Laborativ matte och matematikverkstad gör undervisningen mer konkret

Cattis på Tågaborgsskolan

Catarina Linde pratar alltid mycket med sina elever och frågar ofta ”Berätta hur du tänkte här”. Hon fascineras av att få barn att upptäcka matematiken och det roligaste i klassrummet tycker hon är de laborativa matteuppgifterna.

– Matematik handlar om resonemang och förståelse i vardagen och det finns så mycket matematik som ingen riktigt tänker på. Matte kan jag hålla på med hur mycket som helst!

Catarina, eller Cattis som de flesta kallar henne, arbetar som matematiklärare i årskurs 4-6 på Tågaborgsskolan i Helsingborg. Hon har arbetat som lärare sedan -94 och har ett stort intresse i matematikdidaktik och i hur undervisning går att utveckla. När Cattis var yngre ville hon bli arkitekt men utbildade sig till lärare och har alltid trivts väldigt bra med sitt yrke. Hon tycker att matematik är så mycket mer än uppställningar och multiplikation.

Traditionella lektioner varvas med laborativ matte

En gång i veckan har klassen laborativ matte. Där får de lösa ett problem tillsammans i grupp. De kan starta själva, sitta två och två och till sist diskutera alla tillsammans.

Emma och Wilmer som går i årskurs 5 tycker att den laborativa matten är rolig, bland annat för att den är lite klurig men mest för att det är väldigt roligt. De berättar om en uppgift när de fick skaka hand med varandra.
– Det var väldigt kul. Hela gruppen skrattade och vi hade jättekul. Och man lär sig på ett annat sätt om man är i grupp, säger Emma.

Två lektioner i veckan är mer traditionella där Cattis väljer ut lämpliga uppgifter ur boken. När klassen arbetar med ett område, som exempelvis taluppfattning, då följs alla åt. Under två lektioner är fokus helt på det valda området med genomgångar och anpassat material.

Cattis brukar fotografera elevernas lösningar. Hela klassen tittar sedan på lösningen och pratar om olika tänk. Därefter jämför de med nästa lösning och kan sedan bläddra mellan lösningarna.

– Vi jobbar jättemycket med att det är av misstagen vi lär oss! Om någon svarar fel frågar jag ofta “berätta hur du tänkte”, så får de förklara och så kan eleverna hjälpas åt. Då säger de ofta till varandra “Ah! Så tänkte jag också”. På det sättet kan jag visa för eleverna att “du tänker rätt fram till här, men här glömmer du att göra detta och detta”, säger Cattis.

– Jag tycker det är kul att se hur olika vi tänker, säger Wilmer.

Cattis menar att det till en början är svårt för eleverna att beskriva hur de tänker, men när de blivit vana blir det bättre.
– En del säger att de gissar och det är också bra för mig att veta.
Hon tycker det allra viktigaste är att intressera sig för eleverna och lyssna på deras svar.

Det är svårt för både de elever som har lätt för matematik och för de som har svårt för matematik att skriva ner hur de tänker men Cattis tycker det är en viktig del som inte ska glömmas bort.

tagaborgcattis

Lektion om tal i decimalform

– De laborativa uppgifterna är det allra roligaste. När alla är helt inne i uppgiften och ritar och dokumenterar. Skriver hur de har gjort och frågar “får vi göra såhär istället, får vi testa detta också” och de är eld och lågor. Det är nog det roligaste. Då är det mindre skillnader på eleverna också. Alla är med oavsett nivå, säger Cattis.

– Det är en utmaning att verkligen välja bra uppgifter. Det är väldigt viktigt att de uppgifterna jag väljer passar eleverna och är genomtänkta. Ibland går det snabbt och då är inte uppgifterna alltid så bra. Det behöver inte vara så många, men de uppgifter vi gör måste vara bra och verkligen visa det jag vill. Det går inte att välja slarvigt. När man gör det känns det direkt.

– Det är också att hinna med de eleverna som behöver stöttning och hitta bra uppgifter för att de ska komma vidare. De tappar fokus så lätt och de behöver mycket handledning och behöver gå igenom uppgifterna många gånger. De behöver träna tillsammans, de behöver mer arbetsro och så vidare.

