Kan förändrade tankebanor påverka elevers inställning till matematik?

Kan förändrade tankebanor påverka elevers inställning till matematik?

Ja, det ville i alla fall Fredericka Cordua och Sofie Persson undersöka. De brinner för matematiken och ser matematiken som mer än bara ett ämne. Men de ser att det är ett problem att matematik, så starkt, styrs av ett statiskt tankesätt.

Test visar att de äldre eleverna presterar sämre än de yngre i matematik

Helsingborgs stads skolor gör varje år kunskapstest i matematik i de årskurser som inte har nationella prov. Syftet med testerna är att öka likvärdigheten inom och mellan stadens skolor samt att få ett bättre underlag för uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i matematik. Testerna genomförs i årskurs 2, 4, 5, 7 och 8. Resultaten från testerna används för att bättre följa upp elevernas kunskapsutveckling i matematik samt skapa en gemensam syn på matematikkunnande.

Det går att se en tydlig försämring av resultaten ju äldre eleverna blir både på skolan och i övriga staden. Fredericka och Sofie blev nyfikna på att ta reda på mer om detta och ställde sig frågan Vad är det som sker? Och hur kan vi förändra den negativa utvecklingen?

Mindset och elevernas tankar om ämnet matematik

Ett dynamiskt mindset handlar enligt bland annat Carol Dweck och James Nottingham om att se utmaningar som ett lärtillfälle och feedback som en chans att komma vidare i sitt lärande istället för kritik. Studier visar att genom att ändra elevernas mindset från statiskt till dynamiskt kan man få dem att ändra inställningen till studier och till sin egen förmåga.

I samband med PISA-studier har forskare, förutom att studera elevers matematikkunskaper, även studerat elevers inställning till och tankar om ämnet matematik. Det man fann i den analysen var att de elever som presterade högst i världen var de eleverna som hade ett dynamiskt mindset. Mer om det går att läsa i boken Matematik med dynamiskt mindset (2016) av Jo Boaler, professor i matematikdidaktik. Utifrån det formulerade Fredericka och Sofie frågeställningen Hur kan ett dynamiskt mindset påverka elevernas inställning till matematik? i ett utvecklingsarbete som de tillsammans med lärare och elever genomfört på Rydebäcksskolan i Helsingborg.

I april 2021 presenterade de sitt arbete på Lärarnas utvecklingskonferens.

– På Rydebäcksskolan där vi jobbar finns en strategigrupp, där alla skolans förstelärare ingår. Strategigruppens mål är att konkretisera skolans utvecklingsmål från kvalitetsrapporten. I denna grupp fick vi en förfrågan om att göra en första inspirationsföreläsning för all personal angående dynamiskt mindset, något vi haft med oss i vår undervisning länge. Efter den första föreläsningen fick vi många positiva reaktioner från personalen samt många reflektioner som gjorde att ledningen kände att det här kan och behöver vi bygga ut och lära mer om tillsammans. När vi sen tog del av matematikresultaten, såg vi direkt en koppling. Kan vi genom att ändra vårt mindset också påverka resultaten? I samband med att denna koppling var klar, fick vi en förfrågan via Pedagogiskt center angående Lärarnas utvecklingskonferens och vi såg möjligheten att via den få bra feedback kring vårt fortsatta arbete.

Att öva på mindset och feedback i praktiken

Arbetet började med att personalen på skolan fick ta del av föreläsningar och lära sig mer om begreppen statiskt- och dynamiskt mindset. Fortsatt fick personalen konkretisera tankarna kring mindset och öva på att ge dynamisk feedback samt att Fredericka och Sofie inspirerade, modellerade och gav möjlighet till reflektion över hur man kan göra lektioner mer dynamiska.

Vilka reaktioner fick ni från lärarna när ni pratar om statiskt respektive dynamiskt mindset med era kollegor?
– Att vi av tradition ger statiskt beröm… att det ligger mest naturligt hos oss. Att vi är överlag uppfostrade med det… Vissa fick en aha-upplevelse medan andra till och med blev provocerade av att vi inte bör säga “vad du ÄR duktig”. Vårt uppdrag blev att nyansera och skapa diskussioner som kunde driva tänket framåt.

