Digitala läroböcker – flipp eller flopp?
Hur står sig den digitala läroboken mot den tryckta? Vad för slutsatser kan man dra från att använda den ena eller den andra? Det ville Karin Bergöö Ripell som arbetar som förstelärare på Högastensskolan ta reda på.
Hur tror du framtiden ser ut för digitala läroböcker? Hur länge har vi kvar den tryckta boken?
– Elever måste jobba med det som är aktuellt i världen idag, lära sig informationssökning, använda olika typer av läromedel som t ex film, poddar, appar, utdrag ur skönlitteratur men även använda tryckta läroböcker. Som jag ser på det utesluter inte den ena formen den andra. Eleverna behöver jobba både med fysiska- och digitala läroböcker då man läser på olika sätt i tryckt text och digital text. I den bästa av världar hade varje elev tillgång till en digital lärobok men även en tryckt. Många läromedelsförlag erbjuder läroböcker både i digital och tryckt form som ett paket.
– I min undersökning visade det sig att några elever efterfrågade både digital och tryckt lärobok då de upplevde att de läste på olika sätt i dem. Eleverna menade att ibland vill de läsa igenom texten i en lärobok istället för på skärm, då upplevelsen var annorlunda i tryckt bok, de kom djupare in i texten menade de. Jag tänker också att det beror på vilket syfte läsningen har under lektionen, är det sökläsning i text, fråga svar eller djupläsning av en text som aktiviteten går ut på? Aktuell forskning visar nämligen att när elever läser digitala texter, tenderar de att skumläsa, de scrollar igenom texten och ytläser mer än djupläser. När en pedagog använder en digital lärobok bör man be eleverna stanna upp oftare och tänka efter för sig själva vad de har läst. Som pedagog bör man ha klart för sig i vilket syfte texten ska användas. Oavsett om det är digital eller tryckt bör man delge elever strategier för att hantera läsningen på sätt som lämpar sig för formatet. Detta gör att jag tror att eleverna behöver få tillgång både till en tryckt såväl som en digital lärobok.
Tycker du att det har fokuserats för lite på stödet som behövs från övergång till tryckt till digitalt?
– I oktober 2016 kom Skolverket ut med ett material för lärare som vill ha hjälp att söka och värdera digitala läromedel. Jag hade gärna sett att pedagoger fick ett större stöd vid val och granskning av digitala läroböcker. Då digitala läroböcker skiljer sig åt i sin karaktär hade det varit bra om skolorna hade fått information från t ex huvudman om vilka kriterier eller mervärden man kan utgå ifrån vid en granskning av en digitalt lärobok. Det finns en risk med att det saknas kunskaper hos pedagoger om digitala läroböckers mervärden och hur man ska granska digitala läroböcker, då det kan bli ett pedagogiskt glapp i undervisningen och i lärandet.
– Idag sker mycket av läromedelsgranskningen inom forskningens ram och det är inte alltid det finns tid för en pedagog att ta fram och sätta sig in i aktuell forskning. Fram till 1994 fanns det en läromedelsnämnd som granskade läroböcker men efter skolans avreglering så är det oftast pedagogerna som står bakom vilket lärobok man köper in. Det är rektor som ansvarar för att lärarna får aktivt lärarstöd och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg. I valet av läromedel/läroböcker så står oftast pedagogen rätt så ensam tillsammans med sina kollegor när det gäller att fatta beslut om vilka läroböcker/läromedel som ska användas och även granska dem innan de används och eventuellt köps in. I vissa fall förekommer det även att rektor köper in läroböcker där lärare inte fått så stort inflytande vid valet av lärobok/läromedel. Då förflyttas lärarens makt att välja och granska lärobok/läromedel till rektorn.
– När det gäller inköp av digitala läroböcker är det oftare skolledare eller skolhuvudmän på kommunnivå (43%) som står bakom inköpen enligt intresseorganisationen Läromedelsförfattarna. Läroböcker är dyrt och det kostar mycket pengar att teckna licens för digitala läroböcker, då de är dyrare än tryckta böcker. På den skola som jag undersökte i min studie fick man endast den digitala licensen och fick avstå från andra kostnader till undervisningen. Det skiljer sig åt mellan kommunerna hur mycket pengar man lägger på läromedel, vissa skolor är det 400 kr/elev och år och andra har 1500 kr/elev och år. Bara en lärobok kan kosta 400 kr st idag. På 1990-talet så ökade kostnaden för läroböcker då många skolors budget krymptes på grund av kommunaliseringen av skolan. Så summa summarum är dyrt med läroböcker och därför är det så viktigt att skolan får stöd och vägledning i beslutet av att köpa in granskade digitala/tryckta läroböcker men även läromedel generellt.
Har du sett någon skillnad i användningen av digitala läroböcker av starka/svaga elever?
– Både starka och svaga elever upplevde att det var bra att ha en digital lärobok i min studie, då man alltid har boken med sig i datorn eller telefonen. Eleverna menade att de hade ingen möjlighet att missa läxan om man glömt boken i skolan. De elever som är i behov av särskilt stöd kan få en lättare text samt möjlighet att få texten uppläst och andra stödfunktioner för att stötta elevers läsande och lärande. Dessutom behövde de elever i behov av särskilt inte gå in i andra redskap t ex Inläsningstjänst för att få sin text uppläst eller ha ett annat läromedel för att få tillgång till en enklare text. Den digitala läroboken kunde möta både starka och svaga elever.
– Både pedagoger och elever var nöjda med sitt val av digital lärobok och ville inte gå tillbaka till den tryckta boken. Dock upplevde både pedagoger och elever att i min studie att de lättare kom djupare in i en tryckt text jämfört med en digital text. Scrollandet i den digitala texten kunde störa elevernas läsning, de fick sämre översikt av texten jämfört med i en tryckt bok vilket även aktuell forskning har kommit fram till. Eleverna kunde uppleva att läsningen blev lite slarvigare och en av dem jämförde med hur de läst text på mobilen som hen upplevde som lite ytligare och slarvigare. Läsning i en tryckt bok gav ett annat djup och upplevelse menade alla informanter i studien. Därför är det viktigt när man har en digital lärobok påtalar för eleverna att stanna upp oftare, sammanfatta vad de läst för sig själva.
– En annan aspekt som lyftes var att eleverna upplevde trötthet i ögonen då de läste texten på skärm. I dessa fall hade det varit skönt att kunna gå över och läsa texten i en tryckt lärobok, men även beroende på vilket syfte det var med läsningen, sökläsning eller fråga svar eller djup- och förståelseläsning. Därför anser jag det är extra viktigt att man har kvar tryckta läroböcker parallellt till digitala läroböcker för att bättre kunna möta undervisningens olika syften och elevers olika behov.
– Det är även avgörande vilket format eleverna har på sitt digitala redskap t ex om det är en PC, Chromebook eller I-pad när de nyttjar sin digitala lärobok . En I-pad har en liten yta för att rymma både läsning av text och se frågorna till texten samtidigt. Att klicka mellan olika flikar på en I-pad är ofta störande och kan vara förvirrande för elever som är i svårigheter.
– Jag och min kollega Karin Nolin är intresserade av att börja använda en digital lärobok i SO, just för att eleverna har allt samlat och att elever kan få en anpassad text efter sina behov t ex text uppläst utan att logga in på Inläsningstjänst, ha ett annat enklare material. Under höstterminen 2021 kommer vi provköra en digital lärobok under fyra veckors tid i två klasser i åk 9. Det kommer bli intressant att få höra hur våra elever som vi själva undervisar upplever en digital lärobok. Förhoppningsvis kanske vi får fram ytterligare underlag för hur vi kan jobba med en digital lärobok för att möta olika elevers behov bättre. Alla läromedel har sina för- och nackdelar och det gäller att hitta strategier för hur man på bästa sätt kan nyttja dem.
