Mellanledarens förmåga att översätta och anpassa strategier och verktyg avgörande

Närmre 500 lärare i en mellanledarposition har gått den processledarutbildning som skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg genomfört i flera omgångar sedan 2013. I en studie blir det nu tydligt att det krävs ett aktivt arbete för att de verktyg och strategier lärarna lärt sig i utbildningen ska komma till nytta för den egna verksamheten. Jaana Nehez berättar hur studien gick till och på vilket sätt förskolor och skolor kan ha nytta av resultaten.

Bakom studien står Jaana Nehez, lektor på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg, tillsammans med Ulf Blossing, Lisbeth Gyllander Torkildsen, Rolf Lander och Anette Olin.

På link.springer.com kan du läsa hela artikeln ”Middle leaders translating knowledge about improvement: Making change in the school and preschool organisation”

Varför är den här studien bra att känna till för mig som arbetar i förskola eller skola?

– På våra förskolor och skolor pågår många initiativ med syfte att förbättra verksamheterna. I arbetet med att göra detta har det visat sig vara en framgångsfaktor att de som driver förbättringsinitiativen har kunskap om vilka strategier att utveckla verksamheten som är mest lämpade för den egna verksamheten. Det krävs också ett aktivt arbete med att anpassa strategier till den egna kontexten för att de ska göra skillnad.

Vad är det som gör detta stort både nationellt och internationellt?

– I en tidigare studie har vi identifierat att lärare som leder förbättringsinitiativ på sina förskolor och skolor kan stärka kapacitet att arbeta med skolutveckling. I den här studien har vi nu sett att de lyckas göra det genom en kontinuerlig ”översättning” av olika redskap, modeller och teorier för utveckling på ett sätt så att de passar den egna verksamheten för att bidra till utveckling och förståelse snarare än till motstånd och förändringströtthet. Dessa översättningsprocesser är viktiga för att kunna åstadkomma förbättring i lokala skolkontexter.

– Våra resultat har exempelvis hittills använts av forskare inom skolutvecklingsfältet i Sverige för att problematisera Skolverkets insatser som många gånger är likriktade: alla förväntas läsa samma moduler eller använda samma modeller för analys. Vikten av översättning till lokala kontexter skulle kunna stärka förbättringsarbetet på olika skolor där Skolverkets insatser genomförs. Våra resultat har också väckt intresse i Norge där den teori som vi har tagit utgångspunkt i, översättningsteori, har utvecklats. Det är en relativt ny teori och då behövs alltid empiriska studier som prövar och utvecklar teorin vidare. Sist men inte minst finns inte så mycket forskning varken nationellt eller internationellt om hur lärare som leder förbättringsinitiativ gör skillnad, utan snarare bara att de kan göra skillnad.

Vad är bakgrunden till att ni gjort den här studien just nu?

– Bakgrunden till studien är att vi har följt dessa mellanledare sedan 2012 och gjort två datainsamlingar, en 2012 och en 2016. Vi såg då att de på vissa skolenheter verkligen hade gjort skillnad genom att de hade bidragit till tydligare utvecklingsorganisationer, genom tydligare roller och ansvarsområden samt färre och mer fokuserade utvecklingsarbeten, och på så sätt bidragit till att kollegor upplevde utvecklingsarbete som meningsfullt och hanterbart. Det visade sig i intervjuerna 2016 att såväl mellanledarna som skolledarna och lärarkollegorna nämnde olika redskap och modeller som mellanledarna använde som en del i framgången och den processledarutbildning som mellanledarna har gått. Därför blev vi nyfikna på vad de egentligen hade använt för redskap, modeller och teorier från utbildningen i sina egna praktiker, på vilket sätt och varför just dessa redskap och modeller. Vi gjorde därför en re-analys på de intervjuer som vi genomförde 2016.

Finns det något särskilt att säga om intervjuerna?

– Totalt intervjuade vi drygt 30 personer. De intervjuades skolvis och på varje skola intervjuade vi rektor för sig, processledargruppen för sig och en grupp av lärare för sig. Nämnvärt är just det här med att de så samstämmigt betonade redskap, modeller och teorier från processledarutbildningen.

Kan du berätta om vad ni kunde se i era analyser av intervjuerna?

– Via analyser av hur mellanledare har översatt utvecklingsstrategier från den genomförda processledarutbildningen till den egna skolans utvecklingspraktiker framkommer två saker: dels att mellanledarna översätter modeller och verktyg på olika sätt beroende på den egna skolans kontext och behov, dels att de genom sina översättningar bidrar till förbättringar i utvecklingsorganisationerna.

– Ur ett övergripande perspektiv använder mellanledarna verktyg och modeller från utbildningen för att 1) skapa klarhet och tydlighet kring roller och utvecklingsprocesser, 2) strukturera utvecklingsarbeten, 3) engagera och involvera kollegor i skolutveckling samt för att 4) utveckla kulturer för kollegialt lärande. Dessa identifierades genom tematiska analyser av de transkriberade intervjuerna utifrån vilka redskap mellanledarna använde, hur de använde dem (det vill säga vilka översättningar de hade gjort) och i vilket syfte de använde dem samt varför de hade gjort just den översättningen de hade gjort. Vi försökte därefter hitta likheter och skillnader mellan skolenheternas översättningar.

– Det blev i studien väldigt tydligt att mellanledare på de skolor vars utvecklingsorganisationer hade förstärkts översatte utvecklingsstrategier från utbildningen till skolans utvecklingspraktiker genom att undersöka kontexten och vara lyhörda för den. Det blev också tydligt att översättningen för dem var en kontinuerlig process genom att de kontinuerligt reviderade flera av utvecklingsstrategierna för att de skulle passa skolorna ännu bättre i takt med att arbetet på skolorna utvecklades.

Var resultatet av studien väntat?

– Det var överraskande att översättningsteorin så tydligt kunde synliggöra hur mellanledarna omsatte olika modeller och redskap och hur de på så sätt gjorde skillnad utifrån skolornas behov. Det var också positivt överraskande att se vilken skillnad vår processledarutbildning gör; även om vi har förstått att den håller hög kvalitet fick vi nu även ett kvitto på hur den kan bidra och vad som krävs för att den ska kunna bidra till förskolor och skolors utveckling.

Ovan nämnda tre aspekter är viktiga. Vi behöver bli mer medvetna om vad i det vi gör som faktiskt gör skillnad.