Inte utan ”Det utvidgade kollegiet”

Fördelarna med det utvidgade kollegiet är enligt Annika Ahlfors bland annat ett större kontaktnät, mindre ensamarbete och dessutom sparar det in tid.

Begreppet “Det utvidgade kollegiet” myntades av Anne-Marie Körling, Sveriges läsambassadör för 2015–2017. Hon är också legitimerad lärare, författare, bloggare, krönikör, föreläsare och inspiratör. Det utvidgade kollegiet innebär kortfattat tillgången till pedagogiska diskussioner på nätet och via sociala medier, samt kraften i det kollegiala utbyte som kan uppstå genom det.

Annika Ahlfors arbetar idag som lärare i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 7-9 på Gläntanskolan i Helsingborg. En skola som hon beskriver som en jättemysig skola där man känner alla elever och alla elever känner lärarna.

För Annika började det egentligen under föräldraledigheten när hon fick reda på sin nya tjänst. Det visade sig att hon skulle få undervisa en årskurs 6, vilket hon aldrig tidigare gjort. Innan föräldraledigheten hade Annika arbetat på gymnasiet och inför den nya tjänsten hade hon inte varit lärare på högstadiet på fyra år. Under de åren hade dels den nya läroplanen kommit samt betyg i årskurs 6 och det var väldigt mycket som var nytt.

– Det var jättespännande men också nervöst och jobbigt. Och då satt jag hemma och funderade på hur jag skulle klara detta själv, säger Annika.

Annika hade ett konto på Facebook och insåg att det finns massor av olika grupper för pedagogik och hon hittade hur mycket bra som helst. Det började med att hon hittade en grupp för SO-lärare 4-6 och efter hand upptäckte Annika fler och fler grupper som var intressanta att följa och som gav massor med idéer och tips. Annika började känna igen namn och märkte vilka som var mer aktiva och började följa dem mer aktivt, det var ungefär då hon började fundera på Twitter, men…

– Jag förstod inte meningen med det. Vad ska jag med det till och vad finns det där egentligen?

Efter att ha träffat den dåvarande utvecklingschefen Edward Jensinger @edwardjensinger på ett seminarium tog Annika mod till sig och kontaktade honom med en rad frågor om hur Twitter egentligen fungerade. Vem ska man följa? Hur ska jag göra?

– Jag skaffade ett konto och började följa några lärare och läste vad de skrev. Ju mer jag läste desto mer intresserad blev jag och sen började jag skriva lite grann själv. Jag följer, svarar och retweetar fortfarande mycket, men jag skriver inte så mycket själv.

Det handlar mycket om att tipsa andra genom att dela bra saker hon läser så att fler kan ta del av det.

För Annika innebär det utvidgade kollegiet ett större kontaktnät och kollegor på andra skolor runt om i hela Sverige. Framför allt betyder det mycket hjälp och ett underlättande i arbetet.
– Det innebär att jag inte själv behöver sitta och leta efter förslag, uppslag, idéer och komma på allt själv. Jag bara slänger ut en fråga på Twitter eller Facebook och på ett par timmar har jag jättemycket svar.

– Det är så klart också kul att lära känna andra och föra diskussioner rent allmänt. Bara att prata pedagogik med andra lärare. Det är lätt att fastna om man alltid pratar med bara de som är nära en, säger Annika.

Kollegorna på skolan kanske har en syn på saker och ting och någon som jobbar på en annan skola någon annanstans i Sverige tänker ofta på ett annorlunda sätt, menar Annika och tycker att just bredden är jätteintressant. Hon lyfter också det faktum att om du undervisar på en liten skola så är du ofta ensam i att undervisa i ditt ämne i din årskurs, vilket gör att du inte har någon att bolla idéer med och ingen att diskutera ditt ämne med på skolan.

En annan fördel med det utvidgade kollegiet är att du kan vända dig dit när som helst.
– Om du inte kan sova kan du skriva klockan 3 på natten om du vill, säger Annika och skrattar.

Hon menar att tiden att föra diskussioner med kollegorna på skolan i princip är begränsad till stunderna mellan lektionstid och då är det svårt att hinna sätta sig ner och prata. Medan på sociala medier kan du både starta och slutföra en diskussion när du själv har tid och lust.

Annika hade önskat att ännu fler förstod fördelen med det utvidgade kollegiet. Att fler förstod att den lilla tid du ger till att läsa ger så otroligt mycket mer tillbaka. Hon tror att många tänker att det är mycket jobb och att det kanske är svårt att förstå vad nyttan är. Vad ska jag göra där? Vad ger det mig? eller Det har jag inte tid med.

Hennes råd är att du vinner mer än vad du ger.

– Du får så mycket tips och idéer, nya infallsvinklar och du får det så himla snabbt! Ibland kan jag slänga ut en fråga som “ge mig ett tips på en bra bok att läsa i helklass, årskurs 9. Vi jobbar med andra världskriget, vad tycker ni passar att läsa då?” och sen 30 minuter senare har jag 5-10 tips från olika lärare som hade tagit mig flera timmar att leta upp själv.

Kontaktnätet vidgas inte bara för din skull som lärare, utan i förlängningen också för eleverna, menar Annika. De ska också ut och göra på riktigt.
– Det är ju inte bara jag som lärare som ska få läsa det de gör. Det ska andra också få göra. Så de ska också få höras och synas för då blir det ju… det blir mer på riktigt!

Tips för dig som vill komma igång med sociala medier

Det enklaste om du vill testa sociala medier och ta del i det utvidgade kollegiet tror Annika är att börja på Facebook.

– I de flesta ämnen finns det bra Facebook-grupper och det finns också grupper för bedömning, lgr11, appar, IKT, Chromebook, Gafe, ja, det mesta finns det en grupp för.

Annikas tips är att titta på listan som läraren Ulrica Eliasson har sammanställt.
Tips på Facebookgrupper med koppling till skola

– Och finns det ingen grupp på Facebook om just det som du är intresserad av är det inte så svårt att skapa en egen grupp, säger Annika.

Hon har själv skapat bland annat gruppen Bilder i undervisningen som just nu har över 800 medlemmar.

När det gäller Twitter så får du automatiskt tips till din mail som är baserade på de du redan följer. En bra sak att göra är att gå in och se vilka andra följer, för att på så sätt hitta intressanta personer att följa.

– Du märker snabbt vilka personer som passar för just dig att följa. Det som inte passar är bara att avfölja.

På torsdagar klockan 20 kan du vara med eller följa #skolchatt och klockan 21 #fskchatt på Twitter. Det är ett bra och intressant sätt att lära känna Twitter och komma igång. Ämnet för chatten presenteras i förväg via samma hashtag.

Genom både Twitter och Facebook har Annika börjat följa flera lärare som hon sedan lärt känna på riktigt. Lotta Karlsson @FrokenFlipp som är en fantastisk pedagog följde Annika länge på sociala medier när hon arbetade som SO-lärare.

– Efter en föreläsning med Lotta under #Hbg44 i Helsingborg tyckte jag att fler skulle lyssna på henne och jag lyckades övertala vår rektor. Och tack vare kontakt i sociala medier så kom hon sedan och föreläste för hela Gläntanskolan, säger Annika.

Något att tänka på är att vem som helst kan se det du skriver. Och även om du självklart ska uttrycka dig menar Annika att det kan vara bra att komma ihåg att till exempel dina elever eller elevernas föräldrar kan se det du skriver eller din chef.

Hon menar att det blir ibland hätska diskussioner.
– En del människor tycker mycket och väldigt starkt. Det kan bli mycket argsinta kommentarer som man ibland får vara beredd på.

Annika tycker själv att det kan bli lite för mycket ibland och hon tycker det är viktigt att komma ihåg att det finns troll även inom lärarkåren.
– Ibland när det går för långt tycker jag att det är bättre att inte lägga sig i det.

Om att bli publicerad

För ett tag sedan, någonstans i flödet, kom det en förfrågan efter lärare som var intresserade av att skriva en text som skulle publiceras i en bok som skulle heta “En lektion för livet”. Det handlade om att beskriva sin vardag som lärare, en misslyckad lektion, någon elev som man ville lyfta eller något annat. Då skrev Annika ihop en text om det utvidgade kollegiet och skickade in. Efter ett tag fick hon tillbaka ett meddelande där det stod att de gärna ville ta med hennes text i boken.

– Det tyckte jag var läskigt!

Nu när boken är tryckt känns det fortfarande lite läskigt men samtidigt tänker Annika att hon själv vill att hennes elever ska skriva texter som ska publiceras på nätet.
– Och jag kan ju inte tvinga dem att göra någonting som jag själv inte vill göra. Nu kan jag säga att “jag har gjort det, det är läskigt, men det går!” och man måste ju våga prova.

Annikas text i boken kan du läsa via hennes blogginlägg:
En lektion för livet…

Följ Annika på Twitter: @ahlfors3

Av Josefine Hultén, redaktör Pedagogsajten