Digital kompetensutveckling i förskola: Adekvat digital kompetens och ett källkritiskt förhållningssätt

I Bjuvs kommuns förskolor växer intresset för användningen av digitala verktyg och matchas med ett ökat utbud av kompetensutvecklingsmöjligheter för personalen.

I våras anordnades flera workshops kring digitala verktyg för personal i Bjuvs kommuns förskolor vilket har fortsatt även under inledningen av hösten. Digitala verktyg i all ära men adekvat digital kompetens handlar till stor del om förhållningssätt, inte minst ett källkritiskt sådant. I och med den förändrade läroplanen för förskolan som trädde i kraft 1 juli 2019 så var innehållet på en av höstens kompetensutvecklingsdagar för hela kommunens förskolepersonal givet: adekvat digital kompetens och ett källkritiskt förhållningssätt.

Mediebilden av digitalisering i förskola

Vi inledde dagen med samtal kring bilden vilken allt som oftast målas upp i media kring ökad digitalisering i förskolan. Det är ofta en nattsvart bild som beskrivs och man föreställer sig barn som sitter ensamma med en lärplatta utan att någon vuxen har insyn i vad som sker på skärmen. Man föreställer sig hur språkutveckling och social interaktion drastiskt minskar och barnens skärmberoende ökar. Många som arbetar med barn i förskola känner inte alls igen sig i den bild som målas upp. Just där tog vi avstamp för dagen – hur kan vi bli bättre på att förmedla hur vi arbetar med digitalisering och digitala verktyg i förskolan? Hur kan vi förändra den nattsvarta bild som sprids? Att publicera goda exempel på Pedagogsajten är ett sätt!

Adekvat digital kompetens

Om vi då alla ska kunna bidra till att vända den mörka mediala bilden till den ljusa verklighet vi arbetar i bland barnen på förskolorna så behöver vi vara överens om vissa saker, till exempel: Vad är adekvat digital kompetens?

Vad säger läroplanen?

”Utbildningen ska /…/ ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information” (Lpfö18)

De här två meningarna diskuterades fram och tillbaka i olika konstellationer i kollegiet under dagen. Utgångspunkten var Skolverkets fyra aspekter av digital kompetens:

• Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället
• Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
• Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
• Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

När är då den digitala kompetensen adekvat?

Jo, det är när ovanstående fyra aspekter samspelar och samtidigt är anpassade utifrån barnets ålder och mognad. Adekvat digital kompetens idag är inte samma sak som om sex månader. Adekvat digital kompetens för en 5-åring är inte samma sak som för en 1-åring.

Allra viktigast är dock att adekvat digital kompetens inte är något ett barn tillgodogör sig när hen sitter själv med en lärplatta och klickar runt. Maria Heimer beskriver det så klarsynt i sin bok Källkritiskt förhållningssätt i förskolan “Ett mediekunnigt samhälle skapas av medie-och informationskunniga vuxna som låter barn få möjlighet att tillsammans med vuxna titta närmare på olika medier, söka och kritiskt värdera information samt samtala om sina medieaktiviteter på ett lekfullt sätt.”

Hur kan vi arbeta med ett källkritiskt förhållningssätt i förskolan?

Det finns många sätt att arbeta med ett källkritiskt förhållningssätt i förskolan. Mycket av det gör vi utan att tänka på det och då gäller det att få upp ögonen för det och sätta ord på det vi gör.

Exempel med digitala verktyg

På många av våra förskolor är arbetet med projiceringar och foto väletablerat. Arbetet med film och bildmanipulation genom till exempel greenscreen tagit fart och nyfikenheten på animeringar börjar poppa upp här och var. Vissa saker som lyftes under dagen kring adekvat digital kompetens var därmed gammal skåpmat för några men nyheter för andra. Andra saker var nya för de flesta. Några exempel som berördes var:

• Projicering av hav och fiskar – är vi i vattnet? Varför blir vi inte blöta?
• Fotot visar en bit av verkligheten – vad finns utanför bilden?
• Hur många barn får plats i lådan?Inspelning med paus för varje gång någon stiger ur lådan
• Ett lejon i sandlådan – kan det vara sant? Gå ut och leta bevis
• Animering av teckningar – hur kan min ritade gubbe blinka?

Exempel utan digitala verktyg

Ett källkritiskt förhållningssätt kopplas ofta automatiskt ihop med digitala verktyg, film, digital text och så vidare. Det betyder inte att vi kan släppa förhållningssättet för att vi tar till oss information på ett analogt sätt. Vi kan också arbetat tillsammans med barnen helt utan digitala verktyg och ändå arbeta utifrån ett källkritiskt förhållningssätt.

• Viskleken – hur förändras det som sägs?
• Vilken källa kan vi använda? Ta fram bilder på föremål och personer och låt barnen fundera över vilka bilder som visar något/någon som kan lära dem med om till exempel katter
• Använda våra sinnen för att avgöra vad något är? Salt eller socker – hur vet vi? Smaka!
• Faktaböcker för barn – hur kan författaren veta allt hen skriver om?
• Skönlitterära barnböcker – vad kan vara på riktigt? Vad kan inte vara på riktigt?

Med större samsyn

Efter en hel dags input, erfarenhetsutbyte och kollegiala samtal tar vi oss vidare på vår digitala resa med en större samsyn på vad adekvat digital kompetens och ett källkritiskt förhållningssätt innebär i det dagliga arbetet på våra förskolor. På frågan ”Möjlighet eller hinder? Hur ser du på digitala verktyg i förskolan?” svarade pedagogerna i förskolan såhär efter förmiddagens input:

Att vända på den dystra bilden av digitalisering i förskolan arbetar vi vidare med på olika plan. Ett av de kommande sätten är genom att diskutera och visa konkreta exempel på våra kommande föräldramöten i förskolan. Mer om det i framtida blogginlägg från Bjuvs kommun.