Högstadieelevernas kemikunskaper ökade med utmanande laborationer i gymnasieskolans Molekyllabb
Kan kunskaper i kemi och intresset för kemiämnet öka hos våra högstadieelever om de gör utmanande laborationer i en fullt utrustad kemisal på en gymnasieskola? Det har gymnasieläraren Marika Davidsson testat under läsåret i innovationsinitiativet Molekyllabbet för unga kemister i Helsingborgs stads skolor.
Molekyllabbet ger högstadieelever och deras lärare möjlighet att genomföra laborationer som annars inte kan ges på den undervisande skolan av olika anledningar.
– Genom Molekyllabbet vill jag ge elever i högstadiet en kreativ och inspirerande upplevelse av kemi-ämnet och på så sätt öka deras kunskaper. Ett annat mål är att öka deras intresse för kemi och andra naturvetenskapliga ämnen. Molekyllabbet vill även bidra till att inspirera framtidens unga kemister redan nu och samtidigt visa på framtida karriärvägar, säger Marika Davidsson, gymnasielärare i kemi, matematik och projektledare för innovationsinitiativet Molekyllabbet på Olympiaskolan i Helsingborg.
Komplement till övriga lektioner
Molekyllabbet bjuder in elever i årskurs 8-9 att laborera vid tre olika tillfällen. Vid varje tillfälle gör eleverna laborationer kopplade till olika kunskapsmål i ämnet Kemi. Hittills har över 400 högstadieelever experimenterat i Molekyllabbet.
Eleverna har undersökt sin omvärld och lärt sig mer om olika kemiska fenomen, som hur ett åskoväder fungerar och vad det vackra i fyrverkerier egentligen är. Eleverna har också fått agera detektiver och tagit reda på okända ämnen utifrån resultaten från sina laborationer.
Alla laborationer är ett komplement till elevernas övriga kemilektioner och har koppling till kursplanen i kemi för årskurs 7-9. De laborationshäften som eleverna fått vid varje besök, har samlats in av den undervisande läraren, som sedan har använt dem som bedömningsunderlag av elevens kunskaper.
Laborationshäfte 1: Fasomvandlingar (PDF 407 kB)
Laborationshäfte 2: Periodiska systemet (PDF 294 kB)
Laborationshäfte 3: Naturvetenskapligt arbetssätt (PDF 443 kB)
Lära genom att göra själv blir ett stort plus för eleverna
– Både elever och lärare tyckte att det var mycket givande för dem att få möjlighet att utföra laborationer som den egna skolan inte kunnat erbjuda, men också att få laborera istället för att titta på filmer där andra utför laborationerna, berättar Marika.
Det bästa var att vi fick arbeta mer praktiskt än vad vi brukar. Det var väldigt roligt och man lärde sig på ett helt annat sätt.
Flertalet elever tyckte att deras intresse för kemi och NO hade ökat efter besöken.
– Detta bekräftade även lärarna, som upplevde att eleverna var mer aktiva i sitt deltagande i efterarbetet av besöken. De få elever som inte påverkades av besöken eller kände att de vill besöka Molekyllabbet igen skrev i kommentarerna att det främst berodde på att de inte ville gå upp så tidigt på morgonen för att ta sig dit. Annars var de nöjda med laborationerna som de hade fått göra där. Många lärare såg också stora fördelar med att kunna observera sina elever under laborationerna istället för att vara den som leder laborationen, konstaterar Marika.
Besöken har utvecklat elevernas intresse för kemi och det var utvecklande för mig att se exempel på labbar som man kan göra i skolan, för vissa av dem går att förenkla.
Vad har vi att vinna på att tänka mer innovativt i skolan?
– När vi delar med oss på det här sättet ges ju lärandet nya möjligheter, att eleverna provar nya metoder i nya lärandemiljöer. Det i sig kan ju göra lärandet roligare och mer spännande för eleverna. Det är också innovativt att grundskolan och gymnasiet inleder ett samarbete med så tydlig inriktning på lärande. Den här typen av pedagogiska samarbeten vill jag se mer av i framtiden. Vi måste också säkerställa god kvalitet med de förutsättningar vi har. Genom Molekyllabbet får grundskolorna minskade kostnader och håller hög kvalitet i undervisningen i Kemi/NO, berättar Marika.
Varför brinner du för just det här?
– Min främsta anledning till att jag ville starta ett Molekyllabb är att jag brinner för att inspirera eleverna till att vilja läsa vidare inom de naturvetenskapliga ämnena med fokus på kemi. En annan anledning är att jag anser att Helsingborg är i behov av ett Science Center för att öka intresset för kemi och naturvetenskap hos unga. Vi har många företag som behöver ha en kompetensförsörjning i framtiden för att klara sin verksamhet, avslutar Marika.
Nyfiken och vill veta mer?
Hör gärna av dig till Marika Davidsson, gymnasielärare i kemi och matematik och projektledare för Molekyllabbet på Olympiaskolan i Helsingborg.
marika.davidsson@helsingborg.se
Läs mer om Molekylabbet i Helsingborgs stads innovationsdatabas: I molekyllabbet experimenterar framtidens kemister – Innovation i Helsingborg
Innovationsinitiativet Molekyllabbet är en del av utmaningen Hur ser framtidens skola ut? Hur ser framtidens skola ut? – Innovation i Helsingborg
I Innovationsdatabasen hittar du hela Helsingborgs stads innovationsinitiativ. Börja med att kika på initiativen på skol- och fritidsförvaltningen.