Från Olweus till EQ: Värdegrundsarbete på Rydebäcksskolan

Rydebäcksskolan har kommit långt vad gäller ett välorganiserat värdegrundsarbete. Efter en framgångsrik granskning av Skolinspektionen förra året, där Rydebäcksskolan fick beröm, strävar de nu efter att ta ytterligare steg framåt. Genom att dela med sig av sitt arbete hoppas skolan att fler kan dra nytta av deras erfarenheter och framgångar.

– Tanken att dela med sig av arbetet uppkom ur att många upplevs vilsna i det här. Vi ville dela med oss av hur vi gjort, säger Per Lagnebo, idrottslärare.

När Skolinspektionen genomförde sin granskning förra året fick Rydebäcksskolan en mycket fin bedömning. I motiveringen menar Skolinspektionen att på skolan bedrivs ett samlat arbete för att skapa och bibehålla studiero. Det framkom också att skolan systematiskt tar reda på elevernas upplevelse av trygghet och arbetar såväl förebyggande som främjande och åtgärdande för att säkerställa elevernas trygghet.

– Då kände vi att vi faktiskt hade ett bra läge men vi ville bibehålla och helst ta det ett steg till. Studiero och trygghet är ju grunden för hela lärandeprocessen, säger Anna Emanuel Maier, pedagogisk utvecklingsledare och förstelärare.

Hur organiserar ni värdegrundsarbetet på Rydebäcksskolan?

Värdegrundsarbetet på Rydebäcksskolan har en väl genomtänkt struktur där trygghetsteamet står som stolta avsändare. Trygghetsteamet är en av fem arbetsgrupper som finns på skolan där alla kopplar till lärmiljön på ett eller annat sätt. Värdegrundsarbetet är främst kopplat till den sociala lärmiljön. Skolan har också fyra ledord; kunskap, ambition, lyckas och tillsammans.

– Vi tänker att om studieresultaten ska ha förutsättning att bli goda och alla ska ha möjlighet att lyckas behöver vi kontinuerligt och systematiskt jobba för trygghet och studiero för alla. Och för att göra det behöver vi ha en välfylld verktygslåda, säger Anna.

Tidigare jobbade alla skolor i Helsingborgs stad med Olweusprogrammet. När det försvann fanns mycket bra att ta med sig men man kände ett behov och en vilja att forma om det till något nytt. Uppdraget till trygghetsteamet blev att formulera detta.

Resultatet blev EQ-programmet, en enkel manual som beskriver upplägget och arbetet med EQ för all personal på skolan. Valet av namn kommer ifrån det som EQ står för.

Emotionell intelligenskvot, EQ, kan beskrivas som en persons förmåga att känna igen och handskas med egna och andras känslor, ha relationer, motivera sig själv och vara empatisk.

Per som arbetat med Olweus i många år berättar.

– Rydebäcksskolan är en stor skola och det tog sin tid innan vi fick alla att dra åt samma håll. Och att få en struktur på plats är av erfarenhet något som tar tid även när alla vill åt samma håll.

– Vi har därför tagit fram en manual som på ett enkelt sätt beskriver för både ny och befintlig personal vad som förväntas av den som arbetar på Rydebäcksskolan. I synnerhet för dig i rollen som mentor men också för alla andra, fortsätter Per.

– I manualen betonar vi vårt ansvar gentemot eleverna och beskriver olika åtgärder vid kränkningar och mobbning, inklusive användning av DF-respons. Vi har även en kategori för regelbrott eller annat oacceptabelt beteende, där vi har etablerat tydliga rutiner för dokumentation. Detta är för att alla ska kunna följa händelseförloppet och för att förklara hur processen fungerar för den som är mentor, säger Agneta Westman, musiklärare och värdegrundsansvarig.

I januari 2024 presenterades upplägget för hela skolan.

EQ-programmet i praktiken

Rydebäcksskolan har under en lång tid haft ett väl utbrett arbete med värdegrundsfrågor, men i och med det nya upplägget är målet att det kommer bli ännu bättre.

– Allt vi gör måste vi också utvärdera och fortsätta utveckla nu när vi provar. Och det gör vi    tillsammans. Vi har tänkt utifrån det som vi tror är bra och nu testar vi det! Om det sen visar sig att vi behöver skruva på något så göra vi det. Så är det ju i utvecklingsprocesser, säger Anna.

I det EQ-classroom som trygghetsteamet skapat finns alltså en grovplanering med värdegrundsövningar och förväntningen är att mentorer genomför värdegrundspass med sina elever två gånger i månaden. Tanken är att det ska ske under mentorstiden.

Vad gör man på ett värdegrundspass?

– Som exempel i åk 1, 4 och 7 kanske man behöver jobba med att lära känna och sen i åk 2, 5 och 8 bygger man vidare med relationer och kommunikation. Avslutningsvis i åk 3, 6 och 9 kan man mer jobba med identitet och medmänniska. De här begreppen har vi bollat fram och tillbaka och tillsammans har vi byggt upp en materialbank, säger Agneta.

Materialet i classroom är strukturerat i olika områden och är något som skolan jobbat fram under flera års tid. Innehållet är hämtat från olika utbildningar och blir en service till lärarna för att minimera den stress man ofta kan känna. Övningarna går att använda som de är eller utvecklas utifrån egna idéer.

– Vi har kollegor som tänker på allt detta men man hinner kanske inte alltid. Vi i trygghetsteamet har den tiden och skapar resurser som vi alla kan använda på ett smart sätt, säger Agneta.

Hur säkerställer man att värdegrundsarbetet blir av i alla klasser?

– I aktivitetsplaneringen dokumenterar arbetslagen sin planering. Det är det EQ-plus har samordningsansvar för. Man planerar tillsammans i varje arbetslag så varje lärare planerar inte för sin grupp, vilket innebär att det finns ett jämlikhetstänk i det här för eleverna. Det är för att signalera att det förebyggande arbetet behöver vara systematiserat så att det blir av. Även om man pratar om och hanterar dessa saker ofta så behöver de avsatta förebyggande passen också bli av, säger Anna.

– Det innebär också att alla som går i till exempel årskurs 7 får samma nivå av fokus på värdegrundsfrågan och det spelar inte någon roll om man hamnar i grupp röd eller gul, säger Per.

– Genom enkäten som eleverna fyller i, EQ-skattningen, får vi svar på hur eleverna upplever att de arbetat med värdegrundsarbetet. Om de tycker det är värdefullt och ger dem någonting. Det blir som en liten inventering och vi får en indikation på hur det är. Vi kanske också kan dra paralleller till DF-respons genom att få dessa prognoser och det kan generera att vi har bättre koll. Det i sin tur kan leda till färre ”anmälningar” i DF-respons. Det är så vi hoppas att skattningen ska fungera. Statistiken i DF-respons är bra att kunna se och på det här sättet kanske vi kan koppla ihop det med vår skattning, säger Agneta

– Olweusenkäten gjordes en gång varje läsår och vi upplevde att vi inte fick riktigt koppling till vardagen i arbetslagen. Vi gjorde det och det blev färdigt men sen glömdes det bort under resten av läsåret. Därav önskemålet att genomföra enkäten fler gånger per läsår, men då insåg vi också att den inte kunde vara lika omfattande. Så vi har plockat ut de frågor vi tycker är mest intressanta och relevanta att analysera och dra slutsatser av, säger Per.

Hur passar satsningen för åk 5 och trivselprogrammet in i programmet?

Både satsningen för årskurs fem och trivselprogrammet är två starka ben i EQ-programmet och är något som skolan ser som mycket unikt och exklusivt.

– Vi träffar varje femma en timme i veckan och lägger upp läsåret med tema utöver de andra EQ-passen. Det har vi jobbat med nu några år och vi märker att eleverna här får ytterligare vuxna som de kan komma och prata med. Vi började i åk 6 men valde att börja tidigare för att kunna förebygga mer. De är mottagliga men ännu inte för stora, vilket var en stor skillnad mot åk 6 för det händer så mycket under den perioden. Både eleverna och personalen vet att de här frågorna har vi pratat om med Zandra och Martha vilket gör att vägen dit är kortare om man har något man vill prata om, säger Zandra Nordström, socialpedagog.

Trivselprogrammet i sin tur är ett pedagogiskt verktyg för ökad aktivitet, trygghet och struktur på rasterna.

– De elever som blir trivselledare är förebilder för sina kamrater, har ett extra ansvar för trygghet, trivsel, studiero och man ser till att ingen går ensam eller mår dåligt. Alla trivselselledare får en ledarskapsutbildning vilket också bidrar till att de kan hålla rastaktiviteter för att öka rörelse och aktivitet, samhörighet, minska konflikter. Och det gör det verkligen! säger Zandra.

Eleverna i åk 4-9 nomineras av sina klasskompisar att bli trivselledare. När eleverna utbildas är också andra skolor med och alla trivselledare får prova aktiviteter men också testa att leda. Efter ungefär två år med trivselprogrammet börjar man kunna se resultat.

– En av ingångarna till det här var att skolan skulle bli mobilfri. Vi skulle gå från att det var tillåtet med mobil till att det inte skulle vara det. Det vi ville komma åt var att eleverna skulle ha en större social samvaro utan mobiler och då insåg vi att vi behövde skjuta till någonting. För deras mönster var att de umgicks med mobiler eller var själva på rasten fast trygga med sin mobil. Att skapa aktiviteter som elever håller i på rasterna blev en del i det, säger Anna

– De äldre eleverna är ju kanske svårast att få med på tåget men nu har eleverna i åk 7 varit med sen de gick i mellanstadiet och det är nu vi kan se resultat. Så vi tror att detta kommer bli jättebra, säger Per.

Vilka är era framgångsfaktorer för att lyckas med värdegrundsarbetet?

– Jag tänker att det är att skapa möjlighet i organisationen, alltså att ta initiativ till en grupp som får uppdrag att tänka och en förväntan om att leverera tankar tillsammans, höra sig för ut i organisationen. Att få skapa en hållbar organisation för att få processen att rulla. Att det blir ett vi och inte kommer uppifrån från skolledningen att vi ska göra på ett visst sätt utan att man har tilliten att ge mandat utåt. Ska det bli något på riktigt så behöver det vara förankrat i hela verksamheten, säger Anna.

– Om man vill ge någonting vidare; Ta vara på intressen och motivation, drivet som finns och prioritera frågan genom dem som brinner för det, men låt det inte hänga bara på eldsjälarna! Det drivet finns på alla skolor men att ta tillvara på det och verkligen ge det uppdraget för att verkligen se till att prioritera vilka som är motiverade i de här frågorna. Jag tror att det är en viktig framgångsfaktor att just vi har fått lov att kunna slå vår huvuden ihop, säger Agneta.

– En utmaning är såklart att vi är en stor skola så det krävs en genomtänkt organisation om vi vill att alla ska känna sig trygga och det kräver sin process. En annan är just att se till att organisationen blir hållbar. När vi i trygghetsteamet blev tillkallade var det mitt i terminen och då fanns egentligen ingen tid schemalagd för oss att ses vilket blev utmanande. Det har vi tagit med oss att vi behöver möjliggöra till nästa läsår, säger Anna.

– Skola ska vara likvärdig och det ska inte vara ett lotteri för eleven. Vädja om en organisatorisk förändring om det behövs. Ta tillvara eldsjälarna i processen, där är de väldigt viktiga. Men som sagt. Låt det inte hänga bara på dem, avslutar Anna.

Trygghetsteamet på Rydebäcksskolan

Agneta Westman, musiklärare, värdegrundsansvarig. Per Lagnebo, förstelärare och idrottslärare, värdegrundsansvarig, Sofia Lundgren, skolkurator, Emelie Stjernfelt, skolkurator, Zandra Nordström, socialpedagog, Anna Emanuel Maier, förstelärare, pedagogisk utveckling, Camilla Munzert, hälsopedagog, Markus Dahlgren, idrottslärare, Kevin Kristensson, skolkurator, Sara Westander, biträdande rektor, Magnus Lindow, rektor.