”Barn rör sig tillräckligt”

Barn rör sig för lite! Den frasen har nog de flesta hört som har barn eller arbetar med barn. Men om jag säger att barn INTE rör sig för lite, vad tänker du då? De rör sig alldeles tillräckligt. Blir du provocerad av tanken när jag skriver att de rör sig tillräckligt?

Nej, jag har inte tappat förståndet. Jag är medveten om att många barn rör sig för lite. Att framför allt tjejer i högstadiet hade behövt röra sig mer är ingen nyhet. Men varför hävdar jag då att barn rör sig alldeles tillräckligt? Jag hävdar att barn rör sig alldeles tillräckligt om vi designar miljön till det. Men mer om det senare.

Barn springer på en skolgård

Det har gått en hel del år sedan jag kom i kontakt med nudging, även kallat beteendedesign, för första gången. Då var det relativt nytt. Sedan dess har Richard Thaler fått Nobelpriset för forskning inom nudging och satt begreppet på kartan.

Nudging finns överallt

Nudging har givetvis funnits sedan många år och använts frekvent. Kort och gott handlar nudging om att knuffa människor till att göra önskade val. Det kan exempelvis vara en nudge när du får en mindre tallrik på buffén, vilket resulterar i att du både äter och slänger mindre mat. Det kan också vara så affärerna får dig att köpa en tröja till genom att erbjuda tre tröjor till priset för två. Det är helt enkelt så att vi tror att vi tänker rationellt när vi tänker totalt irrationellt.

Vi tror att vi gör rationella beslut. Vi tror att vi mår bra av fria val, men så är det inte enligt forskarna Richard Thaler, Dan Ariely och Dan Kahneman som alla forskat på beteendedesign.

Hjälp barnen att bli aktiva

Nu tänker du förmodligen vad barns inaktivitet (eller aktivitet?) har att göra med nudging? Sannolikheten att använda mobilen ökar om den finns tillgänglig. Sannolikheten för stillasittande ökar om det finns sittplatser tillgängliga. Så långt inget revolutionerande, eller?

Du behöver knappast vara ett geni för att förstå att vill vi ha fysiskt aktiva barn så behöver vi designa förutsättningarna. Vi behöver helt enkelt ge eleverna en nudge!

Istället för att be eleverna att gå ut och röra på sig på rasten har vi skapat Pulsglädje. Ber du en elev att röra på sig behöver den fatta ett beslut. Det beslutet kan vara väldigt jobbigt om eleven inte är van vid att röra på sig. De aktiva eleverna löser det själva. Men för att få inaktiva elever aktiva behöver du designa en miljö där fysisk aktivitet är en självklarhet. Bort med rast och in med pulsglädje. Så är det löst.

Barn leker i rockringarPå Drottninghögsskolan har vi Pulsglädje där barnen får röra på sig och ha roligt varje förmiddag.

Pulsglädje lyckat koncept på Drottninghögsskolan

Nu rör sig 380 barn dagligen varje förmiddag genom pulsglädje hos oss på Drottninghögsskolan i Helsingborg. De får utöver Pulsglädjen fysisk aktivitet genom Brain breaks, flexibla klassrum och utepedagogik.

Hjärna – Puls – Glädje är designat för att barn helt enkelt ska röra på sig. Så nästa gång du hör att barn rör sig för lite, fundera då över hur designen ser ut för att de SKA röra sig. Du måste designa den verklighet du vill att de ska leva i. Och du behöver skapa den verklighet Du vill leva i!


Mark Siegbahn, förstelärare idrott och hälsa, Drottninghögsskolan, Helsingborg.

Läs fler inlägg i denna blogg: Hjärna-puls-glädje

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *