Sandras tips för en matematikundervisning som passar alla

Publicerad: 2023-05-16

Sandra Lindgren heter jag och är lärare i åk 4 på Drottninghögsskolan. Jag har arbetat på Drottninghögsskolan i cirka 8 år och började min tid här som resurs. Då jag ständigt vill utvecklas tog jag mig självklart an lärarutbildningen och nu är jag här och brinner för mitt arbete varje dag.

Idag har jag en underbar åk 4 som jag får äran att spendera mina dagar med. I min roll som lärare brinner jag allra mest för förmågan att kunna bemöta och anpassa min undervisning utifrån alla elevers förmågor och förutsättningar. Vikten av att se alla mina elever varje dag är något som jag värderar högt och som jag tror är en vinst för både mig och framför allt mina elever.

Det som driver mig i mitt arbete är att se elevernas utveckling och att alla kan, bara de får rätt förutsättningar och att det är någon som tror på dem när de inte alltid tror på sin egen förmåga att lyckas. I klassrummet finns det många olika kunskapsnivåer och min ambition är att kunna tillgodose dessa och bemöta dessa på ett sådant sätt att eleverna får möjlighet att utvecklas och framför allt till ett lustfyllt lärande.

Nivåanpassa undervisningen med hjälp av strukturer för differentierad undervisning och kooperativt lärande.
Använd ett språkutvecklande arbetssätt, det främjar lärandet i alla ämnen.
Flytta ut klassrummet.
Låt eleverna vara fysiskt aktiva även under matematikundervisningen.

Då det råder olika kunskapsnivåer samt språkliga nivåer i klassrummet arbetar jag med differentierad undervisning samt kooperativt lärande. Jag utgår från en referensgrupp och därefter nivåanpassar jag åt båda riktningarna. Detta i form av anpassningar för förenklade uppgifter för de elever som behöver lite tydligare och enklare instruktioner till anpassningar för mer utmanande uppgifter för de elever som ligger långt fram i sina kunskaper.

Då vi har ett språkutvecklande arbetssätt på Drottninghögsskolan använder vi oss av bildstöd, både som stöttning i undervisningen men även för elever som exempelvis inte har de språkliga kunskaperna ännu. Någonting jag uppmärksammat är bristande begreppskunskaper hos eleverna och insåg snabbt vikten av att vi lärare använder rätt språk och begrepp i vår undervisning. I matematiken blir det tydligast när de språkliga kunskaperna brister och begreppsförståelsen är eftersläpande. Därav jobbar jag mycket med begreppen och är noga med att använda de ämnesspecifika begreppen i min undervisning och att koppla utförandet mot de begrepp som används.

Jag upplever att eleverna befäster sina kunskaper mer genom att vara fysiskt aktiva. Under en geometrilektion har vi först en kort genomgång där vi går igenom olika geometriska figurer och deras egenskaper. Eleverna får sedan färdighetsträna genom att mäta och beräkna omkrets och area. Därefter flyttar vi ut klassrummet och eleverna ger sig ut på skolgården för att leta geometriska figurer för att undersöka och mäta. Med hjälp av det insamlade underlaget får de sedan räkna ut omkrets och area. Detta arbetssätt skapar en större förståelse för metoderna samt vad det är som faktiskt ska beräknas och skillnaderna mellan omkrets och area.