Den utforskande spiralen – så här gör vi

Är du också nyfiken på att veta vad Den utforskande spiralen innebär och hur du kan inspireras av detta förhållningssätt? Rektor Anette Bergmasth och utvecklingsledare Eva Ringqvist berättar hur de arbetar med förhållningssättet på Elinebergs förskolor.

Den utforskande spiralen är ett förhållningssätt för ledare i förskolan att använda för att fördjupa och synliggöra barnens lärande, både för sig själva men också i förskolans pedagogiska arbete och systematiska kvalitetsarbete. Det är ett kollaborativt utforskande och samspel mellan personal och barn i förskolan – ledare och lärande – som bygger på relationsskapande och förtroende för varandra.

När vi på Elinebergs förskolor – Ängslyckans förskola, Jordbodalens förskola och Lantmätarens förskola – arbetar utifrån Den utforskande spiralen söker vi evidens i det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att det har skett ett lärande hos barnen.

I bild kan vi se tre steg: 1. Vi ser hur undervisningen ger en förklaring för var maten kommer ifrån. 2. Vi kan se evidens när barnen självmant läser en bok och kan koppla innehållet i boken till undervisningen i förskolan. 3. Evidens utifrån barnens skapande, ett barn som ritar och när pedagogen frågar om teckningen så återger barnet hela odlingsprocessen och visar förståelse för processen.

Det handlar om att se barnens lärande och fördjupa sig i det och att vilja förstå det. Som ledare i förskolan behövs det ett ständigt driv och en vilja att utveckla metodiken för att varje barn ska lyckas och känna att de har det stöd de behöver. En central fråga utifrån Den utforskande spiralen som barnen ska kunna svara på är “Kan du namnge två personer här på förskolan som tror att det kommer att gå bra för dig i livet?”.

Så hur möjliggör vi det?

Relationer och förtroende

Vi vill att alla barn ska lyckas i livet och vi vill ge dem en livslång lust att lära. Barnens lärandeidentitet är individuell och det är vårt uppdrag att stärka den identiteten. Vi som ledare ska tro på alla våra barn och skapa en relation med dem, på ett verkligt, personligt och mänskligt sätt. För bakgrunden till att varje barn kommer att lyckas handlar om de relationer som barnet känner att de har omkring sig och det förtroende som vi som ledare kan ge dem i sin utveckling och sitt lärande.

Det har visat sig i en studie att de barn som kan namnge två personer som tror att de kommer att lyckas faktiskt har dessa goda relationer. De barn som inte kunde namnge två personer som tror att de kommer att lyckas fick ledarna i förskolan lägga extra tid på relationsbyggandet hos under en period. Efter bara 10 veckor upplevde dessa barn ett större förtroende för både förskolans ledare men också för sig själva och sin egen utveckling och lyckande. Hos oss innebär det att du som ledare är närvarande i det du gör med barnen, visar nyfikenhet, stöttar och gör saker tillsammans med dem. Vi använder vardagen som en arena att möta de lärande på deras nivå och ledarna blir medskapande i deras vardag och på deras villkor så att de lärande känner sig delaktiga. Detta möjliggör vi exempelvis när ledarna ställer frågor till de lärande som ”får jag följa med dig och hämta matvagnen?”, ”får jag följa med dig och lämna skorna på din plats?” etcetera.

De lärandes delaktighet

Med hjälp av det här förhållningssättet ger vi de lärande möjlighet att få större utrymme och vara delaktiga, dels i sitt eget lärande, dels i förskolans utveckling.

I förskolan har vi ett helhetsperspektiv på kunskap och lärande. Genom att ha Den utforskande spiralens förhållningssätt, så kan vi fördjupa förskolans helhetsperspektiv på kunskap och lärande genom att:

• Alltid ha de lärande i centrum – Förskolans ledare måste vara nyfikna på vad som pågår för barnen. Exempelvis genom att vara närvarande i barnens utforskande och reflektera med barnen och verkligen försöka förstå vad de riktar sin uppmärksamhet mot genom att våga stanna upp och inte vara för snabb som ledare att tolka utifrån egna förklaringar.
• Betona lärandets sociala beskaffenhet – Förskolans ledare samverkar, samarbetar och stödjer de lärande i nätverk. I vår organisation har vi olika nätverk som vi ingår i för fördjupning och kompetensutveckling, exempelvis gruppen mot kränkande behandling, hedersgruppen, introgruppen etc.
• Inse att känslor är centrala för lärande – Förskolans ledare förstår att känslor påverkar förmågan att prestera. Detta är realitet både för verksam personal såväl som för de lärande. Både barn och ledare ska känna sig trygga, vilket bygger på relationsskapande.
• Identifiera individuella skillnader – Förskolans ledare känner sina lärande och använder deras likheter, skillnader, kompetenser för att utvecklas. Hos oss identifierar vi dessa skillnader genom att skapa och fördjupa relationer till alla lärande så att vi kan utmana dem på rätt sätt så att de lyckas.
• Utmana alla lärande – Förskolans ledare utmanar både sig själv och alla sina lärande, men undvik överkrav och stress som påverkar förmågan att prestera.
• Använd bedömning för lärande – Förskolans ledare sätter förväntningar och är samtidigt öppna för nya möjligheter. De reflekterar över verksamheten och undervisningssituationer för att utvecklas i sitt ledarskap.
• Bygg horisontella sammanhang – Förskolans ledare samverkar både på och utanför förskolan, sammanför människor och möjliggör för partnerskap. Exempelvis samarbetar vi med arbetsmarknadsförvaltningen för att möjliggöra för vårdnadshavarna att vara delaktiga i förskolans verksamhet och plattformer samt skapa förståelse för förskolans uppdrag.

Hela tiden utgår ledaren från att barnen är det centrala i arbetet, men ursprungligen handlar det om att byta fokus hos oss från ett statiskt tankesätt till ett dynamiskt tankesätt. För oss som ledare innebär det att fokusera på ett fördjupat lärande. Den utforskande spiralen utgår från tre viktiga frågor att ha med sig i sitt arbete som ledare i förskolan:

• Vad pågår för våra lärande? För att försöka förstå de lärandes.
• Hur vet vi det? Vi söker evidens och förståelse och utgår inte från våra egna åsikter och förgivettagande.
• Varför är det viktigt? För att varje barn ska känna att de har någon som tror på dem och känna att de kan lyckas.

Utgångspunkten i dessa frågor är att faktiskt förstå vad som pågår för våra lärande. Att använda sig av frågorna i sin undervisning och i sitt arbete innebär att vi vågar stanna upp och fördjupa oss, vi söker evidens för att det faktiskt sker ett lärande – så att det inte bara blir ett tillfälle med undervisning som förhoppningsvis ger kunskaper. För när vi skiftar från ett statiskt tankesätt till ett dynamiskt tankesätt, så erbjuder vi en verksamhet och lärandemiljöer som uppmuntrar, utvecklar och vågar hålla kvar vid nyfikenhet. Vilket i sin tur öppnar upp för kreativa individer, som tar eget ansvar för sitt lärande och vågar tänka kritiskt och innovativt!

Det startar alltid med pedagogen. Varför går jag till arbetsplatsen? Kan jag mott uppdrag? Kan jag som ledare förmedla mitt uppdrag? Och det självledarskapet är en hel artikel till.

Kontakt: eva.ringqvist@helsingborg.se