Bra eller dåligt med digitala verktyg i undervisningen?

Är det bra eller dåligt att arbeta med digitala verktyg i undervisningen? Enligt Karin Ollinens forskningsstudie är frågan mer komplex än så.

Att undervisa i en tidsenlig digitaliserad skola innebär en stor mängd möjligheter, men även utmaningar. Det är komplext att diskutera vad som är effektiv undervisning med hjälp av digitala verktyg. Inga snabba och enkla svar finns, men mycket att resonera kring och ta hänsyn till.

I detta sammanhang är det av viktigt att lyssna till hur lärare beskriver sin användning av digital teknik, hur användningen kan kopplas samman med deras kompetenser eller framför allt hur deras kompetenser samverkar. Detta görs i denna studie i ett ämnesdidaktiskt sammanhang då lärare som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena intervjuas och följs när de genomför lektioner.

Skolans styrdokument

Skolan är en del av ett samhälle som blir mer och mer digitaliserat. Det innebär högre och högre krav på skolan att följa samhällets digitala utveckling, vilket konkret 2017 resulterat i en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet samt reviderade läroplaner.

En av skrivningarna som tillkommit i grundskolans läroplan är att eleven ska få “använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutvecklingen” (kap 2). Det ställer tydligare krav på lärares integrering av dessa verktyg. Som lärare i de naturvetenskapliga ämnena ska du med andra ord, utifrån vad läroplanen säger och dina erfarenheter som lärare, välja att använda digitala verktyg på ett sätt som gör att elevernas kunskapsinhämtning främjas. Med den ingången är det intressant att lyssna till lärarnas beskrivning av sin användning av dessa verktyg.

Lärarnas beskrivningar

Efter att ha intervjuat och observerat fyra lärares användning av digitala verktyg i sin naturvetenskapliga undervisningspraktik kan jag konstatera att deras medvetenhet när det gäller användningen ser olika ut. Det finns en spridning från de lärare som gör medvetna val och har ett tydligt mål i sikte till de som inte i samma omfattning är aktiva och medvetna. Valen kan innebära att lärarna väljer till, eller väljer bort något, men också hur deras val tar hänsyn till vad de tänker sig att eleven ska lära sig och vilka elever det handlar om.

Två av lärarna som deltagit i studien förklarar tydligt hur de organiserar arbetet i klassrummet. De beskriver användningen av digitala verktyg utifrån vilket specifikt ämnesinnehåll de vill att eleverna ska lära sig. Deras val handlar både om vilka verktyg de använder, i vilka ämnessammanhang och på vilket sätt de används. De två andra lärarnas argument har ett större fokus på att bedöma eleverna och sätta betyg på dem, samt att de generellt uttrycker att det finns fördelar med att arbeta digitalt, men också nackdelar.

Begreppsförståelse är något som poängteras i de naturvetenskapliga ämnena och som lärarna i studien beskriver att de arbetar aktivt med. Att använda sig av olika typer av responsverktyg samt flippa sin undervisning är exempel på hur ett par av lärarna tar hjälp av digitala verktyg för att öka elevernas begreppsförståelse. Hur lärarna gör dessa val påverkas av deras  kompetenser.

Lärarnas kompetenser

Att undervisa är komplext och det finns inte ETT sätt som är det bästa i alla sammanhang. Hur lärare integrerar de digitala möjligheterna i undervisningen och deras förmåga att kombinera teknik, pedagogik och ämnesinnehåll är en viktig del.

I denna studie har jag använt ramverket TPACK som beskriver var lärarkompetens är. Enligt ramverket består lärarnas kunskaper av teknisk kunskap, pedagogisk kunskap och ämneskunskap. Dessa kunskapsområden bör samverka och påverka varandra, vilket innebär att det finns ytterligare tre kategorier samt en där samverkan sker med alla tre. Det illustreras i venndiagrammet, där kunskapsområdena (Knowledge) symboliseras med cirklar och hur de samverkar blir synligt med hjälp av skärningspunkterna.

TPACK image

Hämtad från: http://tpack.org

Kontexten som undervisningen sker i är dessutom något som lärarna enligt ramverket TPACK förhåller sig till och gör olika val utifrån. Denna kontext beskrivs i bilden med hjälp av den streckade cirkeln.

Forskarna Mishra och Kohler som 2006 utvecklade ramverket beskriver undervisning som de komplexa interaktionerna mellan ämnesinnehåll, pedagogik och teknik Detta behöver lärare behärska för att undervisa på ett effektivt sätt med hjälp av digitala verktyg. När lärare har fokus på vad eleverna ska lära sig för ämnesinnehåll, väljer lämpligt pedagogiskt upplägg för att nå dit och använder teknik som främjar elevernas lärande rör de sig inom området TPACK. Det bygger på att valen görs utifrån kontexten som undervisningen sker i, vilket exempelvis kan innebära elevgruppens sammansättning och kunskapsbakgrund, men även vad de har tillgång till för digitala verktyg.

Med hjälp studien och ramverket TPACK vill jag visa på att det finns många faktorer som påverkar om, när och hur digitala verktyg är bra att använda i undervisningen. Exempelvis så kan ett system eller en resurs användas på många olika sätt och beroende på hur och i vilket sammanhang så är det mer eller mindre lämpligt. Detta är något som både politiker och media borde ta hänsyn till i den polariserade debatten som pågår om dagens skola. Det går inte att säga att det är bra eller dåligt att använda digitala verktyg i skolan, utan det måste diskuteras utifrån till vad och hur för att frågan över huvud taget ska vara relevant.

Hur ökar vi potentialen i användningen?

Att digitala verktyg inte alla gånger används på det mest optimala sättet behövs ingen ytterligare forskning kring, men att titta på vad de underliggande faktorerna beror på och hitta lösningar, behövs mer forskning kring. Denna studie är en del i det arbetet eftersom den går på djupet och problematiserar.

För att potentialen i användningen av de digitala verktygen ska öka behöver först och främst medvetenheten hos alla lärare öka. Trots att det under ganska många år uppmärksammats att det exempelvis inte är ett teknikprojekt att införa “1 till 1” utan ett skolutvecklingsprojekt (Grönlund 2014) så är det lätt att förblindas av tekniska möjligheter. Som rektor måste du exempelvis veta hur du diskuterar undervisning år 2018 med dina lärare. Du kan inte nöja dig med att de genomför en digital frågesport utan att diskutera med läraren valet utifrån att “digitala verktyg ska användas på ett sätt som främjar kunskapsutvecklingen”. Som lärare behöver du fundera över varför du exempelvis väljer att använda en digital frågesport vid vissa arbetsområden men inte andra. Detta görs på många ställen runt omkring i våra skolor, men långt ifrån i alla klass- och lärarrum.

P.S. Hur skulle ditt eget venndiagram över dina kunskap och hur de samverkar se ut? Skulle cirklarna vara lika stora och hur stora skulle de överlappande delarna vara?/

Läs mer om TPACK

För två år sedan skrev jag blogginlägget “Lärares olika kompetenser utifrån ramverket TPACK” här på Pedagogsajten. Tanken var att följa upp det med flera inlägg om ämnet. Det tog ett tag, men äntligen återkommer jag här med ett nytt inlägg kopplat till min forskning.


Karin Ollinen
Kommunlicentiand, Lunds universitet och Strategisk utvecklare IKT, Helsingborgs stad

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *