Västra Ramlösa skola samarbetar med skola i New Hampshire USA

Man bläddrar i nya kursplanen för geografi, tänker att HUR ska vi arbeta med hållbara frågor? Hur ska vi få det aktuellt, nödvändigt och naturligt? Hur kan vi ämnesintegrera med till exempel ämnet biologi, svenska eller varför inte – engelska?

Hur gör vi undervisningen viktig på riktigt? Förstår vi hur långt vi kommit i vårt miljöarbete? Förstår vi att vi behöver lära mer och göra mer? Kan man slå sig till ro? Kan man någonsin det?

Sen dyker en möjlighet upp, ett möte som kan få världen rund och inte platt, ett möte som kan skaka om det vi gör men aldrig funderar riktigt över och kanske få oss att förstå vikten av att det vi gör skapar bättre förutsättningar.

Vi, skolan i Hollis och Västra Ramlösa skola, har av lyckliga tillfälligheter blivit ihopkopplade med hjälp av kommunalrådet Lars Thunberg, därefter via miljösamordnare Mónika Rüll Lundin från Helsingborg och Paul Karpawich från Hollis i New Hampshire.

Frågan vi har att arbeta med är HUR kan vi arbeta med matsvinn och göra det viktigt på riktigt?

Kan vi, två olika skolor med ett stort hav emellan, men på samma jordklot, samarbeta om viktiga frågor, kopplade till miljö? Kan vi lära av varandra? Ingjuta mod, våga ställa frågor, göra våra handlingar synliga och utmana dem?

Men till en början visste inte Västra Ramlösa skolans elever vad som var på gång….

Vi i Helsingborg, började med att se en film från ett område i världen, men vi visste inte var det var (jo, jag som lärare visste, men jag låtsades som helt ovetande…). Vi hade bara ortnamnet och tänkte, vad säger New Hampshire, ett gäng 11-åringar? Kan det vara Storbritannien eller rent av Sydafrika?

I filmen såg vi att naturen var betagande, stora barrskogsområden, vacker höstfärgad lövskog, floder, odlingsmark och stränder. Eftersom vi precis lärt oss om begreppet “taiga”- som är det stora barrskogsbältet som går söder om tundran, ringade vi i alla fall in, efter en stund, att vi var på norra halvklotet i filmen.

Så tog vi nästa steg, skrev in New Hampshire, namnet som kommer i slutet av filmen, i Google Earth och plötsligt reste vi rakt västerut, över Atlanten och hamnade i nordöstra USA. Starta gärna själv från Helsingborg med Google Earth  för att få känslan av den snurrande jorden.

Vi fascinerades av ortnamn som tagna direkt från Storbritannien, “Manchester”, “York” , “Portsmouth”. Det födde nya frågor om varför det var så och snart kom en elev på “- Det är gamla kolonier till Storbritannien”.

Men varför är vi då här, på andra sidan Atlanten?

Kan det vara för att dela erfarenheter och kunskaper om hur vi minskar matsvinn? Eller?

I Sverige står maten för 25 % av hushållens miljöpåverkan. Oj, det är mycket! Se WWF

I veckan hade vi vårt första planerade möte via Zoom, en bra stund efter vår skoldags slut, för hur det nu än är, så lever vi inte i samma tidszon. Klockan 14.30 hos oss, är 8.30 hos dem i Hollis i nordöstra USA.

I klassrummet satt det trots detta, 32 nyfikna femmor från Västra och väntade och i Hollis satt 4 hela klasser, i fyra olika klassrum och väntade på oss.

Vi hade arbetat med frågor med ALLA elever innan mötet. Frågor som skalades ned till 20 till antalet. Det var frågor som rörde mat, hur vi sorterar våra matrester, men också vilka man trodde skulle vinna VM i Qatar.

Vi fick veta under mötet, men också genom deras powerpointpresentation, att i Hollis hade man med hjälp av privata och ideella krafter lyckats få till en matavfallshantering som bröt den tidigare ensidiga “motorvägen” till att bara bygga sopberg eller “landfill”.  Nu samlades matavfallet in och rötades till biogas eller kompost.

(Foton från Hollis)

I Helsingborg har vi däremot, sedan 2005 arbetat med källsortering, där bland annat matavfall inte blir ett sopberg, utan rötas till biogas eller görs om till biokol. Biogas som våra bussar och en del bilar har som bränsle. Vi källsorterar dessutom papper, kartong, mjukplast och hårdplast, metall och glas i 2 fraktioner. Nästan varje åk 3-elev i Helsingborg får undervisning om sopor och sortering med hjälp av Miljöverkstaden, där besöket på Filbornaverket är något som de flesta minns resten av livet, hit dit alla sopor körs.

Detta  arbete är självklart för oss men var alldeles unikt för dem i Hollis.

Man hinner tänka som vuxen och som pedagog. Vad tappar vi bort, hos oss, då saker och ting blir självklara? Förstår vi varför vi gör som vi gör? Eller är det bara jobbigt? Vad skulle alternativet kunna vara?

Uppenbarligen har vi en bit kvar då vi inte kan gå många meter innan vi hittar fimpar på marken eller plast som flyger runt. Skolgården är inte fri från skräp, trots att vi plockar upp mycket varje rast.

Förstår vi varför det serveras vegetariska alternativ och sällan rött kött, men mer av fisk eller kyckling? Eller är det bara tråkigt?  Varför är det så och varför vill vi att man hellre ska ta lite första gången för att sen kunna ta mer mat andra gången? Varför är det bra med 5 tysta minuter i början av maten? Hur kan det vara att vi slänger mer mat när det är populär mat?

Ja hur får vi fram att jordens resurser är begränsade, att vi har en skyldighet att spara på dem? Hur får vi det osynliga synligt?

Vi vill ju ge barnen allt men innebär det också en fin framtid där miljön och klimatet är hållbart och våra ekologiska fotavtryck inte är så stora? Förstår vi att vi gör det TILLSAMMANS?

Nästa gång, för det blir ett nästa möte, ja då ska eleven Vera få öppna mötet med sin fina Powerpoint hon gjort hemma om oss på Västra och dem i Hollis.

Nästa gång ska vi utmana varandra för vi gillar utmaningar. Vi ska ge en utmaning till dem i Hollis och vi ska få en utmaning av dem.

Nästa gång ska vårt matsvinn ha blivit lägre, följ det gärna via vår innovativa dashboard som André bland annat har ansvar för på skolan, tillsammans med flera utvecklare från staden.

Nästa gång ska varje elev som pratar, få sitta i en stol framför kameran och nästa gång kanske lite färre elever får vara representanter för Västra. Det blir ju fler möten och då kan fler få komma med och det blev lite väl trångt med 32 i en sal + 4 vuxna.

Nästa gång ska vi också ha tagit reda på var vår mat kommer från och lagt in på en karta, se ex  PADLET och likadant ska eleverna ha gjort i Hollis.

Nästa gång – den ser vi fram emot.

Vi bygger framtiden! Tillsammans.