Högläsning som bas för all kunskap

Lyckad undervisning i mitt klassrum

Mitt namn är Maria Tufvesson Westgaard. Jag arbetar sedan 16 år på Västervångskolan i Landskrona.  Jag utbildade mig på Borås högskola till Sv/So lärare åk 1-7. Jag passade då också på att utnyttja att även Bibliotekshögskolan fanns där och läste utöver min utbildning även 20p ”Barn och ungdomslitteratur” något jag aldrig ångrat. Idag undervisar jag i årskurserna åk 1-3.

Jag har haft turen att arbeta under en tid då mycket hänt inom skolans värld. Vi har gått ifrån att ha sett oss som färdigutbildade och jobbat på med vår kunskap i egna klassrummet till att inse att vi lever i förändringens tid. Vi har öppnat upp våra dörrar, börjat dela med oss av våra olika kompetenser och förstått att vi måste lära nytt i samma takt som våra elever. Inte alltid lätt men alltid givande och roligt. Sen ett par år är jag också förstelärare i Svenska och entreprenöriellt lärande.

Jag har nu fått uppgiften att dela med mig av ett konkret exempel på lyckad undervisning från mitt klassrum. Tankarna på vad jag vill föra vidare till er har varit många. Vill ju gärna briljera lite och komma med något nytt och spännande. Men har nu bestämt mig för att lyfta fram basen i all min undervisning som är att arbeta för språkutveckling och ökad läsförståelse. Utan språk eller förståelse för vad vi läser är det ju mycket svårt att lära sig. Att detta arbete är viktigt och stöds av forskningen känns nästan onödigt att nämna här. Jag hoppas att ni alla tagit del av t.ex. Barbro Westlunds forskning och hennes böcker,  Att undervisa i läsförståelse- Lässtrategier och studieteknik”.

Högläsning som bas för all kunskap

Jag försöker att läsa högt för eleverna vid minst ett tillfälle per dag. Jag har nästan alltid en avsikt med valet av bok. Det kan vara ett ämne vi behöver lyfta, en första bok i en serie för att de på egen hand ska vilja läsa vidare i den eller för att få insikter från en annan tid eller kultur. Ibland är det en elev som rekommenderat den och då blir det ett tillfälle för mig att lyfta den eleven lite.

Jag strävar alltid efter att jag själv ska ha läst boken innan, för att kunna förbereda mig på samtalsämnen och ord som eventuellt behöver lyftas. Det gör också att jag kan läsa boken så mycket bättre. Jag väljer också oftast böcker som inte är för långa och tar för lång tid att läsa ut. Vill hinna läsa många olika böcker och presentera många olika genrer för eleverna för att sprida läslust till så många som möjligt. Tegelstenarna lämnar jag därför därhän hur bra de än är.

Alla elever får en liten skrivbok där det finns möjlighet för dem att göra egna bilder till berättelserna och att skriva ner ord och begrepp de vill få förklarade. Att eleverna har boken att skriva/rita i gör att de elever som har svårt för att sitta still lättare kan ta till sig berättelserna. Endast blyertspennor används för att färgpennorna tyvärr lätt blir ett störande moment .De skriver också in böckernas titlar efterhand som jag byter bok.

Alla eleverna ser när de kommer in i rummet på tavlan vilka förväntningar jag ställer på dem under tiden jag läser med hjälp av de illustrationer som illustrerar de olika lässtrategierna som presenterades av ”Läsandeklass”. Dessa kan växla.

  • Konstnären, rita bilder till som passar till det jag läser.
  • Detektiven, skriv ner ord du tycker vi ska lyfta efteråt.
  • Cowboyen, sammanfatta och berätta innan vi börjar vad som hände förra gången vi läste. Används då någon varit borta och missat, eller om det gått någon dag sen vi läste sist.
  • Spågumman, vad kommer hända framöver, hur kommer detta sluta?
  • Reportern, hjälper oss hitta ledtrådar under ytan för att bättre förstå vad vi läser.

När jag läst klart får eleverna lyfta de ord som de tycker vi behöver förklara. Det är alltid de andra eleverna som först ges tillfälle att försöka förklara dem. Detta har gjort att det är spännande att lyfta orden och det gör också att man är en bra detektiv. Eleverna bekräftar också den som lyft ordet positivt liksom den som kan förklara det bra. Ibland frågar jag vem mer vill få ordet förklarat och då räcks nästan alltid några händer till upp. Jag får då tillfälle att säga – så bra att du fångade in det ordet så vi alla nu kan få det till oss. Jag får ibland också själv lyfta ord som jag tror behöver förklaras som ingen av eleverna lyft. Detta gör jag också i förväg, innan jag läser om det är ett ord som jag tror många inte kommer förstå och som är viktigt för innehållet.

När vi är klara med orden får också de som vill visa bilden de gjort för de andra.  De ska då också med ord beskriva vad de valde i berättelsen att illustrera. Här tränas också eleverna i att skapa inre bilder, göra bilder som passar till texterna och att muntligt berätta för gruppen.

Jag kan sedan också lyfta frågeställningar anpassade till mitt mål med berättelsen. Just nu läser vi boken ”Monstret i natten” av Mats Stranberg och Sofia Falkenhem. Det var vår bibliotekarie Anita Nordehammar, en ovärderlig resurs på Västervångskolan som rekommenderade den. Det visade sig bli ett utmärkt val i dessa ”Clown tider”. Den handlar om en liten kille som förvandlas till ett monster på nätterna som sätter skräck i samhället han bor i. Monstret som är snällt och bara drömmer om att bli klappat blir i folkmun ett oerhört ruskigt monster. Det sprids falska rykten som gör honom värre och värre. Folk sprider saker som han aldrig gjort som sanning. Den har varit en stor hjälp i arbetet med att få ner elevernas rädsla för clownerna.

Strategierna i övriga ämnen

Eftersom detta görs så ofta blir det ett naturligt inslag i övrigt textarbete. De olika strategierna hjälper oss också att plocka ut det viktigaste i faktatexter, plocka ut stödord och illustrera våra faktatexter. Eftersom vi så ofta tränas i att återberätta i grupp gynnar det oss också i övriga muntliga framställningar. Att prata om ord på olika sätt är också ett naturligt inslag för mina elever.  Jag gläds ofta av att eleverna på eget initiativ sitter och diskuterar olika ord, plockar sönder dem i mindre delar och försöker fantisera ihop en betydelse. De elever som har ett annat hemspråk och oftare behöver förklaringar ses som goda detektiver och ofta ordhjältar av mig då de ibland lyfter ord som jag trott alla eleverna förstår men det visar sig att så är det inte alls. Nu senast var det ordet torg, endast två barn i gruppen kunde beskriva vad det var. Det skulle jag ha missat.

Hur får jag in mitt uppdrag som förstelärare i entreprenöriellt lärande i detta? Kort, det handlar om ett förhållningssätt för de lägre åldrarna. Att arbeta så de olika ”entreprenöriella kompetenserna” utnyttjas och tränas. Entreprenöriellt lärande innebär enligt skolverket att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet,självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Jag anser att detta sätt att arbeta med högläsning gynnar dem alla.

Tack för att du läst så här långt. Hoppas du kommer få användning av något av det under din fortsatta högläsning med dina elever.

Maria Tufvesson Westgaard
Förstelärare på Västervångskolan Landskrona stad

Boktips för er som är nyfikna på entreprenöriellt lärande

  • Skolverket ”Skapa och våga” Om entreprenörskap i skolan.
  • Skolverket ”Forskning för klassrummet” Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *