Värdegrundsarbete i förskolan

2010 satt jag och funderade kring vilken kurs jag skulle läsa på universitetet till nästa termin. Mina ögonen föll på genusvetenskap och genuspedagogik, hmm detta lät ju intressant. Sedan dess såg jag inte världen på samma sätt längre och min egen resa ska vi inte tala om!

Jag förespråkat att vi inom förskolan skall fokusera på värdegrunden i läroplanen. Det är det tyngsta avsnittet i hela läroplanen. Fast enligt mig det som man kompetensutvecklas minst i. Det antas att alla skall kunna detta komplexa ämne med makthierakier, patriarkala ordningar, diskrimineringsgrunder, normkritiskt arbetssätt osv. Fast alla är vi en produkt av samhället vi vuxit upp i och våra föräldrars värderingar. 2010 startade en resa som jag inte riktigt fått gehör för att arbeta med men i rollen som förskolechef har jag valt att lyfta detta ämne till höjderna och även införliva Barnkonventionen.

Skolinspektionen och värdegrunden

Skolinspektionen har granskat förskolans arbete med jämställdhet. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det finns en stor risk att könsstereotypa föreställningar kan reproduceras och öka istället för att de synliggörs och ifrågasätts om jämställdhetsuppdraget genomförs på ett omedvetet sätt.

För att höja kvaliteten i förskolans verksamhet visar granskningen att:

• Huvudmän och förskolechefer behöver inkludera och tydliggöra förskolans jämställdhetsuppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet
• Förskolechefer behöver ge personalen kompetensutveckling samt möjlighet till reflektion så att de på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet kan utveckla ett aktivt och systematiskt jämställdhetsarbete med utgångspunkt i läroplanens uppdrag
• Personalen i förskolan behöver bli mer förtrogen med och gemensamt tolka jämställdhetsuppdraget i förskolans läroplan
• Personalen i förskolan behöver i större utsträckning vägleda pojkar och flickor så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras så att de får nya insikter utifrån ett jämställdhetsperspektiv

Värdegrundsarbete i förskolan

De grundläggande värden som förskolans och skolans värdegrund omfattar ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på.

Värdegrunden omfattar:

• människolivets okränkbarhet
• individens frihet och integritet
• alla människors lika värde
• jämställdhet mellan könen
• solidaritet mellan människor

Det är dessa värden som du som pedagog ska förmedla och gestalta. All personal ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma miljö.

Min kandidatuppsats behandlade pedagogers kompetens inom genusvetenskapliga begrepp samt vilket arbetssätt som pedagogerna valde för att arbeta med normer, värderingar, jämställdhet och genus. Min slutsats i uppsatsen blev densamma som Skolinspektionens två sista punkter. Pedagoger inom förskolan måste kompetensutveckla sig inom ämnet och bli mer förtrogen med det normkritiska arbetssättet.

Olika men lika

Några år senare återfinns jag i rollen som förskolechef och får i den rollen ta tag i Skolinspektionens två första punkter. Tillsammans med alla medarbetare väljer vi att arbeta vidare med Rädda Barnens material Olika men lika – att arbeta med barnkonventionen i förskolan. Under hösten har all personal haft en workshop där Tema 1 och Tema 2 arbetats igenom.

Tema 1 – Barnkonventionen

Syftet med detta tema var att få en baskunskap kring Barnkonventionen och att väva in denna i det dagliga arbetet.Syftet är också att pedagogerna när de nu har en baskunskap ska introducera detta i barngruppen. För de allra yngsta barnen handlar det om att få börja bekanta sig med Barnkonventionen, titta, lära och förstå i sin egen takt.

En av övningarna under Tema 1 var att rangordna artiklarna i Barnkonventionen som en pyramid. Alla är viktiga men hur ser vi på artiklarna om vi måste rangordna dem. Pyramiderna blev mer som moln när pedagogerna arbetade med att rangordna artiklarna.

Tema 2- Värdegrunden

Diskrimineringsgrunderna

För att inte bara ta sig an metodboken rakt av var det av största vikt att alla pedagogerna fick en bakgrund till vad det innebär om vi inte arbetar med att utmana samhällets alla normer. Vad kostar ett trångt innanförskap? Det kostar mycket pengar och en sämre hälsa och levnadsförhållanden för många människor.

”Det är en skam att vi lever i en tid då det är lättare att spränga en atom än en norm.” (Albert Einstein)

Att lyfta de sju diskrimineringsgrunderna – funktionsnedsättning, kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och ålder – var därför av största vikt för bakom dem gömmer sig en tillhörande norm.Det är dessa normer som du som pedagog skall utmana och ifrågasätta.

Diskrimineringsgrunderna                        Normer

• Funktionsnedsättning                            Funktionsfullkomlighet
• Kön                                                        Maskulinitetsnormen
• Könsidentitet, könsuttryck                     CISidentitet
• Etnisk tillhörighet                                   Vithet
• Religion eller annan trosuppfattning      Kristenhet
• Sexuell läggning                                    Hetreosexualitet
• Ålder                                                      Vuxenhet

Genom att se dessa normer så blir det klart och tydligt vad vi i förskolan har att arbeta med. Det går inte att arbeta med endast en norm i taget utan man måste arbeta med alla samtidigt. Då kommer vi genast in på begreppet intersektionalitet.

Intersektionalitet

Intersektionalitet är kunskapen om hur diskriminerande strukturer samarbetar med varandra. Det handlar om att du inte kan ha ett favorit perspektiv. det finns en metafor som är ”nu sätter jag på mig mina genusglasögon”.Då ser jag allt utifrån kön. Sedan tar jag av mig mina genusglasögon och då är allt som vanligt igen. Nej, så är det ju inte. Utan när vi har anammat ett perspektiv så är det ju som om vi har genomgått en ögonoperation, vi ser allt med andra ögon. När vi skall arbeta normkritiskt så behöver vi ha ett intersektionalitetsperspektiv, det duger inte bara att vi har ett par glasögon. Hur mycket vi än älskar dem! Vi måste åtminstone behärska minst sju par glasögon samtidigt!

Normkritiskt arbetssätt

Arbetssättet i förskolan skall vara normkritiskt. Det innebär att ifrågasätta, utmana och utforska samhällets olika normer så att barnen vidgar sina egna normer och ökar innanförskapet.

Genom att dela upp normkritiskt arbetssätt i tre delar så blir det väldigt tydligt hur du som pedagog bör arbeta med detta i förskolan.

Norm=

• Förgivettaganden
• Det väntade
• Det som samhällen utgår ifrån i mötet med grupper av personer och individer

Kritisk=

• Undvika stereotypa fällor
• Ifrågasätta normen
• Erbjuda många möjligheter att vara på

Arbetssätt (Analys)=

• Vad har vi för lupp/glasögon när vi granskar?
• Ur vilket perspektiv tar vi fram kunskap?

För att verkligen nå fram till ett normkritiskt arbetssätt så måste du först arbeta med sig själv och de normer som du själv bär med sig. Därefter måste arbeta med de normer som kollegorna bär med sig och som finns på förskolan. Vi är alla en produkt av samhället och våra föräldrars normer och värderingar. Att arbeta normkritiskt är inte lätt eftersom man måste ifrågasätta hela sig själv och varför jag tycker och tänker som jag gör. Samtidigt har vi en läroplan där vi inte kan välja om vi vill arbeta med normer, värderingar, genus, likabehandling, demokrati mm.

Som pedagog måste du stanna upp och reflektera kring ditt uppdrag och inse hur viktig del du är i barnens identitetsskapande. Genom vårt yrkesval, att arbeta inom förskolan, har vi aktivt valt att vara en viktig del i barnens liv och i att skapa en grund för våra yngsta samhällsmedborgare! Vår syn på vad barnen har rätt att möta på förskolan kommer ge konsekvenser för det som barnen får vara med om, vad de kommer lära sig under sina år på förskolan. Det är inte ett ansvar att ta lätt på. Därför är det viktigt att arbeta normkritiskt så att innanförskapet hela tiden vidgas, så att våra yngsta samhällsmedborgare har ett större innanförskap än det som vi nu lever i!

/Caroline Wiking, förskolechef, Örkelljunga kommun.