CSI på gymnasiet – Följ med när eleverna löser fallet

Sofie Johansson och Marika Davidsson, förstelärare på Olympiaskolan i Helsingborg, har tillsammans kursen Naturvetenskaplig specialisering som bygger på tema CSI. Under kursen får eleverna själva lösa olika fall genom att söka och analysera bevis. Eleverna agerar både kriminaltekniker ute på brottsplatsen och i laboratoriet. De får skriva rapporter samt vara informatörer vid presskonferenser.

Brandorama har förvandlats till en brottsplats. I snön syns långa bromsspår som leder fram till en stillastående bil och jämte bilen ligger en olycksdrabbad person. Platsen är avspärrad och kriminaltekniker är på väg för att undersöka platsen.

Eleverna får undersöka den iscensatta brottsplatsen i arbetsgrupper på två till tre personer. De går försiktigt runt platsen och samlar alla bevis de kan hitta samtidigt som de dokumenterar genom att fotografera och anteckna. I baksätet har Sofie och Marika placerat ut ett par trosor och på ett par ställen finns lite hårstrån. I närheten av avspärrningen står en brevlåda. Det är klurigt att inte förstöra spår och komma ihåg alla olika saker att tänka på.

– Det gick bättre för oss denna gången än de andra gångerna! Vi lärde oss av våra misstag, utbrister en elev när hennes grupp avslutat undersökningen.

Naturvetenskapligt arbetssätt och kritiskt tänkande

Det är det naturvetenskapliga kritiska tänket och arbetssättet som är kärnan i kursen. Sofie är lärare i fysik och Marika i kemi men i kursen skiljer de inte på de olika ämnena.

– Om eleverna hittar ett hårstrå så vill vi att de ska undersöka det med mikroskop och vi vill att de ska lysa med laserstråle för att till exempel mäta tjocklek, då är det mer fysik. Sen vill vi att de ska göra DNA-analys och det är ju mer kemi, säger Sofie.

Marika och Sofie bedömer till exempel vilka olika saker eleverna hittar när de undersöker en brottsplats och hur de är strategiska, men också hur de laborerar och hur de strukturerar sitt arbete. Hur eleverna uttrycker sig naturvetenskapligt och använder ord och begrepp bedöms mestadels i rapportskrivandet men också under presskonferenser. Då får eleverna ha en redovisning där de berättar om hur långt de har kommit och hur de kommer gå vidare i fallet. Tillsammans har de tittat på presskonferenser för att lära sig hur de ska uttrycka sig och förhålla sig till de inblandades familjer med mera.

– Eleverna uppskattar när de får använda och sätta ihop sina olika kunskaper, säger Marika.

De båda menar att det inte handlar om att tänka ämne. Det handlar om naturvetenskap och olika kritiska metoder, att jämföra och göra om och inte lita på ett resultat, en gång. En metod kanske kan utesluta vissa saker, men inte andra.

Under kursens gång har eleverna insamlat kunskaper genom att bland annat besöka lasarettets analysavdelning och se på hur olika blodanalyser går till. Brandförsvaret har träffat eleverna och berättat hur de arbetar vid trafikolyckor. Kuratorn har pratat med eleverna om psykisk ohälsa, vilket är aktuellt utifrån det pågående fallet. En lärare på skolan som undervisar i psykologi har föreläst om vittnespsykologi utifrån minne och hur hjärnan kommer ihåg eller inte kommer ihåg detaljer, hur snabbt hjärnan glömmer och hur snabbt en person skapar sina egna bilder av vad som har hänt. När eleverna har kommit längre i själva utredningen kommer de också få intervjua “vittnen”.

– De som inte syns i klassrummet annars, som lär sig genom att klura och fundera mer. De som är praktiska, bra på att dra slutsatser och tänker kreativt, kommer fram mer i den här kursen än i andra. De kanske inte är lika teoretiskt starka, men bra i praktiken, säger Sofie.

– De som är väldigt teoretiska får däremot tänka till på ett annat sätt och utmanas på ett bra sätt i det här arbetssättet, säger Marika.

Eleverna får formulera och testa sina egna hypoteser

Inför ett nytt fall brukar eleverna få ett meddelande, ett SOS-larm med information om var de ska befinna sig vid nästa lektion. Det är där undersökningen och det nya fallet börjar.

– Varje gång vi får ett nytt fall så är det intressant för man är nyfiken på vad som har hänt. Det är också kul att jobba med fallet efteråt. Vi brukar ju kolla på TV-serier där de jobbar på olika sätt, så det är intressant att få veta hur allt går till, säger Ali.

Har ni några idéer om fallet redan?
– Jag skulle vilja säga att hon typ har kört för snabbt eller något sådant. Vi hittade ganska mycket bevismaterial så det kommer bli enklare sedan när vi sitter och analyserar alla bevis, säger Ali.

Av erfarenhet från tidigare fall i kursen menar Ali och Sana att det tar ganska lång tid innan de kan komma fram till någonting konkret utifrån alla bevis.

Nästa lektion ska eleverna sätta sig ner och sammanfatta det de har hittat och skriva ner tankar och formulera en hypotes utifrån det. De får göra en lista på bevis och fundera på vad som behöver göras för att analysera det material som samlats in.

– Man kan ju aldrig vara säker på vad som har hänt och vi har alla olika teorier, säger Sana.

Under fyra veckor får eleverna sedan analysera samtidigt som de skriver rapporter på det de gör och vilka slutsatser de kan dra utifrån det. Om de kan bekräfta något eller dementera något. När den perioden har gått får eleverna lämna in en ny hypotes där de beskriver hur den tidigare hypotesen har förändrats utifrån de undersökningar och analyser som genomförts.

– Det är roligt för det är inte bara att sitta på lektionerna och lyssna på genomgång utan vi får jobba mer på egen hand, säger Ali.

Sofie och Marika är båda matematiklärare och använder arbetssättet med kritiskt tänkande utifrån tema även i matematiken. I årskurs 1 fick eleverna till exempel i en uppgift en sko, utifrån vilken de skulle ta reda på hur lång en misstänkt person skulle kunna vara. Båda två tycker att tema är ett bra sätt att arbeta för att ämnena inte ska bli så uppdelade. De tycker också att det är roligt att planera och genomföra något annorlunda tillsammans och att utmanas i sitt eget lärande.

– En anledning till att göra den här kursen är att utmana både oss själva och eleverna att arbeta och tänka på ett annat sätt, säger Marika.

Text och foto: Josefine Hultén, kommunikatör, skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborg.