Ringstorpsskolan: En skola i rörelse

Två lärare i en idrottshall

På Ringstorpsskolan är rörelse inte bara en aktivitet, utan en självklarhet. Skolans ledning har prioriterat detta bland annat genom att anställa utbildade idrottslärare i alla årskurser och införa mobilförbud på rasterna, vilket uppmuntrar eleverna att vara aktiva och leka mer. Skolan deltar i olika rörelsesatsningar och de satsar på hälsa och välmående även utanför skoltiden.

Gunilla Bengtsson är förstelärare i idrott och Mitch Ewertzh lärare i fritidshem och idrott och hälsa på skolan.

Varför har ni på Ringstorpsskolan valt att satsa på rörelse, idrott och hälsa?

– Det finns en lång tradition på Ringstorpsskolan när det gäller rörelse och idrott. Lek och rörelse under skoldagen och på fritids “satt i väggarna” innan alla rapporter om att dagens barn och unga är mer stillasittande än tidigare och rör sig för lite. Rörelse är en självklarhet på Ringstorpsskolan. Vi har också utbildade idrottslärare i alla årskurser och vi har alltid haft mobilförbud på raster, vilket leder till att eleverna leker och är betydligt aktivare.

– Vårt läge i staden gör att vi har nära till det mesta, teatern, konserthuset och till Pålsjöskog. För oss är det en självklarhet att ta sig dit gåendes. Det finns även en hög kompetens på skolan om rörelsens betydelse för inlärning, arbetsro och välmående. Detta innebär att rörelsepauser ingår som en naturlig del av skoldagen.

Vad innebär det att ni på skolan är med i Rörelsesatsning i skolan?

– Det betyder framför allt ett stort stöd från RF Sisu Skåne. Erbjudande om fortbildning, nätverksträffar, material och inspiration. Från skolans sida gäller det att vi lever upp till de förväntningar som deltagande i Rörelsesatsningen är, nämligen att få fler elever aktiva.
Riksidrottsförbundet valde 2024 ut Ringstorpsskolan som fokus skola inför Idrottens dag.

Varför tror ni att just ni blev utvalda?

– Det är troligen för vårt långvariga arbete med rörelse på skolan. Skolans engagemang, driv och att vilja utvecklas och utmanas. Allt för att få fler elever i rörelse.

Ni är duktiga på rastaktiviteter. Hur gör ni och hur ser elevernas deltagande ut?

– Vi har en aktivitetsvagn som finns ute på rasterna där aktiviteterna leds av utbildad pedagog. Eleverna kan låna material eller delta i lekar eller utmaningar exempelvis med rockringar eller hopprep som ansvarig för rastaktiviteterna leder. Vi ska återinviga vår lekbod efter att skolans omfattande takrenovering är avslutad. Det kommer då finnas nytt och mer material till utlåning.

– Deltagande på de organiserade rastaktiviteterna vi har är mycket högt. Eleverna är delaktiga i inköp av material men även i vilka lekar som ska göras. Vi utgår ifrån vilka intressen eleverna har just nu och skapar lekar utifrån det. Ett exempel är ett datorspel som gjordes om till en lek med mycket rörelse i.

Hur påverkas elevernas prestationer och välmående av arbetet?

– När eleverna deltar i planerade rastaktiviteter får de möjlighet att ha något att göra på rasten. Detta skapar meningsfullhet och ett socialt sammanhang genom lek och rörelse med andra, vilket i sin tur leder till välmående. Elever som är aktiva på rasten ger färre konflikter vilket leder till lugnare lektioner.

Vilka mål har ni för det här arbetet?

– Vi har som mål att alla årskurser ska arbeta med rörelsepauser. Sen har vi också en ansvarsgrupp på skolan som planerar gemensamma hälso- och rörelseaktiviteter för våra elever. Vi ser att rörelse tillsammans med andra åtgärder skapar ett lugn och en bättre arbetsro på lektionerna. Projektet för årskurs 6 på skolan, Aktivitet förebygger, är beforskat via Lunds universitet. Det ska bli spännande att följa resultaten.

– Vi genomför också utvärdering av rastaktiviteter. Resultat från den utvärderingen ger svar på vilka aktiviteter som är mest populära och vad eleverna önskar sig mer av.

Berätta lite om era olika satsningar för att främja hälsa och välmående.

– På idrottslektionerna ger vi eleverna möjlighet att upptäcka vad och vilka möjligheter närområdet har samt vilka idrottsföreningar som finns. Vi gör detta genom att tillsammans med eleverna skanna av området runt skolan för att upptäcka vilka möjligheter det finns för rörelseaktiviteter utanför skoltid. Eleverna får också undervisning om, helt utan pekpinnar, vikten av att vara aktiv enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande.

– Fritidsverksamhetens alla avdelningar använder gymnastiksalen varje vecka. Fritids har även samverkan med föreningslivet genom Rörelsesatsningen i skolan. Genom den satsningen bjuder vi in föreningar till både idrottslektioner och fritids. När föreningen kommer till skolan, får alla elever möjlighet att prova, vilket ofta leder till att någon elev börjar på en sport. Andra aktiviteter som främjar att eleverna börjar med en egen sport är planerade pedagogiska rörelseaktiviteter utomhus samt promenader till olika aktiviteter.

Läs mer om Rörelsesatsningen i skolan på RF SISU Skåne (rfsisu.se)

– Under vårterminen och höstterminen 2024 har årskurs 6 deltagit i pilotprojektet Aktivitet förebygger. Eleverna har under 6 veckor på skoltid provat cirkus, dans, taekwondo och funktionell träning utomhus. Det är inom ramen för skoldagen som förlängts men det har genererat att en del elever börjat på en aktivitet på sin fritid. Eftersom två av aktiviteterna är på Tryckeriet, har alla elever upptäckt och fått se vad de har att erbjuda för aktiviteter efter skolan.

Koppling till Lgr 22

Syfte: Eleverna ska genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla goda levnadsvanor i syfte att kunna påverka sin hälsa genom livet.

Centralt innehåll åk 1-3 och 4-6 Hälsa och levnadsvanor: Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön.

Eleverna får även lära sig på idrotten om hur man kan idrotta och vara aktiv i sin närmiljö utan att vara med i en förening.

Exempel: Styrka och kondition eller intervallträning med kroppen som belastning hemma, i trädgården eller på en lekplats.

Vid ämnesövergripande arbetsområde finns samarbete mellan ämnena exempelvis geografi och orientering, biologi – kroppen – träning m.m. Eftersom det är alla pedagogers ansvar enligt Lgr 22.

Skolans uppdrag: Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen, genomför alla någon form av rörelse under skoldagen/lektionerna.

Hur arbetar ni för att inkludera alla?

– Att skapa en trygg miljö, där alla vågar, vill prova och utmana sin rörelseförmåga, arbetar vi mycket med på idrotten. På idrottslektionerna gör vi anpassningar på både individnivå och på gruppnivå genom differentierad undervisning. Vi ger bildstöd på hur lektionen ser ut men även på aktiviteter, material och redskap. Anpassningar görs även av rörelserna genom olika nivåer/spår att välja mellan vid ett rörelsemoment.

– Vi engagerar eleverna precis på samma sätt som en lärare gör i klassrummet om en elev inte är så engagerad i exempelvis matte. Den viktigaste uppgiften är att bygga en relation med eleven.

Vilka utmaningar har ni stött på och hur har ni överkommit dem?

– En utmaning är elevers självbild av att inte kunna och därmed ej våga prova. Därför arbetar vi aktivt med att skapa trygghet hos eleven och gruppen och vi pratar om våra olikheter. Vi organiserar aktiviteterna så att kö inte uppstår utan det blir ett flöde i rörelsemomenten. Vi har minimalt med tävlingsmoment och inga utslagningslekar. Vi som undervisar ger eleverna tydliga förväntningar, stöd och uppmuntran.

Den här delen av hemsidan visar innehåll från YouTube. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.

Inför Idrottens dag 2024 blev Ringstorpsskolan utsedd till fokusskola av RF-SISU. Att bli utvald skola innebär att skolan får extra stöd i planeringen av idrottsdagen och att RF-SISU Skåne har personal på plats vid genomförandet.

Se filmen om Idrottens dag på Ringstorpsskolan i klippet ovan eller på den här länken (youtube)