Här är arbetet med den biologiska mångfalden en självklarhet

Alla delar i samhället kan och behöver bidra för att bevara den biologiska mångfalden. I Helsingborgs stads skolor finns flera exempel på saker man kan göra för den biologiska mångfalden och här har jag samlat några av dem.

Jag har precis fått ett mejl. Ett mejl skrivet av en av mina stora idoler.

En lärare som alltid lyckas sätta undervisningen och lärandet i relation till de stora samhällsutmaningar som vi står inför. I viljan att vara med och påverka och förändra hittar hon motivation till lärande inom olika ämnen. Den här gången handlade mejlet om någonting helt annat men i den sista strofen uttryckte Inger (för det är så hon heter) sin frustration över att en tomt nära skolan hade förvandlats till ett kalhygge. Flera hundra år gamla bokar och kastanjer hade sågats ner för att ge plats för nya hus. Hur kan någon göra så? När vi vet hur det står till med den biologiska mångfalden? Tänk, det tar en kvart att såga ner ett träd men så många år för ett litet frö att gro och växa sig stort och bli ett hem för 100-tals insekter som i sin tur blir mat till en massa andra djur.

Jag blir så glad när jag riktigt hör hur irriterad Inger är. En irritation som jag vet kommer leda till ett samtal i klassrummet. Ett samtal som säkert kommer leda till att eleverna samlar fakta för att förstå frågan på djupet och för att med hjälp av den nya kunskapen undersöka hur de kan vara med och förändra. Inger och skolan hon jobbar på har redan ett samarbete med en biodlare som frikostigt delar med sig av sin kunskap om biodling. Eleverna får hjälpa till med att ta hand om bina och slunga honungen. För så funkar Inger och många av hennes kollegor i Helsingborg. Finns det ett problem så behöver vi jobba för att hitta en lösning. Vi har som uppgift i skolan att se till så att eleverna ”genom ett miljöperspektiv får möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor”. (Lgr 22) ”Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling”. (lpfö 18).

På Västra Ramlösa skola där Inger jobbar arbetar också Ulrica Barte i förskoleklassen. Hon berättar för mig om förskoleklassernas årliga miljötema. I år valde man att arbeta med biologisk mångfald och man valde att utgå från utmaningar och material från Spillosoferna, ett läromedel för åk F-6 som ger verktyg att arbeta kollegialt och ämnesövergripande med lärande för hållbar utveckling med utgångspunkt i de 17 Globala målen, Agenda 2030.Genom samarbete med Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, och Miljöverkstaden i Helsingborg fick alla ny kunskap och ett stort engagemang väcktes. Arbetet resulterade i ett stort nytt insektshotell bakom rosenbusken bredvid funkiorna vid entrén där nu vildbin och andra gaddsteklar kan hitta ett hem. Olika storlekar på ingångshål i olika trämaterial ger bostäder till dem alla. Allt placerat i en enkel och smart ram som man byggt av pallkragar. Klassen har också gjort bimatare som hänger runt om i träden.

Brunnsberga och Fridas förskola samarbetar med fastighetsförvaltningen där grönyteförvaltare Pernilla Gullvert har som ett uppdrag att öka den biologiska mångfalden på sina fastigheter. Förskolorna har i uppdrag att hitta sammanhang där barnen blir medvetna om och delaktiga i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Här arbetar Anette Trankell och Karoline Vadebo tillsammans med kollegor och barn.

Intresset för insekter har varit stort och dagens situation där insekterna får allt svårare att överleva har gjort att alla, såväl barn som pedagoger, vill vara med och hjälpa till att förbättra villkoren för våra livsviktiga insekter. Båda förskolorna har byggt insektshotell som fastighetsförvaltningen nu sätter upp på vårdboenden, skolor och förskolor runt om i staden. Barnen får sätta spår i staden och fastighetsförvaltningen får det att bli viktigt på riktigt.

Ängsmarkerna är en av våra allra mest artrika marker där hundratals växter, svampar, insekter och andra djur kan hitta boplats eller föda. Samtidigt är ängen vår mest hotade naturtyp. En kvadratmeter ängsmark kan innehålla upp till 55 olika växtarter av kärlväxtarter. Varje kvadratmeter äng är därför viktig. På flera förskolor och skolor har arbetet med att skapa ängar pågått ett tag. Till exempel på Nanny Plamkvistsområdet där arbetet sprider sig likt frö för vinden. Fler och fler verksamheter väljer att odla äng i sin verksamhet.

Läs mer om deras arbete här i ett tidigare inlägg på Pedagogsajten. Blomsteräng på förskolan bidrar till att rädda pollinatörer.

Visst blir man lätt lite nedslagen när man tänker på alla de utmaningar som ligger framför oss. Men om man i stället vänder blicken mot våra skolor och förskolor och tittar på det arbete som görs där så fylls man av hopp. I Helsingborgs stads skolor finns det gott om pedagoger som inte nöjer sig med att ge barnen och eleverna kunskaper om hur det står till i världen utan de vill även ge förutsättningar för alla att känna engagemang och vilja att handla för att påverka utvecklingen i en hållbar riktning.

Heja er!