Nyfiken på Sofie Johansson och flerspråkiga lärmiljöer

Nyfiken på Sofie Johansson och flerspråkiga lärmiljöer

Sofie Johansson deltog under läsåret 19/20 i ett utvecklingsarbete för integration på lika villkor. Under arbetet skapade hon strukturer för flerspråkiga lärmiljöer i sitt klassrum som uppskattades av både elever och studiehandledare.

I Pedagogsajtens serie Nyfiken på får medarbetare svara på frågor från andra medarbetare. Den här gången svarar Sofie Johansson, lärare i matematik och fysik på Olympiaskolan, på frågor.

Under läsåret 19/20 genomförde Helsingborgs stads skolor ett utvecklingsarbete med syftet att främja flerspråkiga lärmiljöer i skolan och på så vis skapa förutsättningar för integration på lika villkor. Sofie Johansson, lärare i matematik och fysik på Olympiaskolan var en av fem lärare som deltog i arbetet. Den fråga som undersöktes i arbetet var Vilka kritiska aspekter kan identifieras i lärares och studiehandledares arbete att organisera flerspråkiga lärmiljöer i NO?

Du kan läsa mer om utvecklingsarbetet i artikeln Elever som får använda alla sina språk får fler verktyg i sitt lärande.

Kan du ge något exempel på hur du arbetade med att skapa flerspråkiga lärmiljöer under arbetets gång?

Jag hade studiehandledare i totalt nio olika språk tillsammans med mig i klassrummet. Jag hade två lektioner i veckan och vissa handledare var med varje lektion, medan några endast var med en av lektionerna. Detta försökte jag utnyttja så bra som möjligt genom att styra vilka elever som gjorde vad på de olika lektionerna.

Till exempel gjorde jag ofta så att ungefär hälften av eleverna fick laborera och testa konkreta experiment tillsammans med mig, medan andra halvan av eleverna kunde sitta tillsammans med sina handledare och svara på frågor kring området som jag hade sammanställt. Eleverna fick då med stöttning av varandra inom samma språk och av handledaren fylla i svaren på de sammanfattande frågorna både på svenska och på sitt modersmål så att förståelsen och begreppen befästes. Detta upplägg var uppskattat av både elever och av handledare så det gjorde vi minst en gång inom varje avsnitt.

Jag försökte också ofta ha med mig konkreta material och visade och förklarade och pausade mellan varven för att eleverna skulle kunna få en förklaring av mig och direkt i samband med det få en översättning till sitt eget språk.

På vilket sätt arbetade du tillsammans med studiehandledare?

I början blev det väldigt rörigt med studiehandledarna. Alla började inte samtidigt och jag visste inte vem som skulle vara där när osv. Dessutom pratade alla i mun på mig och försökte översätta samtidigt som jag pratade, vilket blev ohållbart. Vi hittade då vägar tillsammans i de olika situationerna, vilket i huvudsak innebar att jag pratade och visade och stannade upp emellanåt för att de skulle ha en chans att översätta direkt intill det jag sagt.

Det som också behövde justeras och tänkas igenom var placeringen av eleverna och handledarna i klassrummet så att det var rimligt för eleverna att höra och sitta nära sin handledare. I många fall kunde jag också dela upp eleverna och handledarna i två klassrum, men såklart inte när jag skulle ha genomgång eller visa något för alla.

Många handledare uttryckte att de tyckte att det var bra att de var med på mina lektioner och såg mina förklaringar och sen kunde översätta eftersom de själva inte behärskade områdena de skulle stötta eleverna i. Alla sa att de lärde sig jättemycket av att vara med på mina lektioner och jag fick mycket positiv feedback av handledarna.

Arbetet har dock inte fortsatt efter studien, dels för att eleverna inte läser fysik under detta läsår, dels för att vi inte riktigt har samma möjligheter till studiehandledare under lektionstid just nu.

Har du använt något flerspråkigt undervisningsmaterial eller några lärverktyg?

Jag använde Studi.se som vi har i vår skolportal i Helsingborgs stad. Där finns korta förklarande filmer som man kan ändra text och/eller ljud till flera olika språk. Ibland visade jag filmerna, ibland fick eleverna och handledarna själva se. Förövrigt utgick jag mycket från de sammanfattande frågor som jag skrev om ovan, som jag själv skapade, men som eleverna tillsammans med handledarna skulle besvara både på svenska och på sitt modersmål.

Ibland använde jag studi introducerande, ibland sammanfattande, ibland som läxa inför något avsnitt, ibland med eleverna på plats. Till filmerna finns också frågor kopplade som eleverna fick besvara. Jag använde det inte hela tiden, men valde ut det som passade mig och sammanhanget. Det blev lite mer när vi från mitten av mars övergick till distansundervisning.

Kan du berätta om andra anpassade undervisningsmetoder och anpassning av fysisk lärmiljö som du gjorde?

En del av anpassningen blev ju att rent praktiskt kunna placera alla elever i klassrummet i närheten av sin handledare. Ibland i samma klassrum, ibland delade jag gruppen i två salar. När vi gick över till distansundervisning hade jag ett digitalt huvudmöte där alla elever, handledare och jag var på plats, medan varje elev och handledare sen dessutom hade ett möte för respektive språk så att de kunde översätta och fråga på sitt eget språk medan jag pausade och gav utrymme för det i huvudmötet.

Undervisningen anpassades för att hinna med och stanna upp emellan. Det tar mycket längre tid för varje moment om det ska förklaras två gånger (svenska + modersmål) och det tog lite tid för mig att hitta en lagom balans i vad som var rimligt att hinna med. Till en början kände jag hela tiden att ”jag kommer ingenstans” eftersom allt tog längre tid, men sen lärde jag mig att i större utsträckning prioritera och effektivisera det jag ville få fram. Det som var svårt var att komma till någon djupare diskussion och förståelse eftersom det inte fanns tidsutrymme för det och för att flera av eleverna tyckte att fysiken var svår.

Jag anpassade också undervisningen i den bemärkelsen att jag ytterligare tänkte igenom mina ordval och att jag försökte ha med så mycket konkret material och visa som möjligt för att öka förståelsen. Jag delade också upp dem i mindre grupper för att de skulle kunna arbeta med sammanfattande frågor på två språk och för att de skulle kunna vara delaktiga i laborativa moment.

Hur vill du arbeta vidare med flerspråkiga lärmiljöer?

Jag tycker att det är bra att elever är starka i sitt modersmål för det stärker även de andra ämnena. Däremot tycker jag att det är viktigt att de lär sig centrala begrepp även på svenska eftersom undervisningen i huvudsak är på svenska och det är här de ska använda sina kunskaper. Därför tycker jag att det är viktigt att eleverna får begreppen och förklaringarna både på modersmål och på svenska, så att det inte bara blir anpassat och på det egna språket

Jag tycker också att det är viktigt att om man ska arbeta med flerspråkiga lärmiljöer att man ska ge samma förutsättningar för alla elever i samma klassrum/grupp. Det är svårt som lärare att ha en grupp elever med olika modersmål där kanske hälften av eleverna har stöttning på det egna språket och hälften inte har det eftersom man inte riktigt kan lägga upp undervisningen varken utifrån det ena eller det andra.