Hållbara lärmiljöer i förskolan 

Hållbara lärmiljöer i förskolan 

När det var dags att flytta till nya lokaler såg pedagogerna på Kristallens förskolas 5-årsavdelning en möjlighet att skapa lärmiljöer de laddat för att få till under en lång tid. I april 2020 stod deras nya förskola redo. Utformad utifrån ledord som hållbar, tydlig, innovativ, inbjudande och tillgänglig.

På en 5-årsavdelning på Kristallens förskola, Drottninghögs förskolor i Helsingborg arbetar vi, Johanna Fogelberg, med 3 års erfarenhet som förskollärare och Sven Stedt, 30 års erfarenhet som förskollärare och 6 år som förstelärare. Tillsammans med vårt arbetslag vill vi dela med oss utav och inspirera andra med våra tankar och syn på hållbara lärmiljöer i förskolan och med vilka enkla medel man kan göra det möjligt.

Innovativitet och välkomnande är en del av förskolans vision och ledord som vi strävar efter att ha levande i vår verksamhet. I mötet med barn, vårdnadshavare och kollegor men också genom att det synliggörs på vår avdelning.

många låga bord i ett stort rum. Material, växter, speglar, gardiner och projicering. Bilden visar många möjligheter i en och samma miljö.

Innovativitet och välkomnande är en del av förskolans vision och ledord.

Hur har arbetet med att utforma era lärmiljöer gått till?

I april 2020 stod vår nybyggda förskola klar för inflyttning. Tidigare har vår femårsverksamhet varit i tillfälliga lokaler som inte var byggda för att fungera som förskola. Då hade vi främst fokus på att anpassa miljöerna så att det skulle fungera så bra som möjligt efter de förutsättningarna. Eftersom förskolan bestod av många små rum som tidigare varit kontor var det svårt att göra några större förändringar i lärmiljöerna eller möjligt för material från de olika lärmiljöerna att mötas på ett naturligt sätt.

Den kommande flytten gjorde oss väldigt motiverade till att få inreda lärmiljöer som passade vårt sätt att arbeta och tänka. Tidigt i vår planering var hållbarhet, tillgänglighet, estetik och ljusanpassningar viktiga och självklara faktorer som vi utgick ifrån.

Vi insåg snabbt att om vi ville ha det som vi tänkt, behövde vi skapa stora delar av inredningen själva. Tillsammans med den dåvarande barngruppen följde vi bygget av den nya förskolan och det fanns massor av bra material som vi kunde använda till att skapa inredning av, exempelvis kabeltrummor, lastpallar och papprör. Vi engagerade vår vaktmästare som hjälpte oss att spara material och tillsammans skapade vi en bild om hur vi kunde gå tillväga. Vi använde oss av skisser och ritningar och det var till en stor fördel att vi hade kommit långt i vår planering redan innan vi flyttade.

Fokus riktades åt färgsättning och vi var överens om att hålla en neutral och lugn färgskala för att låta barnens alster ge färg och göra våra tillägg tydligare. Vår tanke är att våra miljöer ska vara tydliga och det ska synas vad vi vill rikta barnens uppmärksamhet mot. Genom olika tillägg och projektioner kan vi förändra och variera våra lärmiljöer utan att de störs av distraktorer. Ett tillägg kan vara något som utvecklar och fördjupar det som barnen utforskar. Det kan vara konkret i form av material som vi tänker ska rikta barnens uppmärksamhet åt att se detaljer. Då kan vi duka fram papper och skisspennor på ett inbjudande sätt. Det kan vara ett annat byggmaterial som blir tydligare om vi samtidigt tar bort något annat som inte används just då. Lera kan få en central plats för att kunna skapa och se i tre dimensioner.

små pinnar sammansatta med häftmassa på ett ljusbord och händer som bygger

”Ett tillägg kan vara något som utvecklar och fördjupar det som barnen utforskar.”

Fyra tips för att skapa en lärmiljö som fungerar

1.

Börja med är att utforma basmiljöer som har ett tydligt syfte. Vad bjuder denna miljö in till? Ha en tanke om vad ni förväntar er att barnen skall göra.  Det underlättar för att kunna göra eventuella tillägg eller utbyte till ett annat material.

