Gemensam pedagogisk plattform för gymnasieskolorna
Har du någon gång undrat över vad som utmärker kvalitet i verksamheten? Det har skolledarna för de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg fokuserat på under sina kollegiala dialoger de senaste åren.
Kvalitet i lärande och måluppfyllelse handlar, enligt styrdokumenten, för lärares del om att organisera undervisnings-, lär- och bedömningsaktiviteter som engagerar eleverna och ger dem möjlighet att utveckla förmågor, färdigheter och kunskaper (Skolverket, 2011). På motsvarande sätt beskrivs i skollagen hur skolledare behöver skapa förutsättningar för en verksamhet som ger samtliga elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar (SFS 2010:800).
Vad som kännetecknar en verksamhet präglad av hög kvalitet beskrivs däremot inte i styrdokumenten. Det måste lärare och skolledare själva skapa sig en bild av. Forskning ger oss viss vägriktning. Men vardagsverksamheten är komplex och det går sällan att använda forskningsresultat som en checklista. Vi måste förstå vår skolas förutsättningar och dess elevers behov (nuläget) för att förstå hur vägen framåt ser ut och hur vi kan använda forskningsresultat och teorier.
I dialogerna har skolledarnas övergripande mål varit att förbättra möjligheten till lärande och måluppfyllelse för eleverna genom att höja kvaliteten på undervisningen och öka likvärdigheten mellan och inom skolorna. Deras gemensamma målbild kan sammanfattas på följande sätt:
Vi vill att våra elever ska förstå vad de ska utveckla, lära sig och varför. […] Eleverna ska tydligt kunna se länken mellan undervisningens mål, uppgifterna och den bedömning de sedan får under och efter ett arbetsområde. (Helsingborgs stad skolor, 2016)
Konstruktiv länkning och ett formativt förhållningssätt
Efter att ha gjort varsin nulägesbild av skolans förutsättningar och elevernas behov, hittade skolledarna två förhållningssätt som de enades om kunde bidra till att möjliggöra och synliggöra den kvalitet de eftersträvade i verksamheten:
- konstruktiv länkning
- ett formativt förhållningssätt till undervisning, bedömning och lärande.
Den konstruktiva länkningen utgår från grundprinciperna att (1) elever skapar mening ur det de gör för att lära sig och att (2) lärare anpassar planerade läraktiviteter till lärandemålen. Eleverna behöver vara aktiva under lärandet och engageras i relevanta aktiviteter. Lärare behöver:
- tydliggöra vad eleverna förväntas kunna göra med sina förmågor, färdigheter och kunskaper
- välja undervisnings-, lär och bedömningsaktiviteter som bidrar till att dessa förmågor stimuleras.
Konstruktiv länkning för lärare kan ni läsa mer om i Konstruktiv länkning och Att arbeta med konstruktiv länkning. För skolledarna handlar den konstruktiva länkningen om att organisera relevanta skolutvecklingsaktiviteter för lärare utifrån tydligt uppsatta kvalitetsmål för verksamheten.
Ett viktigt medel för att synliggöra kvalitet för eleven och visa på utvecklingsmöjligheter är bedömningar som används formativt. Bedömningarna kan användas för att utveckla både elevens förmågor, färdigheter och kunskaper samt lärarens undervisning. Hur läraren kan arbeta formativt med bedömningar kan ni läsa mer om i artikelserien Bedömning för lärande. Det formativa förhållningssättet på ledarnivån innebär att skolledaren följer och utvärderar det pågående arbetet och ger feedback som leder lärarens utveckling av undervisnings-, lär- och bedömningsaktiviteter framåt.
Arbetet med att implementera det gemensamma förhållningssättet på de kommunala gymnasieskolorna är i full gång. Förhållningssättet beskrivs i broschyren: Konstruktiv länkning. Ett förhållningssätt till undervisning, bedömning och lärande i Helsingborgs stads gymnasieskolor. Broschyren kan ses som en pedagogisk plattform som ska stödja både lärare och skolledare i deras arbete. I den pedagogiska plattformen beskrivs även hur skolledare kan stödja lärares arbete med konstruktiv länkning genom att:
- organisera för kollegialt lärande
- utgå från olika former av data vid verksamhetsutveckling
- vara tydliga ledare i utvecklingsfrågor.
Skolledarnas dialoger och de utmaningar och möjligheter de stött på under arbetet beskrivs i kapitlet Att leda som man lär i rapporten Fångad av praktiken: skolutveckling genom partnerskap.
Text: Lisbeth Gyllander Torkildsen
Kontakt: Cecilia Nilsson