Om massutrotning, biologisk mångfald och en lärares vånda

Om massutrotning, biologisk mångfald och en lärares vånda

Att reagera på saker du ser och hör, på omvärlden och det som händer i den. Det vill vi alla men ibland är det svårt att veta hur. Inger Fuchs är en av de som ständigt driver framåt och involverar eleverna i det som händer på vår planet här och nu. Så här agerar hon efter att ha sett David Attenboroughs film Massutrotningen.

🙈… Blunda, hålla för öronen, gå och gömma mig?

Är detta vad jag vill göra då jag ser David Attenboroughs “Massutrotningen” (Svtplay)?
Filmen, jag ser handlar om den biologiska mångfalden och hoten mot den och jag våndas.

Ja, filmen svider, jag lider. Jag kan knappt sitta still när jag ser det nästan timmeslånga programmet.

Är det, vad du också vill göra? Blunda? Hålla för öronen?
Jag förstår din känsla att vilja gå ifrån filmen, gå ifrån verkligheten, låtsas som om allt är som vanligt. Det som berättas i filmen är ju knappt uthärdligt.

Nej…. det går inte att stänga ögonen och hålla för öronen.
Insikten och kunskapen går inte att undvika, blunda för, ignorera. Denna massutrotning har pågått länge och den pågår nu! Den biologiska mångfalden minskar i en rasande takt. Siffror som visar på andelen arter som är hotade eller riskerar att hotas, nämns av forskare efter forskare. Vi hör, 1 av 4, 60 % och 75 %, 1 miljon av 8 miljoner osv. Siffrorna och andelarna av djur och arter som dör ut, landar som ilskna getingar i mina öron. De surrar förtvivlat och argt.

Sen blir nästa fråga hur jag ska kunna möta eleverna med denna kunskap som filmen visar?
Jag inser snart att det är min skyldighet, mitt ansvar, min möjlighet att inte blunda,  inte välja bort, inte tysta ned.
Kanske har du liknande funderingar? Det som skapar nästan ångest vill man oftast undvika. Det är mänskligt, men någonstans i kroppen flyttar då oron in och den behöver sättas ord på, den behöver eldas med kraft och vilja och mod.

Kraften ska användas.

Så hur tänker jag göra? Jag, som är lärare för ett härligt gäng elever i åk 6.

Jag har redan startat en uppgift i geografi och samhällskunskap som handlar om länder i världen. Vi har utifrån olika begrepp gjort jämförelser mellan länderna med hjälp av statistik. Eleverna har tolkat siffror om barnadödlighet, rent vatten, antal år i skolan osv. Vi har gjort tolkningar och försökt förstå varför det ser ut som det gör och vilka lösningar som är viktiga för att förbättra för utsatta  människor i världen. All statistik finns samlad på globalis.se. Globalis hanteras av FN-förbundet och är en interaktiv världsatlas där du kan se skillnader och likheter genom siffror, diagram och kartor. Globalis startade 2003 av det norska FN-förbundet, men är nu översatt till svenska, danska, finländska och isländska. Siffrorna bygger på statistik från olika FN-organ samt Världsbanken. Vi använder det ofta till att till exempel jämföra länders förutsättningar, förklara de globala målen och se i statistiken vad som är utmaningar att lösa. Vi kan se religionernas utbredning, lära oss fler ämnesbegrepp och tolka geografiska verktyg etcetera.

Uppgiften som delades på classroom såg ut så här (länk till google-dokument)

Eleverna fick “resa” runt i världen och ett av uppdragen var att de fick studera världskartorna i Globalis och sedan studera kartan över biologisk mångfald. Testa gärna genom att själv klicka in på BIOLOGISK mångfald i vänsterspalten. Flytta dig mellan år 1700 till 2000 till 2050. Fundera över färgerna? Vad innebär rött? Svart? För en del elever upptäckte jag att begreppet biologisk mångfald behövde förklaras och fördjupas. Varför är biologisk mångfald viktig? Vad betyder mångfald?

En elevs svar på uppgiften om biologisk mångfald

“ De sakerna vi köper produceras i de fattiga länderna. Där finns det inte någon stark stat som kan hjälpa till med att rena vattnet och kemikalierna som släpps ut. Därmed så förstörs den biologiska mångfalden. Sedan på 2050 talet så är det fortfarande de utsatta länderna som tillverkar våra onödiga saker som vi köper fast vi inte behöver. Där det bor människor är det svart och svart menas med att det nästan inte är någon biologisk mångfald. Alla växter och djur har försvunnit medans man har byggt på all mark. Alla djur har fått flytta. Sedan där det inte bor någon som till exempel i norra Kanada är det helt grönt på kartan. Det betyder att det är väldigt många olika arter av djur och växter. Djuren har inte dött utan får leva kvar i samma klimat som de levt hela sitt liv i. De behöver inte anpassa sig efter människan utan lever efter naturen.”