2.

Var inte rädda för att sortera bort material. Prioritera tydlighet och ha hellre få väl valda saker som kan bytas ut eller läggas till i efterhand.

3.

Utgå ifrån vad man själv hade önskat eller behövt ha i sin miljö och se över vad man redan har och kan ta användning av. Det som vi har märkt är att det gäller att tänka kreativt och inte så avancerat.

4.

Tänk en extra gång innan ni slänger något, kanske papprören du får med när du köper en ny matta eller lastpallen du gick förbi kan tillföra och bli något magiskt för era barngrupper.

Vad har ni inspirerats av och hur har ni utvecklat era kunskaper?

Vår ledning har satsat mycket på gemensam fortbildning i form av studiebesök som inspirerat oss till att skapa våra lärmiljöer. Med tanke på våra begränsade möjligheter i våra tidigare lokaler har det bidragit till en drivkraft och motivation att inreda våra nya lokaler på ett innovativt sätt. Genom att vi har provat oss fram med olika material, idéer och ritningar har det utvecklat vårt sätt att tänka utanför ramen.

Vad hade vi önskat ha i vår lärmiljö? Vad behöver vi för att göra det möjligt? Hur kan vi förverkliga idéerna till en bärande del av vår verksamhet?

Det är värt att nämna att alla idéer inte har blivit som vi tänkt från allra första början. Vi har fått behöva tänka om flera gånger för att göra de möjliga, ibland på grund av brist på tillgång till specifikt material eller att det rent praktiskt inte gick att genomföra – vilket material kan vi då få tag på och använda och hur kan vi göra istället?

Hur tänker ni kring material i era lärmiljöer?

En grundtanke i våra lärmiljöer är att bibehålla öppna men inbjudande lärmiljöer och mötesplatser. De öppna ytorna ger utrymme för material från de olika lärmiljöerna att mötas för att hitta nya funktioner och undersökande, vilket vi ser som en möjlighet för barnen att använda sina tidigare erfarenheter i nya sammanhang och utmanas på nytt. En inbjudande mötesplats för oss är när ett visst material sätts i fokus och inspirerar barnen till att delta i undersökande och lek. En central placering i rummet med utrymme omkring och hur vi belyser har stor betydelse för att man ska kunna samlas runt ett material. Då kan materialet bli lika tillgängligt för alla och samtidigt skapa möjlighet för fler att delta.

Vårt bord för lera är tillverkat av lastpallar och en träskiva. Materialet rödlera är ett fantastiskt material att arbeta med – det möjliggör att pröva och ompröva utan att det  ökar förbrukningen av material. På samma sätt är det med vår mötesplats kring kakelplattor som erbjuder att konstruera mönster på olika sätt. Vi använder också kakelplattor i  vårt erbjudande att teckna  med grafitstift och kolkrita istället för att bara erbjuda barnen att  teckna med papper och penna.

Eftersom tillgänglig litteratur är en viktig del av våra lärmiljöer ville vi också kunna synliggöra böcker på ett inbjudande och praktiskt sätt. Kabeltrummor som vi hittade på byggarbetsplatsen såg vi som en perfekt lösning för att kunna tillverka en bokhylla. Att den är rund passar i vår helhetsidé om mötesplatser där man samlas kring ett material.

Vårt centrum (ön) är gjort av pallkragar och lastpallar med förvaringsmöjligheter i och är flyttbar som möjliggör att vi kan skapa ytterligare öppna ytor vid behov. Vi har begränsat med förvaringsmöjligheter på förskolan och för att behålla våra öppna ytor intakta kom vi på idén att anpassa “ön” utifrån det behovet också. En tanke bakom denna “ö” var att ha något att mötas kring varje dag. Det som erbjuds är föränderligt både i form och innehåll och speglar vårt gemensamma projekt som vi tillsammans kan följa. Små enkla saker skapar något hållbart, praktiskt och vackert.

