Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier – praktiskt exempel

Här presenteras ett exempel på hur du kan arbeta med att förtydliga kunskapskraven och hur detta arbete sedan kan användas för att underlätta för eleverna att planera och ta sig an uppgifter av mer omfattande karaktär. Här presenteras ett exempel från Religionskunskap 1, som behandlar två av kursmålen med fokus på etik.

I Sverige har vi sedan 2011 nya kurs- och ämnesplaner, där kunskapskraven är skrivna i form av tre kvalitativa nivåer för betygen E, C och A, där A är det högsta betyget. Det finns inga kunskapskrav för betygen D och B, utan dessa betyg ges när huvuddelen av kraven för det högre betyget är uppfyllda, men inte alla. Utformningen av kunskapskraven gör det lämpligt att använda sig av bedömningsmatriser vid bedömning av elevers kunskaper. En matris kan till exempel konstrueras genom att koppla kriterier till respektive mål eller eftersträvansvärd förmåga i kursplanen. På så sätt skapas en generell matris.

Steg 1 – Förtydliga kunskapskraven på övergripande nivå

Arbetet med att förtydliga kunskapskraven kan genomföras på olika sätt. Det som presenteras här fokuserar på de ord, så kallade progressionsord, som används för att markera kvalitativa skillnader mellan olika betygsnivåer. Genom att skala av kunskapskraven, kan progressionsorden synliggöras. Här presenteras ett exempel från Religionskunskap 1, som behandlar två av kursmålen med fokus på etik (se figur 1).

För att få en uppfattning av vad progressionsorden står för kan konkreta exempel användas. Det kan dels handla om att använda klassens egna produktioner eller andra elevers arbeten. Det som är viktigt är att eleverna får se exempel på enkla respektive komplexa analyser eller på enkla respektive välgrundade argument etc. På det sättet kan elever få konkreta bilder av vad progressionsorden står för.

figur1
Figur 1. Matris som visar olika bedömningsaspekter i etik från kursen Religionskunskap 1 samt de progressionsord som anger kvalitet för olika betygsnivåer.

Steg 2 – Förtydliga kunskapskraven i enskilda uppgifter

När eleverna har fått en tydlig bild av kunskapskraven och därmed av vad som förväntas av dem kan detta underlätta för dem att planera och ta itu med uppgifter av mer omfattande karaktär. Nedan presenteras ett exempel från Religionskunskap 1, vilket bedöms med samma kunskapskrav som har återgetts ovan (se figur 2).

Arbetet med matrisen i figur 1 gör att eleverna får verktyg och är bättre rustade för att kunna strukturera och genomföra uppgiften. I exemplet nedan innebär det att eleven vet hur frågeställningen ska angripas. Stegen i genomförande handlar dels om att presentera de tre etiska modellerna, besvara frågeställningen utifrån de tre perspektiven samt genomföra en analys av skillnader och likheter mellan dem. Under arbetets gång blir eleven också hjälpt av att veta vad som till exempel skiljer en översiktlig från en utförlig beskrivning eller ett välgrundat argument från ett enkelt.

Uppgift i etik – Religionskunskap 1

Vad avgör om en handling är god eller ond respektive rätt eller fel? Inom etiken, studiet av moralen, skiljer man vanligtvis mellan tre olika modeller (Pliktetik, Konsekvensetik och Sinnelagsetik) som var och en anger principer för hur man kan motivera sitt handlande.

Problem

Beskriv vad som kännetecknar de tre olika etiska modellerna. Konstruera ett fall, som landar i ett tydligt etiskt dilemma om en god eller ond handling respektive rätt eller fel. Med utgångspunkt från modellerna redogör för och resonera kring olika ställningstaganden kopplat till ditt fall. Reflektera över dilemmat i ditt fall. Här bör det framgå hur dina tankar förhåller sig till modellerna

Följande kunskapskrav används i bedömningen av uppgiften:

figur2
Figur 2. Exempel på uppgift i Religionskunskap 1 med tillförande bedömningskriterier.