Uppgiften fortsatte därefter, där eleverna skulle göra jämförelser med Sverige, samt fördjupa sig i några av de Globala målen, samt därefter göra kopplingar till Barnkonventionen.
Vad såg de? Vad upptäckte de? Hur gick diskussionerna? Var fanns frågetecken?
Avslutningvis fick de svara på hur det var att arbeta med verktyget Globalis.

Exempel på en elevs svar om verktyget Globalis

Jag tycker att globalis har varit väldigt bra att jobba med. Mycket lärorikt och intressant enligt mig. Läser man i en lärobok som vi nästan alltid gör så blir det lite långtråkigt efter ett tag och man kan inte på samma sätt göra jämförningar och se likheter och skillnader. När man sett över världskartorna och statistiken så har man också kunnat förstå att mänskligheten påverkar väldigt mycket

Men nu när vi jobbat med globalis så har man kunnat se från olika perspektiv och vilka områden och länder som har dålig mångfald och kunna jämför nu och då. Även att kunna jämföra statistiken mellan länder och märkt att de rikare länderna har oftast bättre än de fattiga. Och kunna läsa anledningar till varför det är som det är.

Det har varit ett betydligt roligare sätt att lära sig på. Så skulle gärna kunnat jobba med globalis igen.

Jag kommer att fortsätta detta påbörjade arbete, genom att visa film för eleverna, även då den svidande filmen av David Attenborough, “Massutrotningen” (se ovan)

Vi kommer att ladda med frågor som; Hur kan vi gå vidare? Hur kan vi påverka? Vad kan man göra? Vad kan jag förändra? Vilka kontakter kan tas? Vilka samarbetspartners kan vi hitta?

Filmen “Massutrotningen” kommer  jag att dela upp i lämpliga delar. Av de 52 minuterna kommer jag att visa sista delen på 12 minuter och delar av första halvan, summa cirka 28 min. Den som sedan vill se hela, får göra det tillsammans med en vuxen därhemma.

Filmen “Kiss the ground”, från Netflix, handlar om jorden och hur sättet vi odlar, kan binda kol i stora mått, se trailer här. Det finns också en aktiv sajt, www.kissthegroundmovie.com Här finns hopp att hämta! Även denna film kommer jag att låta eleverna se och då som en förkortad version, cirka 45 min, anpassad för skola (men på engelska).

Men vi får inte glömma,
för att vilja påverka, behöver man också uppskatta, värna, förstå vår del i naturen och vårt beroende av den.
Hur kan vi då öppna upp för att visa vördnad för naturen? Dess mirakel och makalösa liv?
Jo, genom utflykter, genom närstudier,  genom att vara nära det som sker. Ute… för att känna, dofta, se och  förstå.

Kanske behöver du som jag, få egen kunskap. Välj då till exempel att gå via  Vetenskapsradion På djupet, “Vart går gränsen för arternas försvinnande?” Sveriges radio P1. Liknelsen med med nitarna i flygplanet säger mycket.

Eller så lär du dig genom Johan Rockströms förklaringar i den filmade föreställning  “Performance Lecture: Om vår stund på jorden” (54 min). Denna kommer jag att dela som tips till kollegor och vårdnadshavare. Johan Rockström, är förresten professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
Vilken kopp vill vi vara i och varför vill vi inte trilla över kanten?

Likaså kommer jag att önska att så många som möjligt ser David Attenboroughs senaste långa film, 1,23 h, “Ett liv på vår planet”, (Netflix), se trailer här.
Ett vittnesmål! Det är ett mycket starkt vittnesmål.

Vad ska du starta med? Vad ska du fortsätta med? Vad ska du sluta med?
Med vem ska du prata? Hur kan du påverka?

Vi kan tillsammans! Det måste gå!

Mer att läsa för att förstå om biologisk mångfald, utifrån ett skånskt perspektiv, finns här: Lärarhandledning hotade arter från Länsstyrelsen Skåne (2010) som kopplas ihop med filmerna Hotade arter i skånsk natur, del 1 och Hotade arter i skånsk natur, del 2.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *