En språkutvecklande trädgård och en rullande logoped
Magdalena Ebelin är logoped på elevhälsan i Helsingborg och arbetar delvis ambulerande. Hon är idébärare bakom två innovationsinitiativ som skol- och fritidsförvaltningen valt att testa under året. Idén med en språkutvecklande trädgård testades under vårterminen och nu under hösten har arbetet med en logopedmottagning på hjul satts i rullning. Det är två olika idéer men de hör ändå ihop.
– Idén till en trädgårdsmiljö där man kan arbeta för att främja språkutveckling och minska stress fick jag utifrån att jag för några år sedan gick en kurs på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, ”Trädgårdar i vård”. På SLU forskar man kring att utveckla trädgårdsmiljöer för återhämtning och rehabilitering vid olika sjukdomstillstånd.
Under läsåret 20/21 testade Magdalena idéen med en språkutvecklande trädgård och metoden bedömdes underlätta språktillägnandet hos eleverna. Metoden kommer att fortsätta att testas under läsåret 21/22 men begränsningar i plats och möjlighet till transport gör det dock svårt att skala upp initiativet i nuvarande form. Ett parallellt initiativ som samtidigt möter andra utmaningar när det kommer till lokaltillgång kommer därför testas i Den rullande logopeden.
Läs testresultaten från projektet En språkutvecklande trädgård här (pdf)
Individualiserad undervisning är en utmaning
Barn och elever i skolan är alla olika och har olika bakgrund, förutsättningar och behov för sitt lärande. Hur skapar vi möjligheter för en undervisning som är anpassad efter varje elevs behov?
– I stort sett hela min yrkesbakgrund som logoped finns inom habiliteringen, där jag har arbetat mycket med människor med olika funktionsnedsättningar och bland annat den stress det skapar att brista i kommunikationen med andra och att inte förstå och hantera sin vardag. För elever med generell språkstörning är svårigheterna att förstå och hänga med i skolarbete och socialt samspel samt att prestera tillräckligt för att nå målen stora, vilket skapar stress. Tanken blev därför att försöka bygga upp en miljö och förutsättningar för att träna språk i en utemiljö, men även att hitta möjligheter till återhämtning i en annan miljö än skolmiljön. Man skulle även, på sikt, kunna tänka sig att använda trädgårdsmiljön för att arbeta språkligt med andra personer som av någon anledning befinner sig i någon typ av språklig sårbarhet, till exempel elever med flerspråkig bakgrund, men det är inget som jag arbetar med nu.
Nu är idén testad och därigenom realiserad. Att projektet skulle mynna ut i ett specifikt resultat var något som till en början stressade Magdalena mycket men nu i efterhand känner hon annorlunda.
– Jag hade en idé som inte gick att realisera fullt ut eftersom den befintliga lokalen och verksamheten inte var anpassade efter det jag ville göra. Det har gjort att vi format oss efter de möjligheter som finns i miljön. Det var jag stressad över i början men sen förstod jag att det inte var något jag behövde göra utan att det kunde forma sig allteftersom. Med vissa projekt blir det ju så. Det är en lärdom som är viktig att dra, både personligen och för verksamheten.
Från trädgård till rullande logopeden
Från början var idén om en rullande logoped och en språkutvecklande trädgård två helt olika projekt. Den ena uppstod under en gemensam lunch mellan kollegor och den andra mer som ett resultat och en kombination av Magdalenas utbildningar och erfarenheter.
– Jag tror det är en tanke som de flesta som har en ambulerande verksamhet bär med sig. Att det hade varit skönt om man hade haft rummet med sig och det är det jag vill testa med det här initiativet. För ett och ett halvt år sen pratade en kollega och jag lite löst med Cecilia Larsson om det, men då rann det ut i sanden. När tillgången till lokal och förrådsutrymme i trädgården var en komplicerad fråga tänkte jag att man kunde knyta ihop projekten genom att ha både materialet till trädgårdsverksamheten med sig och ett behandlingsrum att använda på den andra delen av mitt uppdrag, verksamhetsstöd. Att ha med sig även materialet till denna verksamhet blev ju då enkelt via det mobila behandlingsrummet.
Initiativet undersöker alltså om det går att underlätta logopedinsatser med hjälp av en mobil lösning och vill svara på frågan Kan en husbil med plats för samtal, behandling och förvaring av material göra det enklare att genomföra bra samtal på flera olika skolor?
Idag åker stadens logopeder ut till skolor med barn som behöver logopedinsats av något slag. Ofta är det svårt att hitta en bra, utrustad och avskild plats för samtal i skolan. Samtidigt blir det ett test av om språkutvecklande insatser kan göras på helt nya sätt, till exempel i en trädgårdsmiljö, och då behöver vi ha möjlighet att ta med oss verktyg och annat på ett bra sätt.
Hypotesen är att använda en husbil och att under en månad hyra en husbil och i samarbete med 2-3 skolor testa:
- om det går bra att erbjuda behandling och samtal på det här sättet,
- om husbilen har tillräckligt med plats för utrustning och annat
- om det dyker upp nya hinder längs vägen.
Hur långt har du kommit? Vilket är nästa steg?
– Det gick jättefort när arbetet med detta kom igång men det uppkom en tidsförlust när vi insåg att bussen behöver stå parkerad på en plats i norra delen av staden och mina skolor är i södra delen av staden. Det visade sig också att det finns ett skattetekniskt problem som behöver lösas. Jag har fått en prisuppgift på en lämplig bil att hyra och nästa steg blir att hitta en plats där bussen kan stå parkerad. Kanske i staden internt där vi känner att bilen kan stå tryggt.
Att satsa på en idé och arbeta på det här sättet är något Magdalena känner sig både stolt och tacksam över.
– Jag hade inte kunnat föreställa mig att det skulle bli så mycket uppmärksamhet. Det har varit oerhört givande och det känns som en fin möjlighet. Nästan ofattbart att man får göra något sånt här i sitt arbete. På sammankomster när jag hör vad andra hittar på blir jag väldigt imponerad av vad folk vill åstadkomma. Innovation måste ju inte vara något tekniskt som de flesta kanske tror. Men man kanske funderar på något man gör i vardagen som kanske hade kunnat hjälpa fler.
Hur hoppas du att din idé bidrar till framtidens skola?
– Förbättrad språklig förmåga och minskad stress hos elever med generell språkstörning, men även för elever som befinner sig i språklig sårbarhet.
Helsingborg gör just nu en stor välfärdssatsning på innovation för att utveckla morgondagens lösningar för en ökad livskvalitet i en smartare och mer hållbar stad. Under H22 City Expo nästa år sätter staden ljuset på allt det som åstadkommits fram till 2022.
Vad ser du fram emot med H22 city expo?
– Att få ta del av andra initiativ och förhoppningsvis få berätta om mitt eget projekt.
Kontakt
Magdalena Ebelin, magdalena.ebelin@helsingborg.se
Text och foto: Josefine Hultén, redaktör.