Våra rums geometriska former har vi anpassat oss till och de olika möblerna har vi placerat på ett harmoniskt och yteffektivt sätt. Tanken är att rummets arkitektoniska kvalitet  i form av ljus och form kommer till sin rätt. Det var till vår fördel att vi är samsynta i vårt arbetslag vad gäller färger, placering och mängd av material och möbler.

En del i en hållbar lärmiljö är att ha material som används. Vi har provat oss fram till vilka material som barnen inspireras av och använder som innebär att vi behövt sortera bort vissa material helt eller ersatt med annat. Materialet erbjuder vi med syfte att ge barnen egna idéer och låta materialet få funktioner utifrån barnens lek och undersökande. Det innebär att vi erbjuder barnen mycket återbruksmaterial – det är könsneutralt och har ingen förutbestämd funktion. Vi har inte mycket leksaker men mycket saker att leka med.

Hur hittar ni material som är både hållbart och fungerar på ett bra sätt?

Vi utgår från Vad vill vi ha och hur kan vi göra? Vad har vi och vad behöver vi? Mycket av våra material har vi fått tag på från byggarbetsplatser och olika företag som vi hört av oss till för att få material som de annars skulle ha slängt. Det har fungerat bra eftersom vi redan haft en idé bakom när vi hittat material. Vi har också samlat på oss saker som vi kanske inte i stunden behöver men som vi vet att vi kan behöva längre fram.

En tanke bakom allt återbruks- och naturmaterial och växter är också att inspirera barnen till att tänka utifrån ett hållbart perspektiv och förståelse för vår inverkan på olika kretslopp. Vi erbjuder planteringsmöjligheter inomhus och med hjälp av våra digitala verktyg kan vi följa processen, se den flera gånger om och kunna jämföra och återuppleva. Tillsammans med barnen tar vi hand om våra djur som vi har på vår avdelning, två vinbergssnäckor och fiskar. Vi har också satsat på många gröna växter som vi tillsammans värnar om och som bidrar till estetiken i lärmiljön. Det ger barnen möjlighet att utveckla empati för både djur- och växtliv som vi ser gör skillnad i barnens möte med naturen.

Är detta ett nytt tänk för er? Hur såg det i sådana fall ut tidigare? När vände ni till ett mer hållbart perspektiv och hur har det påverkat ert sätt att arbeta?

Våra förskolor är Grön Flagg-certifierade och ett av våra prioriterade mål är just hållbarhet. Detta var något vi ville synliggöra på vår avdelning för att på så sätt göra det möjligt för barnen att skapa en närmare relation till ett hållbart tänkande.

Flytten innebar en nystart  som gjorde att vi kunde få utlopp för inspiration och idéer men upptäckte att det var svårt att hitta det vi sökte i färdig produkt. Den lösning vi såg var att vi behövde själva skapa och förverkliga våra idéer som passade vårt arbetslag utmärkt. Att få möjlighet att tänka om, vara kreativ, driven och kunna planera bidrog mycket till arbetsglädjen som är en stor hållbarhetsfaktor.

Våra tidigare lokaler begränsade oss mycket och vår insikt om att vi var tvungna och villiga att skapa mycket själva bidrog till att vi behövde tänka innovativt kring material vi redan hade eller som vi lätt kunde få tag på. Vi ser att våra idéer har inspirerat andra avdelningar och upplever att de gärna ber om tips och idéer utifrån sina projekt och sin barngrupps behov.

Våra lärmiljöer är inga som blev klara direkt, om de ens någonsin blir det, utan små enkla saker har tillkommit. Idéer har kommit längst vägen och vissa saker har lagts till i efterhand, gjorts om eller tagits bort. Att vara en närvarande pedagog i lärmiljöerna tillsammans med barnen gör det möjligt att vara noggranna i vilka tillägg eller bortfall vi gör.

  • Chris Danielsson

    Hej
    Vilken fin beskrivning om hur lärmiljöerna inspirerar vidare och förenar metodiken. Så roligt att läsa artikeln. Hur arbetar ni med förståelsen för kretsloppet och den inverkan människan har i närmanden i naturen.? Lycka till
    Chris

Lämna ett svar till Chris Danielsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *