Hur synliggörs lärares praktiska yrkeskunnande i samtal om undervisning?
En analys av fyra samtal om undervisning visar att lärare förklarar sitt praktiska yrkeskunnande mest genom att ge konkreta exempel. De visar också sitt kunnande genom att bredda samtalet, problematisera, gå på djupet och dra slutsatser, men detta sker i mindre utsträckning.
I samtal är lärarna bra på att motivera sina didaktiska val och visa hur dessa val påverkar elevernas lärande. Däremot visar de inte lika ofta vilka andra handlingsalternativ som finns. Samtalen fokuserar mest på lärarnas undervisningsmetoder och på hur de relaterar till eleverna.
Detta visar den nya rapporten Praktiskt yrkeskunnande i meriteringssamtal – En studie om förstelärares resonemang om undervisning.
Om bakgrunden till studien
För ett par år sedan fick Ängelholms kommun statsbidrag för att utöka antalet förstelärare. Då beslutade kommunen att se över meriteringsprocessen av karriärtjänster. I samband med detta beviljades också statsbidrag för praktiknära forskning och idén om att koppla ihop de två processerna föddes.
I den reviderade meriteringsprocessen är ett samtal om undervisning en central del.
Syftet med studien var att förstå hur lärares praktiska yrkeskunnande syns i samtal om undervisning.
Frågeställningen som användes var: Hur resonerar lärare i meriteringssamtal kring sin undervisning?
Resultatet utgår ifrån fyra meriteringssamtal som har transkriberats och analyserats utifrån två olika analysredskap.
Lärares praktiska yrkeskunnande
Första delen av resultatet beskrivs utifrån lärarnas motiveringar av didaktiska val, synliggöranden av handlingsalternativ och konsekvenser för elever. Den andra delen av resultatet utgår från Wall och Lundgrens (2014) sex aspekter för att värdera kvalitet i förmågan att resonera.
Avslutningsvis diskuteras spänningsfältet mellan konkretiserande och fördjupande resonemang och hur ett yrkesspråk kommer till uttryck i lärarnas resonemang.
FoU i Ängelholm
I Ängelholms kommun har det inom Lärande och familj sedan 2015 investerats i forskarutbildade lärare som efter examen ingår som lektorer i en forsknings- och utvecklingsgrupp (FoU-grupp).
Rapportens författare Henrietta Carolsson Godolakis arbetar som lärare på Ängelholms gymnasieskola och lektor i FoU i Ängelholm.
