Relationen med eleverna bygger skolbiblioteket

Relationen med eleverna bygger skolbiblioteket

Slottsvångens skola och musikgrundskolan Synkopen i Helsingborg delar skolbibliotek. Under sina tre år som skolbibliotekarie har Emelie Andersson byggt upp det mysiga och omtyckta biblioteket från grunden. 

Emelie Anderssons starka passion för böckerna och litteraturen går inte att ta miste på och hon brinner för skolbiblioteket som fysiskt rum. Hon ser att det har en stor betydelse för eleverna.

– Detta är ett rum där du inte behöver prestera någonting. Du kan bara vara här.

För henne handlar det mycket om att ha relationen med eleverna i fokus.

– När jag möter eleverna i korridoren vill jag kunna säga “Du, jag har en bok som jag vet att du kommer älska”. Att se eleverna och att se dem i deras läsande är så himla viktigt.

Flera vägar till läsfrämjande

Läsfrämjande är ett av Emelies främsta arbetsområden, och stora passion. Det handlar mycket om att inspirera och att hitta bra litteratur. Hon ser också att en del elever behöver någonting mer än att vara ute på rasten, även om det också är viktigt, och hon vill gärna att skolbiblioteket ska kunna erbjuda det genom att ha en öppen dörr.

– En del tycker kanske inte att det är en skolbibliotekaries uppdrag att lyssna på när eleverna diskuterar kärleksproblem eller andra personliga dilemman. Nej, kanske inte i första hand, men jag tycker ändå att det är viktigt för på den vägen kan jag driva mitt läsfrämjande uppdrag.

Emelie vill att det ska vara en speciell upplevelse att få låna hem en bok, något unikt och speciellt. Förväntningarna och spänningen kring böckerna är en stor del av läsglädjen. Vårdnadshavare får till exempel skriva på en lapp att eleverna får låna hem böcker från skolbiblioteket.

– Jag försöker sprida läsglädjen hela tiden. Det handlar mycket om att förmedla känslan om att läsningen är en viktig kärna för mig och jag försöker sprida att det ska vara en viktig kärna för alla.

Hon menar att med rätt bok har du den bästa grunden i arbetet med exempelvis lässtrategier. Då kan eleverna diskutera mycket själva och hon själv kan driva framåt och vägleda dem till djupläsning genom att ställa rätt frågor.

Emelie väljer en bok i bokhyllan

Digitala projekt skapar möjligheter

Emelie arbetar gärna med olika digitala projekt med eleverna och hon tycker att skolbibliotekarien är en bra resurs i det arbetet. Att arbeta digitalt är ett enkelt sätt att engagera eleverna.

Något som eleverna tycker är roligt att göra, är egna boktrailer med hjälp av ipad.

– De frågar alltid när vi ska jobba med ipads. Men det märks ju också väldigt tydligt att om man inte har läst sin bok ordentligt, så kan man inte göra en bra boktrailer.

Under förra läsåret testade Emelie att låta årskurs 6 bokprata i en egen podcast. Förutom att läsa sina böcker fick eleverna skriva manus där de “låtsades” diskutera sina böcker. Diskussionen spelade de in och inspelningen fick de sedan klippa ihop till en podd i programmet Garage band. I programmet fick de också skapa egna jinglar till podden.

– En fördel med att få vara med och arbeta med digitala projekt i klassrummet är att du på ett naturligt sätt blir en del av det pedagogiska arbetet med klassen. Du lär känna eleverna och det allra bästa är att det är ett sätt att få syn på eleverna på ett nytt sätt. Ofta handlar det om elever som i vanliga fall inte syns eller hörs när det är biblioteksbesök eller bokpresentationer.

Eftersom hon som skolbibliotekarie arbetar mycket ensam är digitala projekt också en möjlighet att få samarbeta tillsammans med en annan pedagog.

Emelie tycker att elevernas digitala användande är något vi i skolan behöver arbeta med mycket mer målinriktat och pedagogiskt.

– Bara för att du är duktig på datorer betyder det inte att du kan göra en bra boktrailer. Vi tror att de är födda in i det digitala och att de ska vara så himla duktiga på allting. Men det är de inte. Inte på allt. Därför måste vi driva saker som att jobba i google classroom, i gemensamma dokument, hur man gör en bra digital presentation. Det krävs arbete för att lära sig digitala verktyg pedagogiskt. Boktrailerna, poddar och liknande är positiva i det arbetet.

Bildningsklubb för de äldre eleverna

En viktig del i arbetet, som Emelie tror man kanske glömmer, är det bildningsuppdrag hon som skolbibliotekarie har. Därför driver hon en bildningsklubb för de högre årskurserna. Bildningsklubben är helt frivillig. Där kan intresserade elever träffas och diskutera olika ämnen. Det är ett sätt att försöka hålla läsintresset uppe hos de äldre eleverna men det är också tänkt som en mötesplats för elever från de två skolorna.

