Innovativ undervisning – om att se bortom vad vi redan gör bra, identifiera morgondagens stora idéer och omsätta dem i praktiken

Innovationsgruppen på Gläntanskolan ska utforma gemensamma riktlinjer för hur framtidens klassrum kan se ut. Gruppen ska också arbeta för att sprida en positiv inställning till innovation på skolan. Daniel Erlandsson, rektor på skolan, svarar på fyra nyfikna frågor om innovationsarbetet.

I Pedagogsajtens serie Nyfiken på får medarbetare svara på frågor från andra medarbetare. Den här gången svarar Daniel Erlandsson, rektor på Gläntanskolan, på frågor.

Varför har ni valt att satsa på innovation?

Covid-19 har fungerat som en startsignal för att inspirera innovativ undervisning. Skolor har fått reformera utbildningen och få använda innovativa lärandemetoder för att nå ut till eleverna. Samtidigt har det i allt högre grad börjat diskutera hur elever måste rustas inför den framtida arbetsmarknaden och vilka förmågor som är viktiga att ha med sig.

Många tror att vi nu påbörjat den fjärde industriella revolution som definieras av att teknik och undervisning kopplas samman i ett lärande sammanhang. Utbildning ska ses som en undervisnings- och inlärningsfärdighet som kan anpassas till individuella stilar och strategier

Det häftiga i min roll som skolledare är här att skapa en organisation som stöttar arbetet med att förbereda eleverna på en oförutsägbar framtid och på samma gång se till att vi använder rätt metoder som effektiviserar lärande. Men för att lyckas med detta måste vi vara flera som arbetar och tänker tillsammans.

Hur tänker ni kring begreppet innovation?

Daniel Erlandsson, rektor på Gläntanskolan.

Att prata om innovationsarbete är spännande men likaväl skrämmande för en del.  Det är lätt att misstolka begreppet som att det enbart handlar om att förändra och skapa nytt. Det är därför av betydelse att betona att innovation inte har ett självuppfyllande mål eftersom inte alla innovationer i undervisningen leder till förbättringar. Att anse att en undervisning är innovativ är först när det går att styrka att den stödjer elevernas framsteg mot de identifierade inlärningsmålen mer effektivt än vanlig undervisning. I ett citat av Jeannie Fulbright står det ”om syftet med lärande är att göra bra poäng på ett prov har vi tappat sikte på den verkliga anledningen till lärande”. Det blir därför viktigt med att på nytt definiera lärandet för att komma fram till vad vi måste koppla för förmågor och kunskaper för att framtidssäkra elevernas undervisning.

Hur skapades innovationsgruppen?

För att göra uppdraget som innovationsledare lockande ville jag att det enbart skulle vara på frivillighetsbasis. Jag skickade ut ett ansökningsformulär till uppdraget på våra interna kanaler, med delvis skeptisk känsla om jag faktiskt skulle få någon som sökte. I uppdragsbeskrivningen som innovationsledare framgick det att det söktes personer som ville vara med att utforma gemensamma riktlinjer för hur framtidens klassrum kunde se ut. I ansökan trycktes det också mycket på vikten av att ha ett öppet sinne, våga prova men också lära av sina misslyckande och kunna sprida vidare nya undervisningsmetoder till sina kollegor.

Till min glädje trillade det in fler ansökningar än jag vågat hoppats på och jag fick istället se till att begränsa gruppstorleken. Det var viktigt att få en spridning på skolan med lärare från spridda årskurser. De utvalda till gruppen blev Shqipe Gucati och Robin Svensson (åk f-3), Josefin Fredlund och Uffe Warrén (åk 4-6) och Hanna Eriksson och Elvir Bisanovic (åk 7-9).

Till vårt första möte fick alla en förberedande uppgift med frågan: ”Hur skulle du vilja omforma elevernas undervisning för att möta detta? Försök tänk utanför boxen, här finns inga rätt eller fel”. Vi fick en väldigt inspirerande eftermiddag tillsammans där vi fick höra om att bygga robotar i undervisningen, entreprenöriellt lärande, AI och spelbaserat lärande.

Ett nästa planerat steg, som först tar sitt avstamp till höst, går ut på att alla i gruppen ska utgå från något moment de gör i sin undervisning och sedan försöka ersätta det med något nytt. Avsikten är att inte detaljstyra vilket annars riskerar att stävja kreativiteten. Istället ligger fokus på målet där förändringen måste påvisa en förbättring från tidigare för att anses som en innovation. Tänk att t.ex. byta en föreläsning om hur det var på stenåldern med en rundvandring i VR där eleverna istället ökar i engagemang och börjar reflektera kring människornas levnadssätt.

Vad är tankarna framåt med gruppen?

Innovationsgruppens funktion att förändra och tänka nytt handlar inte om att förkasta allt vi gör idag. Istället handlar innovativ undervisning om att se bortom vad vi redan gör bra, identifiera morgondagens stora idéer och omsätta dem i praktiken.

I gruppen kommer vi experimentera med nya metoder och strategier för att se hur vi kan förbättra elevers engagemang, motivation och måluppfyllelse och på så sätt skapa en vinn-vinn-situation för både lärare och elever.

Gruppen kommer också arbeta för att sprida en positiv inställning till innovation på skolan. Det går att utgå från att alla inte har samma intresse eller benägenhet att vara innovativa. Istället kommer olika frivilliga nätverksmöten initieras för att dela och sprida innovativa idéer. Det kommer också finnas en blogg där det innovativa arbetet delas.

I Pedagogsajtens serie Nyfiken på får medarbetare svara på frågor från andra medarbetare. Läs alla Nyfiken på-artiklar på den här sidan.