Wieselgrensskolan vände den stökiga lunchen till en stund för vila och avkoppling

Publicerad: 2024-09-04

I den här artikeln får du veta hur Wieselgrensskolan gick från idé till verklighet och förbättrade måltidsmiljön rejält för sina elever. Dessutom med enkla medel.

Situationen i skolrestaurangen var ohållbar, både för eleverna men också för måltidspersonalen och alla pedagogerna. Ljudnivån var väldigt hög och lunchstunden inte alls sådär avkopplande och härlig som den borde. Eleverna fick jaga sig en plats i den fullsatta skolrestaurangen och måltidspersonalen upplevde lunchen som väldigt stressande. Något behövde göras, men vad?

Med en ökad kunskap om schemaläggningens möjligheter och ett gemensamt ledningsbeslut mellan rektor Ulrica och biträdande rektor Petter tillsammans med måltidspersonalen, Fredrik, Lotta och Monir, började tankarna formas om en ny måltidsmiljö.

Några viktiga faktorer identifierades:

att möjliggöra för alla barn att få minst 30 minuter i skolrestaurangen för att sitta ner och äta sin lunch
att ha förutbestämda platser i skolrestaurangen för att slippa jaga en plats
att se till att skolrestaurangen inte blev överbelagd.

Detta gjorde man för att undvika, stress och trängsel.

Hur gick skolan tillväga?

För att eleverna skulle ha en fast rutin bestämde rektorerna och måltidspersonalen att varje klass skulle äta sin lunch vid samma tidpunkt varje dag och vid samma bord i sällskap av en vuxen. Alla klasser fick bestämda bord i skolrestaurangen, för att underlätta i beslutet om vart de skulle gå och sätta sig när de tagit sin lunch från buffén. Detta var ett effektivt sätt att minska stressen på hos eleverna och var också en åtgärd för att ingen skulle känna sig utanför.

Tillsammans skrev elever och måltidspersonal nya regler för hur man bör bete sig i skolrestaurangen. Alla klasser fick i uppgift att torka de egna borden efter lunchen för att hålla rent och snyggt, trivseln i skolrestaurangen blev plötsligt allas ansvar. Reglerna sattes upp i skolrestaurangen och kommunicerades med skolans alla elever.

Vilka är de viktigaste nycklarna till att utveckla måltidsmiljön?

Enligt Ulrica handlar det i första hand om ett samarbete med måltidspersonalen. Därför har hon tillsammans med Petter inrättat regelbundna möten tillsammans med skolans måltidspersonal, där de ges möjlighet att diskutera vad som fungerar bra, vad som behöver utvecklas och andra praktiska saker. På så vis kan utmaningarna hanteras tillsammans för att få till en så bra skolmåltid som möjligt.

En annan viktig faktor som Ulrica lyfter är att lunchen planeras numera först i elevernas schema och fylls sedan på med lektioner. Det gör att alla får tillräckligt med tid i skolrestaurangen och att antalet elever och pedagoger regleras så att det blir lagom många personer åt gången som äter lunch. Alla pedagoger äter pedagogisk måltid på tid som finns i deras schema.

Måltidspersonalen upplever numera skolrestaurangen som både lugnare och trevligare och de hinner snygga till i buffén och fylla på mellan klasserna. Det ger också måltidspersonalen tillfredsställelse att få erbjuda eleverna en måltid så som det är tänkt. Den nya schemaläggningen ger förutsättningar för måltidspersonalen att kunna prata med eleverna i lugn och ro, att jobba tillsammans med eleverna för att minska tallrikssvinnet och att få till en lugn och skön miljö, som man vill vara i.

Med hjälp av matvärdar som står vid entrén får eleverna hjälp att komma in i skolrestaurangen på rätt tid och hitta till rätt bord.

Att schemalägga skollunchen på det här viset är ett väldigt effektivt och relativt enkelt sätt att ordna en lugn måltidsmiljö. Det är svårt att njuta av en god och trevligt serverad mat om den måste ätas i en bullrig, stökig och stressig miljö. Skollunchen har en enorm potential att bli dagens höjdpunkt, ge en stunds avkoppling, utmana elevernas smakpreferenser och ge möjlighet till lärande.  Om bara ledningen vill och gör gemensam sak i frågan med måltidspersonalen!

Vill du veta mer om arbetet är du välkommen att kontakta rektor Ulrica Gath!