Under våren drev Emelie bildningsklubben tillsammans med Jakob Olofsson, lärare i engelska och SO för mellanstadiet, som också har ett stort intresse av litteratur och filosofi. Varje träff inledde de med ett video- eller ljudklipp och därefter började de ställa frågor och sätta igång diskussionen. Varje tillfälle varade cirka 45-60 minuter. Under vårterminen pratade de om ämnen som eleverna själva visat intresse för, som feminism, klickomani och factfulness.

Det egna skolbiblioteket är ett privilegium

Skollagen säger att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, men hur tillgången ser ut och hur man arbetar är väldigt varierande. I sin roll som skolbibliotekarie har Emelie blivit bra på att marknadsföra sin kompetens, böckerna och skolbiblioteket. Hon upplever att både elever och pedagoger ser det som ett privilegium att ha ett helt eget bibliotek på skolan.

Det finns en önskan att alla pedagoger ska använda sig av Emelies stöd, men det är frivilligt i vilket mån och på vilka sätt pedagogerna använder sig av skolbiblioteket. Emelie har sammanställt en biblioteksplan som hon vill att arbetet ska utgå ifrån. När den är godkänd hoppas hon att strukturerna kring samarbetet med pedagogerna blir ännu lite tydligare.

Riktmärket är att varje stadie ska ha minst ett bokprojekt per läsår där hon som skolbibliotekarie är delaktig. Det kan vara bokprat, bokcirkel eller vägledd läsning.

– Jag är flexibel utifrån vad lärarna och elevgruppen har för behov. Det kan vara halvklasser, helklass eller smågrupper. Jag är en stark förespråkare av smågrupper!

Emelie sitter i ett fönster bland kuddar

Emelies tankar och tips

Vad har du för tankar inför framtiden?

– Om jag fick önska mig något så önskar jag en gemensam biblioteksplan i staden och en skolbibliotekscentral. En skolbibliotekscentral hade till exempel kunnat köpa in klassuppsättningar och cirkelpaket som man kan jobba med. Då hade skolbiblioteken själva kunnat lägga mer resurser på exempelvis nyutgivning som är en viktig del för att hålla skolbiblioteket levande.

Vad är det som är så bra med att arbeta som skolbibliotekarie?

– Du får skapa mycket själv och du har ett stort eget ansvar. Du får arbeta med litteratur och samtidigt med barn och elever. Det är det enda bibliotekariejobbet där du alltid får prata litteratur. Varenda dag. Du måste alltid vara beredd på att kunna ge ett boktips. Så om du vill arbeta med att sprida läsglädje och prata litteratur så är det ett skolbibliotek du ska jobba på.

Vilka tips vill du ge till andra som arbetar med skolbibliotek?

  • Arbeta mer med frivilliga bokklubbar. Du får sjukt mycket energi av att arbeta med något som är frivilligt för eleverna. Men glöm inte att bjuda på fika.
  • Arbeta med eleverna även på fritids. Just nu arbetar eleverna med skruvade sagor där de utgår från en klassisk saga, exempelvis Rödluvan. Efter att de läst den tillsammans läser de en annan version av sagan som heter Dödluvan och vargen. Utifrån sagokort får eleverna sedan skapa sina egna skruvade sagor. Varje saga behöver ett kort från varje av de fem kategorierna: Huvudperson, plats, fiende, händelse och sagoslut. Med hjälp av korten kan du vara säker på att sagorna inte liknar något du tidigare hört. Det kanske låter svårt men resultatet blir ofta väldigt bra.
  • Det sista tipset är att skaffa dig en info-TV, det är guld värt! Eleverna älskar att vara med på info-TV:n. Den är ju bara här på skolan men det är ändå jättestort för dem.

———-

– Varför säger vi förresten barn- och ungdomsböcker? Vi borde prata om litteratur för barn och unga!

Vilken var den senaste barn- och ungdomslitteraturbok som du läste?


Josefine Hultén, redaktör
josefine.hulten@helsingborg.se

  • Catharina

    Så fantastiskt roligt att läsa om detta välfungerande skolbibliotek. Vill passa på att berätta att det finns en gemensam stadsövergripande biblioteksplan 2016-2019 Den återfinns bland stadens styrande program på: https://styrning.helsingborg.se/policy/program-2/
    Nu är vi precis i uppstarten till att jobba fram nästa biblioteksplan 2020-2023. Liksom förra gången är SFF del i detta arbete som leds av folkbiblioteksverksamheten inom Kulturförvaltningen.
    /Catharina

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *