Musikläraren vill skapa ett verktyg som lär sig hur eleverna lär sig
Anna Forsvall Lundmark är musiklärare på Musikgrundskolan Synkopen i Helsingborg. Anna står bakom ett initiativ som undersöker hur vi kan öka lusten hos elever att lära och om det är möjligt att individualisera musikundervisningen med hjälp av artificiell intelligens, AI. Hon vill skapa ett lärverktyg, Ancorai, som lär sig hur elever lär sig.
Forskning har visat att teknik kan vara ett effektivt redskap i undervisningen men för att hitta de bästa metoderna behöver vi testa och utforska. Anna är en av de initiativtagare i Helsingborgs stad som sökt och fått innovationsmedel i form av avsatt tid för att arbeta med sitt projekt, med förhoppningen att i längden få fler elever att nå kunskapsmålen i skolan.
Det Anna vill utforska är nya sätt att:
- hitta rätt utmaning till rätt elev i rätt tid
- skapa större insikt i de elevens egna lärstrategier
- öka lärlusten och modet att testa
- frigöra mer tid till relationen mellan lärare och elev.
I Pedagogsajtens serie Nyfiken på får medarbetare svara på frågor från andra medarbetare.
Berätta om innovationsinitiativet ”Ancorai – hur kan vi öka lusten att lära med hjälp av AI?”
– När jag fick information om kommunens innovationssatsning från min rektor Fredrik Samuelsson klack det till i mig. Yes, äntligen en möjlighet att skolutveckla! Jag tvekade ändå. Skulle jag, musikläraren som inte kan någonting om ”data”, utveckla något i den digitala världen? Knäppt. Men jag tänkte också att när det nu finns en möjlighet till skolutveckling, och jag ser behoven varje dag, vore det ju otroligt dumt att inte göra ett helhjärtat försök! Jag hade embryon till en idé, samlade mod, fick gehör för min ansökan och bifall till att en dag i veckan arbeta mot målet.
Hur såg visionen ut när ni ansökte om innovationsstöd?
Första formuleringen av målet löd:
”Frigöra motivationens och skapandets kraft samt öka elevernas medvetenhet om sina egna studiestrategier med hjälp av individanpassat AI.”
– Rent praktiskt vill jag skapa ett digitalt lärverktyg som lär sig hur eleverna lär sig och med lärarens insyn individuellt kan skräddarsy varje elevs progression. Ett verktyg för elever att få syn på sitt lärande och motiveras av samt för lärare att få hjälp av. En estetisk och kreativ gamificationmodell där det finns kunskap att hämta. Detta kunde göras på matte eller språk, men eftersom musik är mitt kunskapsområde och det finns få läromedel i musik, över huvud taget, ringade jag in ämnet musik.
– Jag började undersöka möjligheter att lägga AI på en befintlig app/sida, men hittade inget som kändes tilltalande. Samtidigt gick min fantasi på högvarv och en hel värld av kreativa uppdrag på planeten Ancorai började formas i mitt huvud.
Varför ”Ancorai”?
– Just namnet Ancorai dök upp en dag när jag satt på cykeln på väg till jobbet. Ancora på musikspråk betyder ungefär ”igen” och med ett i på slutet kan det symbolisera att AI är inblandat på något sätt. Först var det som sagt namnet på en uppdiktad planet, men min handledare Cecilia Larsson tog det som arbetsnamn. Det var ok, lät ju bättre än ”projektet”. Nu känns namnet naturligt och när jag komponerar musiken använder jag de spelbara tonerna, ACA som huvudtema.
Vad har du gjort och hur har du gått tillväga?
– Jag läste på om AI, tittade på vad som fanns av appar och digitala läromedel och hur andra gjort, läste om det digitala lärandet, samlade kunskap om kognitiva funktioner, pratade med pedagoger och elever, ritade skisser, hittade på historier och började skriva musik.
– I nästan ALLA steg gick jag igenom den klassiska trappan för kreativt skapande:
- Det här är toppen
- Det här är svårt
- Det här blir dåligt
- Jag är dålig
- Det här kanske blir ok ändå
- Det här blir toppen
Hur kan dina insikter hjälpa andra som arbetar med innovationsarbete?
– Det hjälper att påminna mig själv om att många framgångsrika projekt misslyckats någon/några gånger längs vägen. Jag försöker låta bli att vara rädd och peppar mig med massor av floskler: ”Man måste våga misslyckas för att kunna lyckas” och ”Allt blir bra till slut, och om det inte är bra är det bara inte slut ännu” etcetera. De människor som visat intresse och peppat mig har också spelat stor roll. Cajsa J, rektor Fredrik, min man, syskon, kusin Lovisa, mina kulturskolekollegor och inte minst mina elever.
– En hel värld var såklart inte möjlig att skapa (företaget Massive verkade vara upptagna med annat) så jag fick koka ner det – rejält. Det var svårt. Vad är viktigast i musik?! Rytmer? Skapande? Vad går egentligen att göra på en skärm? Försökte tänka litet och enkelt. Var är det bra att börja?
Varför brinner du för just det här?
– Eftersom jag läst att ny kunskap lättare fäster vid det vi redan vet, bestämde jag mig till slut för att börja med ”musikens A B C” där eleven tränar att hitta placeringen av tonerna a,b och c i ett notsystem med diskantklav. Att lära eleverna vilka toner som ligger på vilken plats i notsystemet är också en del som många musiklärare i grundskolan verkar hoppa över. Det står i kursplanen: ”Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.” Det beskrivs att eleven ska ha ”grundläggande notkännedom”, men det kan ju tolkas på olika sätt. Det tar mycket tid av ett annars praktiskt ämne att lära sig just placeringen av tonerna i ett notsystem, så jag kan förstå att det inte prioriteras. Men det är ändå trots allt vårt musikaliska alfabet och inte helt oväsentligt om man vill vara delaktig i många genrers sång och spel. När man ”knäckt koden” till notläsning öppnar sig en fantastisk värld!
Vilket är nästa steg?
– Vi är just nu inne i förverkligandefasen. Nästa steg blir att testa på eleverna, utvärdera det, lägga till AI och testa igen.
– Utan hjälp från proffsen Cecilia Larsson, utvecklingsstrateg och projektledare, Stella Wong, designer, och Tommy Boije, intraprenör, hade jag fastnat helt. Tusen tack till er, innovationsrådet och kommunen som satsar på skolan!
