Kooperativt Lärande

Publicerad: 2016-11-16

Mitt namn är Liz Fristedt och jag arbetar som klasslärare i åk 5 på Västervångskolan i Landskrona. Jag undervisar engelska, svenska och SO och är också förstelärare i Kooperativt Lärande (KL). Jag vill börja med att ge er en kort inblick i vad KL är (eng. Cooperative Learning) innan jag bjuder på ett kooperativt klassrumsexempel.

Vad är Kooperativt Lärande?

Kooperativt Lärande har sin grund i bland annat Vygotskys teori, att lärandet är en social process som sker i interaktion med andra. I praktiken innebär det att eleverna arbetar tillsammans i grupper utifrån fasta strukturer. Strukturerna är interaktionsmönster som sätter ramarna för hur eleverna ska samarbeta och bearbeta stoffet. De säkerställer också att alla elever samtidigt engageras i lärprocessen, med lika delaktighet och med ett ömsesidigt beroende av varandra. Det unika i det kooperativa lärandet är att kunskap befästs samtidigt som sociala färdigheter tränas.

Mångårig forskning har bedrivits på Kooperativt Lärande, särskilt i USA från 60-talet och framåt, där David och Roger Johnson, Robert E Slavin och Spencer Kagan är några av de främsta forskarna. Resultaten av gjorda studier visar ett större kunskapsmässigt utbyte, både för starka och svaga elever, större tolerans för varandras olikheter (kön, social och etnisk bakgrund), snabbare språkutveckling, bättre självkänsla och glädje över att gå i skolan.

Personligen har jag under de år jag praktiserat Kooperativt Lärande, både på högstadiet och på mellanstadiet, sett vilka framsteg eleverna gör i form av ökad delaktighet, större ansvarstagande, ökat engagemang i klassrumsaktiviteterna och stärkta sociala färdigheter. Mitt ledarskap har blivit enklare, tydligare och mer effektivt. Från att ha varit ensam dialogpartner till alla mina elever och haft kontrollen att lärande sker, är nu eleverna dialogpartners åt varandra och hjälper varandra vidare både i deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Detta arbetssätt frigör mig och jag får tid över att observera det sociala samspelet i klassrummet eller att lyssna in var eleverna befinner sig kunskapsmässigt som jag formativt kan arbeta vidare med.

Klassrumsexempel

Mitt klassrumsexempel är från en lektion kring läxor i åk 4. Bakgrunden till lektionen var att eleverna upplevde stress över läxorna. Efter en noga rannsakning över mängden läxor, valet av läxor, om det var en avsaknad av studieteknik eller rutiner hemma valde jag att stanna upp och fördjupa mig i det tillsammans med eleverna.

Jag valde en KL-struktur som heter Inner-yttercirkel eftersom den ger eleverna möjlighet att diskutera och reflektera över ämnet och dessutom få inblick i kompisarnas läxvanor.

Jag startade upp lektionen med att presentera Vad vi skulle arbeta med och Hur vi skulle arbeta. För att synliggöra för eleverna Hur; använder jag mig av ett visuellt stöd i form av en bild på strukturen. Eftersom alla KL-strukturer är innehållslösa kan de användas i alla ämne och även i värdegrundsarbete. Strukturerna är en igenkänningsfaktor för eleverna vilket skapar struktur, trygghet och ramar för lärandet.

Vi genomförde sen strukturen Inner-yttercirkeln och avslutade lektionen med en individuell utvärdering (bilaga 2) som jag samlade in och sammanställde.

Efter lektionen kom vi fram till att vi varken hade för många eller för svåra läxor. Det vi insåg däremot var att läxorna i åk 1-3 mest gick ut på att göra (t ex svara på frågor på en text) till att nu i åk 4kunna läxorna (ord och begrepp). De var ovana vid att begrepp nu i åk 4 skulle läras in, befästas och användas i nya sammanhang. Mina åtgärder blev att lägga in ännu mer träning i studieteknik med olika sätt att träna och lära sig begrepp både i skolan och hemma på egen hand. Vi satte också in en studietid efter skolan och även hemmet fick ta del av vårt arbete.

Instruktioner Inner-yttercirkel

Inner-yttercirkel är en struktur som har som syfte att stärka klassen som grupp, men även för kunskapsdelning och träning av sociala färdigheter. Jag använder den ofta för att träna muntlig framställning i en trygg lärsituation för eleverna.

• Skapa två cirklar i rummet (inner- och yttercirkel). Innercirkeln står med ryggen vänd inåt mitten. Yttercirkeln ställer sig i en cirkel utanför den andra, med ansiktena vända in mot en par-kamrat från innercirkeln. Eleverna börjar med att hälsa på varandra.

• Läraren bestämmer vem som börjar prata och delar sen ut första frågan.

•

Eleverna samtalar utifrån strukturen Pingpong-par, dvs de turas om att svara på/diskutera frågan. Beroende på frågekonstruktionen kan man välja att ha öppna frågor eller att lägga in stödfrågor eller svarsalternativ som jag har gjort i min (PP bilaga 1).

• När man är klar tackar man för samtalet/kunskapen och den yttre/inre cirkeln flyttar ett steg till en ny kamrat.

• Det nya paret hälsar på varandra.

• Läraren bestämmer igen vem som ska börja prata och delar sen ut en ny fråga osv.

Tipsbank!

Innan första frågan presenteras kan man prata om hur man lyssnar aktivt och bekräftar att man lyssnar (nickar, hummar etc). Även här använder jag ett visuellt bildstöd. När eleverna lärt sig koderna för ett samtal, räcker det med att visa upp bilden.

Man kan lyfta vilket avstånd som känns bra att stå på för att vara bekväm och för att kunna anpassa rösten till uppgiften och sammanhanget.

I KL bestämmer alltid läraren vem som ska börja prata för att alla ska starta samtidigt. I denna struktur är det den som står i inner- eller yttercirkeln, annars kan det vara den som har kortast hår, bor närmast skolan, sitter närmast dörren etc.

Varianter på Inner-yttercirkel

Ge eleverna ett frågekort var. När de svarat på frågan byter de kort med varandra och roterar ett steg i ringen.

Låt eleverna läsa in sig på ett ämne och presentera för par-kamraten mittemot. Par-kamraten kan lyssna aktivt eller lyssna aktivt och ge respons på det som berättats.

Socialt: Berätta för din par-kamrat vad du har gjort i helgen?

SV: Säg så många ord på P som du kommer på. Beskriv miljön där boken/filmen utspelar sig.

SO: Vad är typiska kännetecken för ett vikingaskepp? Förklara ”budget”.

NO: Förklara matens väg genom kroppen. Vad vet du om jordens rotation?

Idrott/HK/Bild/Slöjd: Förklara begrepp (kondition, sjuda, impressionismen, sömsmån etc)