Praxisalfabetet som stöd i språk-, läs- och skrivinlärningen på Vindögatans förskola

Arbetslaget på avdelningen Körsbäret på Vindögatans förskola har lång erfarenhet av att arbeta med språkutveckling. Här berättar Sandra, Gunilla och Linda hur praxisalfabetet hjälpt både äldre och yngre barn att utveckla språk- och läsmedvetenhet samt medverkat till att flera barn knäckt läskoden.

Hur kom ni på att ni ville använda praxisalfabetet?

Vi har i flera år arbetat med metoden TAKK, (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och känt att det är ett utmärkt komplement tillsammans med tal, som stöd vid språkutveckling i barngruppen.

Men vi upptäckte att när man har barn med språksvårigheter eller språkstörningar behöver man ytterligare verktyg och metoder för att få stöd med barns språk-, läs- och skrivinlärning. Genom vår specialpedagog samt logoped kom vi i kontakt med praxisalfabetet och hur man arbetar med det.

Hur har ni använt praxis i barngruppen?

Varje vecka presenterar vi en ljudbild/bokstav som finns i vår ljudväska. Praxisbilden/bokstaven sätts upp i en ram för att synliggöra den extra. Bilderna i praxisalfabetet låter barnen göra en koppling mellan bokstavens utseende och dess ljud med stöd av en bild som iscensätter ljudet.

Vi arbetar med Praxis dagligen i olika vardagssituationer och sammanhang. Vi väver in det i våra samlingar, projekt, i bilder, sångstunder, sagoläsning, lekar, utedagar osv. Vi är lyhörda för vad som intresserar barnen och utvecklar undervisningen med Praxis efter det.

Vi har praxisalfabetet uppsatt på väggar så att barnen kan peka och samtala kring bilderna. På våra dörrar har vi även satt upp några få praxisbilder som bildar ett “lösenord”. Detta lösenord måste man säga varje gång man passerar dörren. Framför dörren stannar de upp och härmar språkljuden i tur och ordning och på detta sätt ljudar lösenordet. Glädjen och stoltheten de utstrålar är fantastisk när de medvetet förstått att de kan ljuda/läsa lösenordet.

Varje vecka väljer och byter vi pedagoger ut språkljuden till nya lösenord. I början valde vi att sätta upp ett ord med två språkljud för att alla skulle få en positiv känsla av att klara av det. Därefter utökade vi med flera språkljud för att utmana dem vidare.

URs tv-serie Livet i bokstavslandet använder vi också i vårt arbete med Praxis. Programmet fokuserar på fonologisk medvetenhet, kopplingen mellan bokstäver och bokstavsljud samt rimförmågan.

Praxiskedjan – en självrättande kortlek, är ett annat material som vi använder i barngruppen. Barnen berättar kortets ljud för varandra och ljudar ihop ljuden till ett ord. En bild på ordet som bildades finns på ett nytt kort som nästa barn får ljuda ihop. Spelet avslutas när en stjärna visas.

När förstod ni att detta hjälpte flera barn i gruppen?

Vi upptäckte att de äldre barnen blev medvetna om att ljud bildar ord och att självförtroendet hos dem byggdes upp kring att faktiskt kunna ljuda och läsa bilderna. De yngre barnens nyfikenhet av praxisalfabetsbilderna växte. De stod och pekade och härmade språkljuden till bilderna. De kunde samtala om vilken bokstav, vilket ljud, deras namn började på och vilka fler de hade i sitt namn.

Andra utvecklingsområden vi såg och hörde var att de flesta av “våra” barn hade knäckt läskoden i år när de tog steget vidare till förskoleklass. En 3,5 åring som läste en lättare bok. En 2 åring som pekade och ljudade olika barns namn på lådor. Vi har på så sätt kunnat följa barnets utveckling samt med nya anpassade övningar utmana barnet på varje nivå i utvecklingen mot språkande, läsande och skrivande.

Vad säger barnen själva?

Barnen är nyfikna, intresserade, engagerade samt delaktiga i arbetet med Praxis.

De påminner oss om vi glömt säga lösenordet när vi gått in genom dörren eller om vi glömt byta bilder på nya språkljud. De kan själva komma med förslag på olika lösenord utifrån de språkljud vi arbetat med. De tar själva initiativ till aktiviteter och samtal i olika sammanhang kring Praxis. Det kan till exempel vara att något barn upptäcker att Fil börjar på samma bokstav som raketen låter Fffff, och så visar barnet med sitt finger en raket som flyger samtidigt som hen ljudar bokstaven. Det kan även vara att barnen skriver en lista på alla F/f -ljud de kan komma på.

En dag på vår utedag sa ett barn att löv börjar på ljudet L/l (och samtidigt ljudade hon bokstaven Lllllöv) som vi hade presenterat den veckan. Sedan “bubblade” alla barn på ett lekfullt sätt olika ord som de kom på språkljudet L.

Det här materialet har på ett roligt och motiverande sätt gett varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att språka, läsa och skriva. Men också en utveckling av barnets självkänsla, där barnet får känna tillit till sin egen förmåga, att våga och att lyckas.

Hur har detta utvecklat er pedagoger?

Det har gett oss inspiration, kunskaper, erfarenheter och glädje till ett nytänkande och utvecklande arbetssätt. Ett arbetssätt där vi kan bidra till kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande i alla åldrar.

Att arbeta inkluderande, låta alla få vara med och ta del av praxis stor som liten med svårigheter eller utan svårigheter, då känner vi en glädje när det ger så fina resultat.

Vem tycker ni ska använda praxis?

Alla som arbetar med barn från 1 års ålder och uppåt.

“Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap” (Lpfö 18)

“Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman” (Lpfö 18).

Vilka tips har ni till andra som vill testa praxis?

Att man kan arbeta med hela barngruppen och behöver inte “peka” ut barn med språksvårigheter eller språkstörningar.

Att man hittar en bra struktur på hur man introducerar materialet.

Utgå från de didaktiska frågeställningarna och skynda långsamt!

Detta är ett spännande och lustfyllt verktyg att erfara och leka med och vi anser den bästa vägen till en god fonologisk medvetenhet. Dessutom kan materialet användas redan från mycket tidig ålder.

Vad är det bästa med att arbeta på er förskola och avdelning?

Att få arbeta åldersblandat i åldrarna 1-5 år. Och få se vilket meningsfullt lärande vi ser att det är och vad det utvecklar barnen i deras lärande. De yngre barnen ser, lär och inspireras av de äldre barnen samtidigt som de äldre får känna sig viktiga och betydelsefulla när de får visa de yngre barnen.

Vi ser ett fantastiskt samspel mellan barnen. Nyfikenhet och intresse som smittar, att det är roligt och meningsfullt att leka och lära sig nya saker tillsammans. Tryggheten, det sociala samspelet, dialogerna och glädjen som lägger grunden för det livslånga lärandet.

Kan ni beskriva er själva med en mening?

Vi brinner för att barnen ska få vara i centrum genom att vara nyfikna, intresserade och medforskande pedagoger, som vill att barnen ska känna glädje och trygghet i en lärorik miljö.

Kontaktuppgifter
Följ Vindögatans förskola på Instagram @vindoforskola

Vill du också bidra med en egen berättelse? Klicka här