Från text till möjlighet!

Gläntanskolan har under lång tid haft fokus på att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga. Här berättar förstelärare Louise Krabbe om projektet.

I våra analyser kunde vi identifiera att språket var en viktig pusselbit för att möjliggöra för våra elever att nå högre betyg. Vårt fokus är att på sikt höja elevernas meritvärde genom att arbeta med litteratur på olika sätt och ge våra elever förutsättningar att förstå, hantera och formulera olika textmängder och texttyper.

Projektet som startades under läsåret 23/24 involverar hela skolans personal och målet är att öka både elevernas och pedagogernas kunskap om och engagemang för läsning.
Reflektioner och erfarenhetsutbyte har varit viktiga pusselbitar i arbetet, vilket utmanar till att prova nya arbetssätt och metoder i klassrummen.

Genom samarbete, reflektion och praktiska insatser arbetar skolan för att stärka språk- och läsförmågan hos sina elever, ett arbete som är långsiktigt och som involverar hela skolan.

Kompetensutveckling kopplad till läsning

Vi insåg under våren 2023 att vi behövde få nya infallsvinklar och ett stöd för att genomföra en kompetensutveckling kopplat till läsning. Målet var att ge inspiration som bygger på både forskning och beprövad erfarenhet. Vi vände oss då till Jenny Edvardsson, en erfaren lärare kopplad till Högskolan i Kristianstad, som med sitt djupa engagemang för läsningens betydelse i utbildningen blev ett stöd i att utveckla vårt arbete.

Alla pedagoger på skolan har fått läsa skönlitteratur, olika facktexter, lyssna på poddar och ta del av forskning och elevnära exempel för att förstå vikten av läsande förebilder. Både praktisk-estetiska ämnen och fritidspersonal har tagit del av satsningen då vi anser att det är viktigt att alla är med och skapar förebilder för att motivera till både lustläsning och styrd läsning.

Vi valde, att som första uppgift, låta alla lärare läsa en skönlitterär bok som passar den årskurs och det ämne som de undervisar i. Ett frågetecken som dök upp för många var: Är detta något för mig som inte undervisar i svenska? Svaret på den frågan är alltid JA! En läsande förebild är viktig och desto fler som kan tipsa om böcker, visa på engagemang kring läsning på olika plan, eller helt enkelt ta upp en bok och läsa en bit för att samla klassen, desto bättre är det för våra elever.

När Jenny i mars kom ut till oss för andra gången så gav hon återkoppling på det som pedagogerna reflekterat över sedan förra träffen. Vi fick också en inspirerande föreläsning kring olika lässtrategier samt viktiga frågor för pedagogerna att reflektera kring. Genom diskussioner och individuella reflektioner arbetar vi just nu på att testa olika lässtrategier, fundera på vilken input vi saknar samt hur vi kan arbeta vidare.

Vi känner att det är ett bra steg att ta hjälp av extern kompetens, det ger oss nya glasögon som vidgar området vilket medför att vi håller oss ajour med vad som händer kring just läsning runt om i skolvärlden och i forskningsvärlden. Ett exempel är att Jenny just nu arbetar med ett projekt kring att arbeta med skönlitteratur kopplat till hem- och konsumentkunskap – vilket också gör det mer explicit att kunna koppla in även praktiskt-estetiska ämnen i vår satsning.

Jenny Edvardsson svarar på fyra frågor

Hur startade samarbetet och vilken är din tanke kring det upplägg som du nu är i gång med på Gläntanskolan?

Samarbetet startade genom att Gläntanskolans rektor Ulrica Ekstrand och förstelärare Louise Krabbe kontaktade mig för att förutsättningslöst diskutera hur man kan arbeta för att utveckla elevers språk- och läsförmåga. Utifrån våra diskussioner och den analys som redan gjorts av verksamheten växte ett upplägg fram.

Att utgå från verksamhetens behov parallellt med att arbeta med hela personalgruppen är en förutsättning för att få till en förändring. Vi hoppas att arbetet leder till en ökad samsyn och ett tydligare och mer uttalat fokus på att utveckla elevernas språk- och läsförmåga och det oavsett om det handlar om förskoleklass, åk 9 eller fritids.

Vad är dina reflektioner utifrån dina besök på Gläntanskolan – är det något som sticker ut och som du tänker är extra viktigt att arbeta med?

Jag upplever att det finns en skolledning som förstår att ett utvecklingsarbete tar tid och kräver långsiktighet och att det behöver utgå från verksamhetens behov. Jag upplever också att personalgruppen är nyfiken och intresserad och att många redan nu är igång med olika språk- och läsutvecklande insatser. Det tipsas om litteratur i anslutning till matsalen, det har skapats bokcirklar efter skoltid både med engelsk och svensk litteratur och man har bjudit in till föräldramöte för att visa vad som görs på skolan men också för att diskutera vad vårdnadshavare kan bidra med.

Ett av målen med att du kopplas in är att skapa samsyn kring läsningen och förståelse för på vilket sätt pedagogerna kan göra skillnad i klassrummet – hur görs det så att den nya kunskapen kommer eleverna till del?

Inför mina träffar får pedagogerna läsa eller lyssna på något och sedan koppla samman detta med sin egen praktik (skriva reflektionslogg). Hur arbetar jag med detta? Hur kan jag utveckla mitt arbete så att jag får in mer av detta i undervisningen?

Under träffarna utgår vi sedan från pedagogernas reflektioner och de får dela med sig av dessa i smågrupper men också i hela kollegiet. Det gör att de kan ta stöd och få inspiration av varandra. Under träffarna försöker jag också bygga på med ny kunskap om olika metoder och arbetssätt för att ge exempel som sedan kan omsättas i undervisningen. Till nästa träff ska alla få skriva ner vad de förändrat och utvecklat i sin undervisning sedan detta utvecklingsarbete påbörjades och också ta med exempel som visar på denna förändring. Här kommer vi alla att kunna se hur den nya kunskapen kommit eleverna till del.

Genom att hela tiden få reflektera över den egna praktiken och fundera över vad som görs och vad som kan utvecklas och förändras finns med andra ord goda förutsättningar för att den nya kunskapen kommer eleverna till del.

För att lyckas med att öka elevernas språkliga förmåga, vad anser du är “receptet”? Vad är det i svensk skola som saknas? Vad behöver lärare fokusera på? Vad kan rektor göra för att skapa förutsättningar för att det ska lyckas?

Jag hade önskat att det fanns ett enkelt recept men så är det tyvärr inte. Det man dock kan tänka på är att försöka arbeta språk- och kunskapsutvecklande med allt vad det innebär. Då har man en bra grogrund för att öka elevernas språkliga förmåga. Viktigt att tänka på i detta arbete är att vi undervisar i olika ämnen och det gör att vi som lärare behöver arbeta språk- och kunskapsutvecklande på ett sätt som passar ämnet.

I ämnen där det är mer textläsning behöver vi mer aktivt arbeta med läsutvecklande arbete. I ämnen där det krävs att eleverna erövrar centrala begrepp behöver vi arbeta med elevernas begreppsförståelse. I ämnen där det handlar om att utveckla elevernas praktiska eller estetiska förmågor behöver vi arbeta språk- och kunskapsutvecklande med de praktiska och estetiska förmågorna i fokus.

Viktigt för att lyckas på en skola är också att man drar åt samma håll och att ledningen tar täten och visar att den här satsningen eller det här utvecklingsarbetet är viktigt. Att som rektor ge tid för inläsning av material och reflektionsskrivande är centralt men också att som rektor låta utvecklingsarbetet ta tid. Ska man lyckas krävs en samsyn, en uthållighet och att man tar avstamp i den verksamhetsanalys som är gjord. Sedan behöver man kontinuerligt utvärdera arbetet så att man ser att det går åt rätt håll. Om inte, behöver man stanna upp och reflektera över vilket nästa steg ska bli.

Gläntanskolans fokus är att arbeta mer intensifierat med läsning och läsprocesser på så många olika sätt som möjligt, och i alla olika ämnen. Det vi vill är att ge eleverna ökad möjlighet att ta till sig av det skrivna ordet och även ge dem förutsättningar att utveckla det egna språket vilket kan göra att de kan uttrycka sina kunskaper på ett nyanserat och varierat sätt.

Kontaktuppgifter
Ulrica Ekstrand, rektor
ulrica.ekstrand@helsingborg.se

Louise Krabbe, förstelärare
louise.krabbe@helsingborg.se