Klimatet i klassrummet och på vår jord

Undrar du hur andra lärare arbetar med klimatfrågor i klassrummet? Koldioxidhalten påverkar klimatet, både i våra klassrum och på vår jord. Annika Schell är försteläraren på Gantofta skolan som tagit hjälp av tjänsten Antiloop för att engagera eleverna i klimatarbetet.

Antiloop erbjuder spännande IoT-baserad klimatdata från elevernas närmaste omgivning som kan underlätta undervisningen om hur klimatförändringar fungerar. Här berättar Annika om arbetet med Antiloop men också om hur skolans science-profil är en del av skolans klimatarbete.

Vem är du?

– Jag heter Annika Schell och är förstelärare inom hållbar utveckling på Gantofta skola. Mitt försteläraruppdrag består av att ansvara för skolans Science-profil och att tillsammans med mina kollegor utveckla undervisningen i alla årskurser inom hållbar utveckling. Parallellt med detta uppdrag undervisar jag åk 8 och 9 i matematik på skolan.

Vad är roligast med att vara lärare?

– Det roligaste är att få vara med och se när eleverna knäcker koden till sitt eget lärande. Att coacha eleverna till att ”fatta att de kan fatta”. Lärarrollen idag är så mycket mer än undervisning i ett ämne. Vi har på Gantofta skola mycket kontakt med näringsliv, gymnasieskolor och andra aktörer ute i samhället för att våra elever ska få en känsla för olika roller och yrken ute i samhället. Studiemotivationen ökar när man som individ får känna på en koppling mellan sitt lärande, samhället och sin egen framtida yrkesroll. Att eleverna får veta vad de ska ha sina kunskaper till i framtiden ökar meningsfullheten och suget efter mer kunskap.

Hur har du arbetat med att få in klimatfrågan i klassrummet?

– Vi är en liten skola som växt mycket de senaste åren vilket har lett till att vi får allt fler elever i begränsat antal klassrum. Några klassrum är ombyggda med återbruksmaterial och då har vi med hjälp av Antiloops IoT- sensorer fått en tydlig bild av elevernas klimat inne i klassrum och har fått upp ögonen för att göra eleverna delaktiga i sitt arbetsklimat. Övriga uppdrag på Scienceprofilen handlar om att odla klimatsmart med hjälp av hydroponisk odling samt att utveckla en självbevattning som styrs av micro:bit. Eleverna får uppdragen från verksamma forskare på SLU i Alnarp och på Lunds universitet och under ett läsår jobbar de med sitt uppdrag på ett elevcentrerat sätt. Nytt för detta läsår är att vi även får interna uppdrag från klasser på skolan gällande klimat och hållbar utveckling. Profileleverna fördjupar sig i senaste forskningen och agerar expertgrupp för övriga elever på skolan.

Hur gjorde du?

– Eleverna på vår Science-profil i årskurs 7-9 har övervakat resultatet på Antiloops panel och sedan beräknat exempelvis medelvärde för koldioxidnivån en vanlig skoldag. Vi har även besökt olika klasser för att visa vad vi mäter av i deras klassrum och hur man kan förbättra deras inomhusklimat. De värden vi hittills kan analysera är ljudnivå, koldioxidnivå och matsvinn. Inom en snar framtid mäter vi även av fukthalten i jorden på skolgården samt mängden partiklar som släpps ut av trafik precis utanför skolan. På Antiloop finns även länkar vidare till andra verktyg där eleverna kan analysera sina klimatavtryck vilket ska bli mycket spännande. Hur skiljer sig mina elevers klimatavtryck från andra elever inom Helsingborgs stad?

Vad har varit svårt och vad har varit enkelt?

– När det gäller Antiloop så har det varit en utmaning att filtrera ut de tider som registrerat de högsta mätvärdena då man behöver gå in på varje klassrums grafer och läsa av timme för timme. Mina elever har testat att beräkna ett medelvärde för koldioxid i ett par klassrum på en dag för att se om det ger bästa jämförbara mätvärdet. De såg tydliga skillnader under dagen vilket skapade tankar om hur man aktivt som klass kan förbättra halten av koldioxid. De tydliga färgkoderna och jämförbara bilderna på panelen underlättar för de yngre eleverna.

Hur fick eleverna vara delaktiga i att utforma undervisningen?

– De fick en fråga av mig som lärare och började fundera på hur de skulle göra beräkningarna. De äldre eleverna hjälper de yngre att läsa av och hur de kan diskutera fram lösningar för just sitt klassrumsklimat. Nästa steg är att lyfta blicken utanför vår skola och jämföra våra mätvärden med andra skolor som har liknande förutsättningar.

Vad sa/tyckte eleverna om arbetet?

– De var nyfikna och blev engagerade av de olika graferna eftersom det handlar om deras vardag. Eleverna på Scienceprofilen såg uppgiften som en seriös uppgift och beskriver gärna hur de gjort. De ”tog värdet på koldioxiden för varje timme under en dag och adderade dem. Sen dividerade vi med antal timmar”. Att både träna på exempelvis matematiska metoder och att använda relevanta mattebegrepp är något de vill hjälpa de yngre eleverna med. ”När vi besökte årskurs tre föreslog en elev att  ”vi kan väl gå in och kolla på min kompis skola?”

Vilka kunskaper och erfarenheter kan du som lärare se att det här arbetet har bidragit till?

– Det här arbetet har bidragit till att få eleverna medvetna om sin omgivning och att de har förmågan att påverka sitt klimat. De yngre eleverna har lärt sig att beräkna medelvärde på vardagsnära värden vilket är viktigt i den nya läroplanen. Arbetet har även bidragit till att eleverna lär sig källkritik och att argumentera kring klimatfrågan.

Läs mer om innovationsinitiativet Antiloop på innovation.helsingborg.se