Kan en gemensam satsning på professionsutveckling öka måluppfyllelsen i ämnet matematik?

Matematik är det ämne i Helsingborgs stads skolor där störst andel elever inte uppnår målen för godkänt. Skol- och fritidsförvaltningen har som prioriterat mål i skolornas gemensamma verksamhetsplan att öka behörigheten till gymnasieskolans nationella program. Som ett led i detta har Alexandra Andersson, Cecilia Sörensson och Petra Gustafsson på Pedagogiskt center fått i uppdrag att driva den professionsutveckling i matematik för lärare som påbörjades hösten 2020 i Helsingborgs stad.

Vad är syftet med professionsutveckling i matematik?

– Syftet är att öka måluppfyllelsen i matematik men också att öka kunskapen, hos lärare och skolledare, om vilka faktorer som bidrar till ökad måluppfyllelse i ämnet matematik. Detta gör vi dels genom ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete dels genom kollegiala samtal där lärarna får möjlighet att diskutera didaktiska frågor som rör undervisningen i matematik, säger Cecilia Sörensson.

Utvecklingsarbetet utgår från skolornas egna analyser

På de skolor som ingår i professionsutvecklingen i matematik deltar alla verksamma matematiklärare (åk F-9) samt skolledare. I dagsläget åtta skolor med totalt drygt 120 lärare som deltar. Gemensamt för de deltagande skolorna är att de har låga resultat i matematik. Alexandra, Cecilia och Petra är alla matematiklärare med erfarenhet av skolutvecklingsarbete och handleder skolorna i processen.

Arbetet utgår, enligt analysmodellen utifrån egna hypoteser från ett definierat problem. Skolorna får stöd i arbetet med att undersöka hypoteserna genom att analysera data. De får även hjälp med att identifiera ett eller flera utvecklingsområden, sätta upp mål och ta fram åtgärder som genomförs, utvärderas och revideras.

– Vi tittar bland annat på hur resultaten ser ut på den aktuella skolan. Därefter försöker vi tolka, förklara och hitta rimliga förklaringar till resultaten. Vi identifierar utvecklingsområden och beslutar vilka insatser som ska prioriteras och genomföras för att öka måluppfyllelsen. Skolorna får också hjälp med att utforma handlingsplaner med åtgärder och uppföljning, säger Petra

Insamlade data är avgörande för att hitta de bakomliggande orsakerna till det man önskar förändra, och vilka åtgärder som behövs.

– Det är viktigt att lärare har bra underlag som grund när beslut om relevanta insatser för att förbättra resultaten ska fattas, och inte bara går på magkänsla, säger Alexandra. Ofta är vi väldigt snabba på att hoppa på pedagogiska trender i hopp om att utveckla undervisningen, men den senaste trenden behöver nödvändigtvis inte vara det som skolan bäst behöver.

Träffarna ska dessutom skapa möjligheter för kollegiala samtal, inom och mellan skolor, om hur matematikundervisning kan utvecklas för att skapa goda inlärningseffekter. Timperley menar att man får förbättrade skolresultat om lärare samarbetar med varandra, inspireras och lär av varandra. Dessutom betonar hon att all typ av förändringsarbete är tidskrävande och för att det ska ge effekt behöver det ges utrymme för organiserad reflektion och kollegiala samtal.

– De träffar som ligger inplanerade under ett läsår räcker inte. Som med allt förändringsarbete är det viktigt att det är lärarna själva som driver utvecklingen framåt. Lärarna och skolledarna behöver därför arbeta vidare på den egna skolan mellan de gemensamma träffarna, säger Cecilia.

Vilka resultat vill ni se av insatserna?

Målet med professionsutvecklingen är att öka medvetenheten hos lärarna om sambandet mellan åtgärder och effekter och att ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att främja elevers utveckling och lärande i matematik.

– Än så länge kan vi bara rapportera resultat som är baserade på våra egna upplevelser. Men målet är att lärare och skolledare tar fram metoder för att identifiera utvecklingsområden så att rätt åtgärder sätts in och att lärarna kontinuerligt analyserar vilka aktiviteter och insatser som har ger effekt och vilka som inte gör det, säger Alexandra.
Vi vill också se en ökad kollegial medvetenhet om frågor kopplade till matematikundervisning och hur kollegiet tillsammans kan möta dessa utmaningar i vardagen. Det i sin tur tror vi leder till att undervisningens kvalitet i matematik utvecklas och genererar en högre måluppfyllelse, avslutar Petra.

Jobba i Helsingborgs stads skolor?

Vill du veta mer?

Hur arbetar man i professionsutvecklingen?

Professionsutveckling i matematik baseras dels på en datadriven analysmodellen (Schildkamp, 2016) dels på det kollegiala lärandet (Timperley, 2013). Analysmodellen är en konkret modell som består av åtta steg:

• Definiera problem
• Formulera hypoteser
• Samla in data
• Kontrollera datakvaliteten
• Analysera data
• Tolka och dra slutsatser
• Vidta åtgärder
• Utvärdera

Arbetet startar enligt modellen från egna hypoteser/antaganden utifrån ett definierat problem, som sedan undersöks med hjälp av data för att hitta bakomliggande faktorer. Modellen går ut på att identifiera utvecklingsområden, sätta upp mål och sedan utifrån målen ta fram åtgärder som genomförs, utvärderas och revideras.

Vilka data kan man använda när man analyserar sin undervisning?

Data som används i professionsutvecklingen hämtas från stadens Beslutstöd (Qlik sense) som finns tillgängligt på intranätet. Underlaget utgörs av bland annat nationella prov, Skoltempen och Helsingborgs stads digitala matematiktester. Skolorna kan även välja att analysera tillgängliga data på respektive enhet som till exempel Kartläggaren och Förstå och använda tal.

Förslag på hypoteser på  bakomliggande orsaker. En del i arbetet att ta fram utvecklingsområde (som en del i handlingsplanen).