Så väcker ni läslusten tillsammans – skolbibliotekarien tipsar
Varför är det så viktigt att läsa? För eleverna handlar svaret ofta om att klara skolan eller att lära sig nya ord. Men för skolbibliotekarien Emelie handlar det också om något större. I nära samarbete med lärarna arbetar hon för att öppna dörrar till nya världar, för att göra läsningen till en lustfylld upplevelse, inte bara en prestation. Hon vill att eleverna ska hitta läsningens flow.
– Ofta när man pratar med barnen om varför läsning är viktigt, säger de att det är för att man ska kunna gå i skolan och lära sig nya saker och så. Då brukar jag lyfta att det också är för att det är kul!
Emelie Andersson, skolbibliotekarie på Slottsvångsskolan och Musikgrundskolan Synkopen i Helsingborg, brinner för att bredda bilden av vad läsning är. I skolans värld blir läsning lätt knutet till prestation; det är en demokratisk rättighet, man ska kunna ta till sig information och utöka sitt ordförråd. Det är viktiga aspekter, men Emelie menar att vi riskerar att tappa bort det som faktiskt får eleverna att vilja läsa: upplevelsen.
– Med de lite äldre eleverna pratar jag ofta om att känna en ”flow-känsla”. Om att när man kan läsa riktigt bra så tänker man inte ens på att man läser, för att man liksom lever i den världen. Just det lustfyllda med läsningen, säger Emelie.
När vi träffas i biblioteket har den årliga nationella barnboksveckan just passerat, och även den nationella läsdagen.
– Temaveckor som barnboksveckan blir ett naturligt tillfälle att påminna eleverna om vilken lyx det faktiskt är att ha böcker så nära till hands. Men det viktigaste arbetet sker i vardagen, menar Emelie.
Läraren är nyckeln
Att ha ett välfyllt skolbibliotek är en unik resurs, men böckerna gör ingen nytta om de bara står på hyllan. Här spelar samarbetet mellan bibliotekarie och lärare en avgörande roll. Emelie betonar att hon som skolbibliotekarie kan tipsa och inspirera hur mycket som helst, men det är lärarna som eleverna lyssnar mest på.
– Jag brukar säga till lärarna: ”Jag kan stå och prata mig blå om olika tips. Men om ni tar upp boken och säger ’åh, den här vill jag läsa’, då vill alla läsa den.”
Eleverna påverkas väldigt starkt av vad deras mentorer tycker och tänker.
– Det kan vara så enkelt som att jag har lärare som skrattar åt mina skämt under en bokpresentation. När de gör det, då skrattar också alla barnen. Det signalerar att det här är något roligt och viktigt.
Att våga utmana med vägledd läsning
Samarbetet öppnar också upp för att läsa litteratur som eleverna kanske inte hade valt själva. Medan den fria läsningen är viktig för lusten, fyller den vägledda läsningen en annan funktion.
– Genom vägledd läsning kan vi introducera något som är svårare och visa dem nya världar. Annars, om de bara får välja fritt, stannar de ofta vid det bekanta. Att samarbeta är ett sätt för mig att kunna jobba framåt. Genom att komplettera läsningen med textsamtal kan vi gå på djupet i vad texten förmedlar och möjliggöra för eleverna att komma åt och bredda sina kunskaper, förklarar Emelie.
Ett exempel på detta är ett samarbete med en biologilärare i årskurs 8. Där läser klassen boken Våga längta och Lättare i mörkret av Anna Ahlund, som handlar om en kille som utger sig för att vara tjej på nätet. Boken kopplar an till ämnen som sex och samlevnad, men ger också en ingång till att diskutera nätetik och identitet.
– Jag inleder med högläsning och därefter har vi textsamtal. Det ger en helt annan dimension än om de bara läst boken tyst för sig själva. Ett mål i biologiämnet är det här med en sund relation, så det pratar vi om. Det leder till diskussioner om deras vanor på sociala medier, om att ljuga på nätet till exempel.
Emelie menar att en av de stora fördelarna i undervisning är att hon kan använda boken och texten som svar på frågor som dyker upp. Boken blir utgångspunkten men fungerar också som skydd för det pinsamma eller lite jobbiga.
Högläsning – det bästa tipset för att väcka läslust i klassrummet
Ett av Emelies mest konkreta tips för att väcka läslust är att prioritera högläsningen. Hon beskriver det som en oslagbar metod som fyller flera funktioner samtidigt. Dels är det en social aktivitet som stärker gruppen genom den gemensamma upplevelsen, dels ger det utrymme för spontana reaktioner som tyst läsning sällan gör.
– Det blir en helt annan sak än när de läser själva. Jag ser ibland hur eleverna knappt kan hålla sig, de ropar ”Nej! Så kan det väl inte vara?”. Det spontana engagemanget i klassrummet öppnar upp för samtal som man kanske inte hade kunnat ha annars.
Det finns också en viktig språklig aspekt som hon ofta lyfter fram i dialogen med lärarna: skillnaden mellan tal och skrift.
– Vi får aldrig glömma att högläsning är skriftspråk som talas. Det skiljer sig från vårt vanliga talspråk, och att eleverna får höra det gestaltas gemensamt är otroligt värdefullt.
Att få in högläsning i en stressig vardag kan verka svårt, men det kan också bara handla om att ta vara på de små tillfällena.
– Behöver man peta in 20 minuter svenskatid någonstans i schemat? Då är det det perfekta tillfället för högläsning. Bara sätta sig ner och läsa.
Att synliggöra alla språk
En annan viktig del av skolbibliotekets uppdrag är att spegla elevernas verklighet. På Emelies skola talas många olika språk, och intresset för böcker på modersmålet är stort.
– Många elever frågar: ”Har du någon bok på mitt språk?”. Här har samarbetet med modersmålslärarna varit fantastiskt. Genom att lyfta fram böcker på alla de språk som faktiskt finns på skolan visar vi att litteraturen tillhör alla, oavsett bakgrund.
Just i samband med årets barnboksvecka ordnade modersmålslärarna en utställning på skolan där de på ett tydligt sätt kunde lyfta hur många olika språk som finns på skolan.