– Vissa kollegor gick direkt själva ut i sina grupper och på olika sätt testade att ändra både sitt och elevernas mindset genom olika övningar och diskussioner. Vi upplevde också att kollegor, i personalrum och korridorer, kom fram med frågor eller tankar som de gått och tänkt på angående mindset. Vi märkte att det verkligen engagerade våra kollegor.

Hur gick det till när personalen fick träna på att ge dynamisk feedback?
– Vi har sedan ett par år tillbaka arbetat Kooperativ på Rydebäcksskolan, även på våra konferenser, och så även här. Via olika kooperativa strukturer fick personalen tex sortera vanligt förekommande beröm utifrån om de var statiskt eller dynamiskt.  De fick även mingla runt och testa att ge varandra beröm utifrån olika scenarion.

Tips: Så får du ett mer dynamiskt mindset på lektionerna

– Först och främst behöver man som lärare alltid tänka på vad man säger till sina elever och vad vi signalerar i uppgifter vi ger. Vi behöver signalera tydligt att ingen förväntas kunna något direkt utan att vi alla är i skolan för att öva och bli bättre. Vi kan inte … ÄN! Att ALLA kan bli bättre och att vi tror på och har höga förväntningar på våra elever.

– Det är viktigt att eventuella bedömningstillfällen enbart är en möjlighet att se vad vi kan och vad vi behöver träna mer på, inte en slutdestination. Och att vi alltid ger feedback på processnivå, till exempel genom att säga “jag ser att du verkligen ansträngt dig för att hitta en lösning” istället för ”Vad smart du är”.

– Det ska vara en självklarhet att göra fel. Alla gör ju fel, även vuxna, och av felen kan vi lära oss. I klassrummet ska fel lyftas och tas tillvara som ett lärtillfälle. Den som gör fel är en superhjälte, eftersom den ger alla i klassrummet tillfälle att lära sig mer.

Fredericka Cordua och Sofie Persson, Rydebäcksskolan.

Att ta reda på vad eleverna tänker om matematik – före och efter

För att utvärdera arbetet får eleverna i årskurs 5 och 8 svara på frågor om matematik i en enkät både före och efter arbetet startat.

  • Vad tycker du om ämnet matematik?
  • Vad tycker du om din egen förmåga i matematik?
  • Tror du att du kan förbättra din förmåga i matematik?

Mellan före- och efterenkäten är förhoppningen att lärarna förändrat sin vokabulär och egna inställning i matematik till ett mer dynamiskt. Fredericka och Sofie hade som plan att också genomföra intervjuer med slumpvis utvalda elever för att få en fördjupad inblick i elevernas tankar samt möjlighet att ställa följdfrågor. Men på grund av covid-19 tänkte de om och lade istället till ett par frågor i enkäten med syftet att samla in ytterligare underlag att utvärdera.

  • Vad tror du styr om man har lätt för att lära matematik?
  • Vad krävs för att du ska kunna förbättra dig i matematik?

Efterenkäten har eleverna ännu inte fyllt i men förhoppningen är att enkäterna ska visa en positiv utveckling av elevernas syn på sin utvecklingsförmåga och inställning i matematik. Långsiktigt hoppas de att en eventuell förändring i inställning till matematik ska ge en positiv förändring i elevernas resultat, något tidigare studier visat.

Sofie och Fredericka hoppas på att kunna fortsätta studien under hösttermin 2021 och planerar bland annat att ha ytterligare en workshop med kollegorna kring eventuella fallgropar och missuppfattningar, samt en workshop kring undervisningssekvenser med eleverna i mindset för att kickstarta tankegångarna.

Hur tänker ni nu efter presentationen på Lärarnas skolutvecklingskonferens?
– Alltid när man skapar en föreläsning är det ett bra tillfälle att reflektera över sitt eget arbete och då utvecklas man själv vidare. Vi fick väldigt bra respons och bra tankar vi kan ta med oss vidare. Främst att vi ska titta närmare på skillnad mellan pojkar och flickor angående både mindset samt kunskapsresultat. Eftersom vi fick så god respons känner vi framför allt att vi är något på spåren och känner oss motiverade att fortsätta och ser fram emot ett slutresultat som kan vara en språngbräda för vidare utveckling.