Det stora Byggprojektet – om den viktiga värdegrunden och hur vi stärker den

Hur kan vi medvetet, utifrån elevernas behov och intressen, arbeta värdegrundsstärkande på fritidshemmet? På Maria Parkskolans fritidshem, avdelning Äppelträdet för åk F-1, blev behovet av att jobba än mer medvetet med att stärka värdegrunden väldigt tydligt när vi för ett par år sedan kom igång med vår modell för systematiskt kvalitetsarbete genom årsklocka på vårt fritidshem. I våra styrdokument finns tydligt stöd för detta:

”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling”

(Lgr 11 s. 12)

Ett stort och viktigt uppdrag att omsätta i fritidshemmets vardag

I vår årsklocka finns återkommande både behovsinventeringar, som vi till stor del gör genom observationer, och intresseinventeringar, som vi gör genom barnintervjuer och samtal. Utifrån våra inventeringar blev vårt utvecklingsområde att med ett empatiskt och demokratiskt förhållningssätt kunna skapa positiva relationer i vardagen såväl i skolan som på fritidshemmet. Att detta ingår i det fritidspedagogiska uppdraget har alltid varit tydligt, men i och med kapitel fyra i läroplanen har uppdraget stärkts ytterligare.

Så. Hur gör vi det här i praktiken?

Vårt uppdrag är att se var vi är i nuläget, identifiera vart vi ska, sätta upp mål, ta tillvara barnens intressen, och ta fram projekt och aktiviteter som leder verksamheten mot målen. På Äppelträdets fritids kunde vi, efter vårterminens inledande behovsinventering, konstatera att här behövde värdegrunden stärkas främst i form av samarbete, gemenskap, respekt och att ta ansvar. Samtidigt visade våra intresseinventeringar att en övervägande majoritet av gruppen uttryckte ett stort intresse för att bygga och skapa i alla dess former. Med den här förförståelsen började jag och min kollega Sandra fundera kring hur vi skulle kunna kombinera behoven vi såg och de uppenbara önskemålen från barnen om mer bygg och skapande.

Planering

Efter utvecklingsområdet identifierats satte vi mål för projektet. Att ”stärka värdegrunden utifrån ledorden respekt, empati, gemenskap, vänskap och lyhördhet” blev det första målet, medan det andra målet sattes till att ”ta ansvar för vår gemensamma miljö”. Vi diskuterade även hur vi skulle kunna utvärdera våra mål för projektet. När det gäller verksamheten på fritidshemmet handlar det inte om någon form av bedömning utan mer om en indikation om projektet leder verksamheten framåt. Vi valde därför att utvärdera våra mål genom observationer och samtal.

Våra diskussioner kring projektet dokumenterades i en projektplanering. Även denna är en del i vår modell för systematiskt kvalitetsarbete. I projektplaneringen förde vi in både syfte, kopplingar till våra styrdokument, konkreta mål, metoder och arbetssätt samt genomförande.

Genomförande i barngruppen

Kärnan i projektet skulle bli någon form av tittskåp som skulle byggas i grupp. Tillsammans med barnen skapades inledningsvis en stor inspirationsvägg med bilder i fritidsrummet. Vi samlade därefter ihop material till en projekthylla och med denna fanns möjlighet till stor kreativitet och oändligt skapande! Här fanns piprensare, garn, knappar, färger, lim, pärlor, flaskfärger, paljetter, glitter, tandpetare, glasspinnar, äggkartonger, toarullar, mjölkpaket, blomsterpinnar – allt tänkbart. Gruppindelningen inför byggstart gjorde sedan vi pedagoger, med stor eftertanke, så att barnen både fick med sig någon trygg kompis, men även någon mindre välkänd, för att utmana och vidga vyer.

Vi hade bestämt oss för två fasta projektdagar i veckan och barnen fick inleda med att göra en egen planering utifrån frågeställningarna: Vad ska vi bygga? Vilket material ska vi använda? Vem ska ansvara för vad? Diskussionerna blev många och långa, men ganska snart var alla grupper igång. Och som kreativiteten flödade! Det skapades, byggdes, diskuterades, kompromissades, limmades (limpistolerna blev hårdvaluta under dessa veckor…), målades i alla tänkbara och otänkbara hörn på vårt fritidshem. Skratt blandat med tårar emellanåt. Som förutspått blev ett naturligt led i projektet att arbeta mot målet att ta ansvar för den gemensamma miljön, då projekteftermiddagarna oftast innebar att alla utrymmen mest liknade ett organiserat kaos. Barnen lärde sig snabbt att ju mer vi hjälptes åt att göra iordning efter oss och ta hand om våra saker, desto mer tid fick vi till att bygga. Byggeftermiddagarna var intensiva och härliga eftermiddagar!

Att knyta ihop säcken

För att synliggöra lärandet i projektet främst för barnen, men även för föräldrar och för egen del, skapade vi en projektvägg. Med text och bild dokumenterade barnen hur de planerade, hur vi jobbade, hur det blev när det blev färdigt och gjorde slutligen en utvärdering kring vilket lärande som skett på vägen. Vid projektväggen uppstod naturliga samtal mellan barn och barn, mellan barn och pedagoger. ”Titta här Pernilla, här på denna bilden var vi ju jätteosams allihopa och alla ville bestämma allting själv. Men här, så kompromissade vi och titta nu! Vårt tittskåp ÄGER!” Stora reflektioner från en sjuåring.

Tittskåpen blev fantastiska! Alla grupper fick känslan av att lyckas, av att uppnå något tillsammans. Givetvis avslutades projektet med en vernissage dit övriga fritidsavdelningar och pedagoger på skolan bjöds in, och vid ett senare tillfälle fick även föräldrarna möjlighet till detsamma. Lite nervösa, men mycket stolta Äppelbarn presenterade och berättade om sina byggen för besökarna.

Genom att skapa arbetssätt där vi ser till barnens behov, och syr ihop dessa med deras intressen fick barnen i vårt byggprojekt ett enormt stort värdegrundsstärkande lärande med sig. Att samarbeta, lösa konflikter, hjälpas åt, kompromissa och mötas på halva vägen, lyssna på varandra, få känna gemenskap och delaktighet och ta ansvar var bara några av de vinster vi kunde se.

/Pernilla Prahl, förstelärare i fritidshem, Maria Parkskolan


Intresserad av mer från Maria Parkskolan?