– För mig är det lättare att hitta utmaningar för de som är långt fram än stöttning för de som är lite efter.

Konkret matematik med hjälp av en matematikverkstad

För att göra matematiken mer konkret får eleverna rita mycket och använda material att plocka med och att bygga med.
– För att räkna exempelvis tidsberäkning behöver du ha en analog fysisk klocka framför dig för att lättare förstå, säger Cattis.

När det är laborativ matte försöker Cattis vara ute eller runt omkring i skolan för att till exempel hitta saker som man kan mäta volym i och så vidare. Hon menar att eleverna måste arbeta praktiskt. Även om en elev kan svara i boken betyder det inte att de har förstått.
– Jag tror att det är det som är så viktigt i matten idag, att man måste förstå och inte bara göra utantill.

På sin förra arbetsplats startade Cattis en matematikverkstad och nu har hon börjat bygga en matematikverkstad även på Tågaborgsskolan. Planen är att utifrån det laborativa material som finns på skolan idag även beställa nytt och börja bygga.

Matematikverkstaden på den gamla skolan var uppbyggd med material som var indelat utifrån de olika kunskapskraven. Uppgifterna var olika lådor som gick att ta fram och arbeta med. Lådornas innehåll utgick från NCM:s strävorna.

Ett exempel är att alla gör samma uppgift utifrån en låda och sedan pratar hela klassen om uppgiften och i slutet kan läraren göra en liten twist.
– När vi pratar tillsammans är det ofta de som man tror har svårt som skiner till och har en lösning och gör på ett nytt sätt, säger Cattis.

Det är stor skillnad på matematiken idag från när Cattis började arbeta som lärare. Då godkändes eleverna mestadels på sina svar. Det kan fortfarande vara svårt för många föräldrar att förstå att eleverna inte behöver ha alla rätt men måste kunna förklara och diskutera och använda rätt begrepp, menar Cattis.

Om matematiklyftet och kollegialt lärande

Första året med matematiklyftet var Cattis handledare och hon tycker att matematiklyftet som sådant varit en väldigt bra satsning. Något som var särskilt bra var att kunna sitta i grupper och planera uppgifter tillsammans och efteråt prata om hur det gått för var och en och varför fungerade det hos dig men inte hos mig och så vidare.

Hon lyfter särskilt hur arbetet med att läsa och diskutera vetenskapliga artiklar både höjt medvetenheten om hur hon själv undervisar samt utvecklat deltagarna.

Tågaborgsskolan är en ny skola som öppnade för bara två år sedan. För att kunna lägga så mycket fokus som möjligt på att arbeta samman skolan deltog Cattis istället som deltagare i matematiklyftet andra året. Idag återvänder hon ofta till lärportalen som skapades vid matematiklyftet och tycker att det finns mycket bra uppgifter och bra artiklar där.

På Tågaborgskolan är Cattis spindeln i nätet för en matematikgrupp med syftet att skapa riktlinjer för hur skolan ska arbeta och hur skolan tänker med matematik. Sådana grupper kommer finnas på skolan i alla ämnen. Cattis menar att det är en fördel som de större skolorna har men att de små skolorna inte har lika stora möjligheter nu när matematiklyftet inte organiseras som tidigare.

Pedagogerna på skolan är uppdelade i team och arbetar alltid nära varandra och ämnesöverskridande. För att kunna arbeta aktivt med språkutveckling och läsförståelse är det en viktig del tycker Cattis. Nu ska skolan anställa en arabisktalande matematiklärare som en del i arbetet med att stötta och utmana alla elever på rätt sätt.

Cattis tycker ibland att hon arbetar ganska traditionellt men elever som tidigare har gått på andra skolor tycker ofta att det är jättestor skillnad. Cattis tror att den största skillnaden kan vara att hon pratar väldigt mycket med eleverna. Om hur de tänker och hur de löser uppgifterna.
– Hur tänkte du? Hur gjorde du? Hur löste du uppgifterna? Att prata med barnen om hur de tänker kan ju alla göra, säger Cattis.

Vad vill du dela med dig av?
– Ingen får lov att säga att de inte kan eller inte kunde matte i skolan, för det för man över till sina barn. Det går inte i arv!