexa samspel av muskler som människokroppen uppvisar. Cirka 140 000 nervimpulser går ut till cirka 200 muskler per sekund. Det är inte svårt att förstå att detta fina samspel tar lång tid att träna upp, säger Monica.
Prenumerera på Välkommen till kvartsamtal:
